Välkommen – börja gärna här

2015-09-06

Intelligenstestning av extremt begåvade barn – tips till föräldrar

Dessa 14 rekommendationer till föräldrar om iq-testning kommer från ett seminarium 2006 med John Wasserman.
Denna text, som jag översatt, finns på http://www.davidsongifted.org/db/Articles_id_10405.aspx 
Målet med intelligenstestning är en större förståelse för ett barn. Intelligenstester kan bidra till att beskriva kognitiva prestanda i vissa förmågor och färdigheter, jämföra individuella prestationer med normativa förväntningar och riktmärken för utveckling, och ringa in områden med utvecklingspotential och begränsningar. Intelligenstestning – om de används på rätt sätt – kan hjälpa föräldrar att hitta en skolmiljö som passar barnet och ger utmaningar på en nivå som ger utveckling och motverkar uttråkning. Intelligenstesterna och resultaten är bara verktyg som hjälper dig fram till svaren – de är inte svar i sig själva.

I dessa tips för föräldrar ger jag rekommendationer särskilt till föräldrar till barn som tros vara mycket begåvade. Mitt mål att ge föräldrar information så att de kan vara välinformerade användare av dessa tester. Mina rekommendationer bygger på mitt arbete som chef vid ett stort bedömningsprogram för begåvade barn, som har bedömt tusentals barn.

Jag använder vanliga förkortningar för välkända tester:
SB5 = Stanford-Binet Intelligence Scale, femte upplagan
WISC-IV = Wechsler Intelligence Scale for Children, fjärde upplagan
WJ III Cog = Woodcock-Johnson, tredje upplagan tester av kognitiva förmågor
CAS = Das-Naglieri Cognitive Assessment System


Kräv er rätt. Det är större sannolikhet att ditt barn får det hen behöver om du ber om det, och är ihärdig. Prata med testaren före testet. Om ni som föräldrar är närvarande och engagerade ökar sannolikheten att pedagoger och psykologer är lyhörda. De flesta framstegen inom anpassad undervisning har skett tack vare aktiva föräldrar. Naturligtvis måste du vara balanserad, och ställa krav utan att bli aggressiv.


Kräv ett bra svar om ”g”. Psykometrisk g står för generell intelligens, och avser de förmågor som är gemensamma för de flesta intelligenstester. Det finns en viss enighet om att g inbegriper resonemangsförmåga. Begreppet g är ett av de mest utforskade inom psykologin, och g är indikator för akademisk framgång, längden på utbildning, yrkesframgång och inkomster som vuxen. De flesta intelligenstester ger ett bra mått på g genom värdet på total iq. Men det varierar kraftigt mellan deltester hur pass väl ett visst deltest är ett bra mått på g. På WISC-IV är det bara de verbala och aritmetiska deltesterna som har god relevans för g (6 av 15 deltester). För att korrigera denna begränsning, innefattar WISC-IV en GAI-poäng som bygger på de deltester som är mest relevanta för g. I SB5 har 9 av 10 deltester (alla utom ickeverbala flytande resonemang) god relevans för g. Andra tester, såsom WJ III Cog, innehåller deltester som är relativt dåliga mått på g.


Alla tester mäter inte samma saker. Intelligenstester varierar i hur väl deras ingående deltester mäter g, men de innehåller också deltester som mäter unika förmågor som kan vara viktiga för att förstå ditt barns profil vad gäller intellektuella förmågor. Om ditt barn har höga matematiska förmågor bör testaren använda SB5, som handlar till 20 procent om matematiska resonemang. WISC-IV visar inte längre matematisk förmåga, om inte man inte lägger till det kompletterande aritmetiska deltestet, och det räknas inte med i det totala iq-värdet. Om ditt barn har god verbal förmåga belönas det i WISC-IV (30 procent av testet) men inte i SB5 (10 procent). Testare har rätt att välja de tester de tror är mest lämpliga för ditt barn, men många kommer att försöka tillgodose dina önskemål om möjligt.


Se upp för språkliga risker. Om testspråket är ditt barns andraspråk, riskerar resultatet att bli missvisande lågt på de tester som lägger stor vikt vid språk. Tester med komplicerade instruktioner eller öppna frågor kan sätta icke-modersmålstalande barn i underläge. I dessa fall, be testaren att förklara effekterna av att testa på andraspråk i sin utredningsrapport. Du kan också be testaren att överväga att använda ett icke-verbalt test, helst ett som har hög relevans för g, eller ett tvåspråkigt test.


Äldre tester ger för höga poäng. Forskning om intelligenstest som använts under det senaste århundradet har visat att varje gång ett test renormeras på en mer samtida grupp, höjs ribban för att få en viss poäng. Detta kallas Flynneffekten, och beskriver tendensen att nyare tester ger lägre poäng, vilket anses återspegla en generell växande intelligens i den allmänna befolkningen. Standardpoängen förbättras med cirka 3 poäng per decennium, så om ditt barn testas med ett test som normerades för 30 år sedan kommer det att ge ett för högt iq-värde med cirka 9 till 10 poäng. Flynneffekten berör alla åldrar och kulturer, men har ännu inte bevisats gälla för de högsta poängen. Praxis är att använda ett test med samtida snarare än äldre normer.


Känn till deltesterna. Vissa tester mäter förmågor som lätt men felaktigt kan sänka ditt barns totala iq-poäng. Till exempel ger snabbhet 20 procent av fullskale-iq-värdet i WISC-IV. Våra data tyder på att över 70 procent av eleverna som ansöker till program för begåvade har hastighetspoäng i det genomsnittliga intervallet eller lägre. CAS innehåller hastighetskrav i över 50 procent av sina deltest och kan därmed väsentligt underskatta iq om ditt barn tar tid på sig vid problemlösning. Ett annat deltest att ifrågasätta är ljudbearbetning, som bidrar med 10–15 procent av totala iq-värdet i WJ III Cog, trots att det inte finns bevis för att högt begåvade studenter är bättre på ljudbearbetning.


Fråga om ditt barn gav ovanliga svar. De flesta intelligenstest innehåller poängregler (rubrics) för att utvärdera kvaliteten på svaren på öppna frågor. Dessa skapas utifrån svar från barn under standardiseringsprocessen och omfattar vanliga exempel på felaktiga svar (0 poäng), delvis korrekta svar (1 poäng), och fullständiga svar (2 poäng). De innehåller alltså inte alla svar som kan ge poäng. Eftersom högt begåvade elever är mer benägna än snittelever att ge ovanliga svar som inte står med i manualen, ska du göra vad du kan för att se till att ditt barns kreativa svar tillgodoräknas. Ett sätt att göra detta är att använda en testare som har erfarenhet av högt begåvade barn och som förstår hur de tänker. Du kan också fråga om ditt barn gav några ovanliga svar, och hur de i så fall poängsattes.


Be att få alla testvärdena. Fullskale-iq-värdet är inte alltid ett rättvisande mått på den intellektuella förmågan. Därför kanske du vill be om de särskilda poäng som har utvecklats för att ge en bättre bild av ditt barns intellekt. GAI (General Ability Index) är ett särskilt värde i WISC-IV som bygger på de deltester som har hög relevans för g, och inte låter lägre värden på arbetsminnet eller hastigheten dra ner totalvärdet. EXIQ (extended IQ) i SB5 kan ge poäng över 160, även om det är på experimentstadiet. SB5 erbjuder också en experimentell Gifted Composite Score som baseras på prestationen på alla utom två arbetsminnesdeltester och ett icke-verbal visuell-spatial deltest, och en experimentell Nonverbal Gifted Composite Score som bygger på fyra icke-verbala deltester, exklusive ett icke-verbal arbetsminnesdeltest. Be testaren att rapportera både konventionella och speciella testvärden i sin rapport, och att förklara skillnaden.


Be om de extra deltesterna. Många intelligenstester innehåller extra tilläggsdeltester som kan användas som alternativ om något deltest blir förstört eller för att ge ytterligare information om mentala förmågor. Till exempel har WISC-IV 10 kärndeltester och 5 kompletterande deltester. De kompletterande deltesterna inkluderar information (faktakunskaper), aritmetik (matematiska resonemang), och bildslutförande (icke-verbal kunskap och resonemang). Många begåvade barn får höga poäng på dessa deltester, vilket kan påverka tolkningen av andra deltester. Även om detta kan kräva längre tid för testningen, kan tolkningen av dessa deltester vara av betydande värde.


Låt dem inte förvirra dig med bokstäverna. Be testaren att förklara resultat och begrepp i klartext, istället för att använda tekniska termer och siffror. Till exempel har en av de mest populära modellerna, Cattell-Horn-Carroll-modellen, 7 till 10 faktorer av kognitiv förmåga, där varje betecknas med stora G och ett tillägg, som Gf (flytande resonemangsförmåga), Gc (kristalliserad kunskap), Gs (processhastighet) och Gq (matematiska och kvantitativa resonemang). Dessa termer finns i WJ III och SB5. Be testaren att förklara hur dessa poäng är relevanta för ditt barns intellektuella förmågor och utbildningsplanering.


Se upp för låg takhöjd. Taket är den högsta möjliga poäng barnet kan få på ett deltest, och de flesta intelligenstest har tak som är för låga för högt begåvade barn. Taket kan definieras som högsta poäng på alla frågor i ett deltest. Men det kan också finnas en takeffekt som underskattar barnets sanna förmåga i form av att testets gräns för att avbryta frågandet inte nås. WISC-IV har ett deltest för ordförråd, som består av 36 ord som barnet ska definiera. Orden presenteras i stigande ordning efter svårighet, och delprovet ska avbrytas när barnet har gett 5 på varandra följande felaktiga eller vaga svar. Det är vanligt att högt begåvade barn klarar att ta sig igenom alla 36 ord i detta deltest, eftersom de kan ge ett korrekt eller delvis korrekt svar även på några av de svåraste orden. Eftersom gränsen för att avbryta inte har nåtts, är det troligt att barnet hade klarat av även svårare ord. Varje gång ditt barn har fått 19 poäng på ett deltest – högsta möjliga poäng i WISC-IV och SB5 – eller har fått besvara alla punkter på ett deltest utan att gränsen nåtts för att avbryta, kommer resultatet på deltestet och det totala värdet att ligga lägre än ditt barns verkliga förmåga. Förmågan är helt enkelt högre än testet är utformat för att mäta. Be testaren att överväga att skriva i sin rapport att resultatet kan vara missvisande för barnets faktiska förmåga på grund av för låga tak i deltesterna.


Lita på de oberoende forskarna. Innan du litar på någon som försöker övertyga dig om något, fundera först på om personen försöker sälja något till dig eller till ditt barns skola. Forskare som inte har en ekonomisk agenda är mer benägna att ge dig en balanserad information och att erkänna de styrkor och begränsningar som tester har. Testutvecklare själva är mer benägna att ge en egennyttig bild av forskningen. Kräv fullständig öppenhet. Du kan fatta bäst beslut när du har hört båda sidor av saken.


Ditt barn är inte en siffra. Vissa lärare kategoriserar barn efter en enda siffra, men varje barn är mycket mer komplext än några siffror kan sammanfatta. Högt begåvade barn uppvisar vanligtvis en stor variation i utvecklingen av sina intellektuella förmågor, och när det finns variationer mellan delområden kan det totala iq-värdet vara vilseledande som mått på barnets kognitiv förmåga. Avråd lärare från att titta för mycket på siffrorna. Be dem lägga större vikt vid de beskrivande kommentarerna i testarens rapport. Testresultaten ska alltid tolkas i ljuset av barnets bakgrund och barnets beteenden under testsituationen.


Bevisa att de hade fel. Intelligenstester ger poäng som kan förutsäga sannolikheten på gruppnivå för framgång i skolan och livet, men poängen innebär inga säkerheter. Iq-poängen brukar förklara knappt hälften av den mätbara variationen i akademisk framgång. Andra faktorer, såsom beslutsamhet, driftighet och självdisciplin, spelar en viktig roll i akademisk framgång. En poäng med föräldraskap, utbildning och erfarenhet är att välja och forma ditt barns framtida möjligheter, och att hitta det bästa sättet att släppa fram barnets unika förutsättningar. Det finns alltid många vägar till framgång, och intelligenstester ger viktig (men inte definitiv) information till grund för att hitta dessa vägar. När experter förutspår saker om ditt barn utifrån testresultat, lyssna noga och överväg informationen tillsammans med allt du redan vet om ditt barn. Välj sedan ditt tillvägagångssätt. Och om experterna förutspådde något mindre än vad du hoppas på, visa att de hade fel!



Den här artikeln tillhandahålls som en tjänst från Davidson Institute for Talent Development, en ideell organisation med syfte att stödja ytterst begåvade barn upp till 18 år. Om du vill veta mer om Davidsoninstitutets program, besök www.DavidsonGifted.org.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar