2015-03-11

När du ska utreda en adhd-diagnos, överväg möjligheten att barnet har hög begåvning

Texten nedan, som jag har översatt, kommer från
http://sengifted.org/archives/articles/when-diagnosing-adhd

Författare Erik von Hahn, MD, FAAP

Föräldrar och lärare frågar sig ofta om ett barn kanske har ADHD. Men för ett barn som har en hög begåvning, blir en diagnos inte alltid entydig.

Begåvade barn får ofta bra skolresultat, men de kan också ha beteenden som liknar ADHD. Till exempel kan de verka hyperaktiva, eftersom de ställer många frågor, och är så entusiastiska inför att lära. Ibland kan de inte delta i åldersadekvat verksamhet, för att de bara vill fokusera på ett intresseområde. Understimulans och tristess kan också leda till ouppmärksamhet och depression.

I dessa fall ska barnet inte diagnosticeras med ADHD eller något annat funktionshinder*, och den lämpliga insatsen är att ge barnen den stimulans de behöver. Om de inte får stimulans riskerar barnen att misslyckas akademiskt och socialt, trots sin höga potential. (* Kommentar om Sverige: Socialstyrelsens riktlinjer är tydliga: Skolan får inte skicka remiss till psykologutredning förrän skolan har provat anpassningar och intensifierade anpassningar. Ett deprimerat barn ska inte utredas.)

”Dubbelt exceptionella” barn

Atypiska beteenden hos begåvade barn behöver alltså inte betyda att barnet har ett funktionshinder. Men även ett begåvat barn kan ha ADHD, även när de får stimulans på sin nivå och får arbeta i sin fart. (* Psykologkåren uppskattar att vart 20 barn har adhd.)

Dubbel ovanlighet kan vara svårt att acceptera. Vuxna som arbetar med barn söker ofta en enda förklaring till barnets beteende.

Det är enkelt att identifiera både hög begåvning och en samtidig funktionsnedsättning som ADHD, bara man inser möjligheten att båda kan förekomma samtidigt. Man följer bara kriterierna från Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders för att se om man ska ställa diagnosen. Man måste också bedöma om de symtom som är kriterier för diagnos beror på begåvningen – kanske i kombination med nivån på stimulans eller tristess eller överfokus på ett intresseområde –, hänger samman med ADHD eller beror på en kombination av de två.

Ställ dessa frågor

Följande frågor kan användas när man ska identifiera begåvade barn:

  • Bedömer föräldrarna att barnet kan ha en hög begåvning? Föräldrarna har oftast rätt i denna fråga. De ger en god beskrivning av barnets avancerade kunskaper och ifall barnet klagar över tristess eller arbetar mycket snabbare än jämnåriga, etc. 
  • Har barnet har starka akademiska eller kognitiva färdigheter, över den förväntade nivån för sin ålder? Det kan mätas med intelligenstester men bör också framgå av elevens skolprestationer (tidigare eller nuvarande). Exempel: avancerad läsning, skrivning eller matematiska färdigheter. Det kan krävas djupare utredning för att se avancerade färdigheter hos en elev som inte presterar väl i skolan på grund av tristess. 
  • Har barnet visat även andra förmågor som är på en oväntat hög nivå för åldern? Exempel: teckning, dans, sport eller musik. 
  • Har barnet bara svårt att fokusera i ett sammanhang eller vid en typ av uppgifter? Kan barnet förklara varför han eller hon inte är fokuserad? Kan barnet vara uppmärksamt, fokuserat och produktivt när uppgiften gäller ett intresseområde? 

Följande frågor kan användas för att identifiera begåvade barn som också kan ha ADHD:
  • Kvarstår koncentrationssvårigheterna även när den begåvade eleven får en lämplig nivå av stimulans i skolan, till exempel fördjupning och samarbete med andra barn med hög begåvning?
  • Har barnet klagat över att inte kunna fokusera, eller att vara glömsk? Dessa klagomål är särskilt relevanta om de stör uppgifter som barnet gärna vill arbeta med.
  • Stör koncentrationssvårigheterna skolarbetet, samvaron med andra samt dagliga rutiner? För att få en diagnos med ADHD ska barnet ha problem med koncentrationssvårigheter i olika typer av uppgifter och i flera sammanhang, och det ska krävas betydande vuxen tillsyn och stöd för att barnet ska kunna hantera dagliga rutiner.

Dessa listor är inte kompletta. Men poängen är att hög begåvning kan se ut som ADHD, och hög begåvning kan samexistera med ADHD. När man överväger båda dessa möjligheter, har man större chans att göra rätt bedömning av ett barn och få en korrekt diagnostisk bild.



RESOURCES


Webb JT, et al. Misdiagnosis and Dual Diagnoses of Gifted Children and Adults. Great Potential Press, 2005

National Association for Gifted Children, www.nagc.org

Supporting the Emotional Needs of the Gifted, www.sengifted.org

The Association for the Gifted, Division of the Council for Exceptional Children, www.cectag.org

Davidson Institute for Talent Development, www.ditd.org

Dr. von Hahn is a developmental and behavioral pediatrician. He works at the Floating Hospital for Children at Tufts Medical Center in Boston.



- See more at: http://sengifted.org/archives/articles/when-diagnosing-adhd#sthash.k0X0SUlq.dpuf

Inga kommentarer: