Åh vad allt var lättare förr. Fatta att jag hann sitta och titta på Dr. Phil och Oprah nästan varje dag, de första åren jag jobbade. Nu har jag inte ens rum i hjärnan för det allra nödvändigaste.
Jag har sagt det förut: Jag borde köpa mig en lamineringsapparat. Och göra stora tydliga skyltar på relevanta platser. Med sånt jag egentligen borde kunna komma ihåg, kanske, men uppenbarligen inte kommer ihåg när det behövs.
Första gången jag kände för det var när dottern var nyfödd och man gick omkring sena nätter med en bäbis som inte kom till ro. Då hade jag behövt följande skylt:
Situation: Barnet skriker.
1. Kolla blöjan. Dags att byta?
2. Är barnet hungrigt?
3. Rapa, kanske?
4. För varm, för kall?
Nu behöver jag en skylt med rutiner för tidsplanering, en skylt med lätta vardagsrecept, en skylt med saker man kan göra när man helt chockartat får en timme över, en skylt med vänner som jag egentligen vill träffa oftare men glömmer höra av mig till, etc. etc. etc.
Än så länge kollar jag igenom mobilens adressbok då och då och minns plötsligt folk ... på matfronten är det snabb cirkulation på pannkakor, blodpudding, färsk ravioli och fiskpinnar.
Det är mest jobbet som kör ihop sig.
2 kommentarer:
Ack ja. Man känner igen sig.
Om du vill ha något mer att stoppa i matcirkulationen kan jag presentera dig för Köttfärssoppan aka Ketchupsoppan. Lite att plocka ihop, men väldigt simpelt. Och alla gillar den.
Wow, tack!
Skicka en kommentar