Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Resultatrapport – svenska lärare i ambitiöst utvecklingsprojekt om att undervisa särskilt begåvade elever

Elisabet Mellroths forskningscirkel för lärare har fått jättefina resultat!

De har också samlat ihop övningsuppgifter som alla sorters elever kan finna stimulans av. 

Sådana finns även på sidan fattarsnabbt.nu av läraren Lotta Hambraeus.

Acceleration: att få lära sig i sin takt = snabbare

Internationellt används flera varianter av att låta en elev accelerera, alltså ta sig igenom skolan eller ett skolämne snabbare än jämnåriga.

Längre ner kan du läsa en sammanfattning av forskningsbelägg att acceleration är bra – även för det sociala.

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.

Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

Särskilt begåvade barn – Forster, det finns visst forskning

Martin Forster får det att låta som att det inte finns forskning nog om barn med hög begåvning, för att ta upp det i ett svar om barn som får utbrott i skolan. Trots att det i min bedömning låter som att en bättre anpassad undervisning skulle vara själva lösningen på problemet.

Så här får han, och ni, lite som ni kanske har missat:

Så allvarligt är det – om högt begåvade inte får utmaningar i skolan

Så här skriver en förälder om sin son:

Vi inbillade oss att nivå och utmaningar i skolan inte var så avgörande, tänkte att det viktigaste är väl ändå kamrater i skolan och stimulans på fritiden, vilket han hade både och.

Trots detta var skolvägran och depression ett faktum redan i åk 2 beroende på att han inte klarade av att sitta där och slösa bort sin tid och sitt liv, vilket han kände. Vi var helt utmattade efter tre år av att försöka få skolan att förstå och ändra saker, var i princip redo för skilsmässa och allt och kände oss som världens sämsta föräldrar.

Anpassningar före 8 års ålder viktigt för högt begåvade barn. Översatt artikel

Att skapa förutsättningar för individualiserat lärande för yngre barn 3–8 år

Detta ställningstagande från Early Childhood-sektionen i National Association for Gifted Children fokuserar på att skapa optimala miljöer för att identifiera, utveckla och vårda styrkor och talanger hos högt begåvade barn i åldern 3 till 8 år. Kännetecken för dessa barn kan innefatta, men är inte begränsade till, följande:

Förstå särskilt begåvade i svenska skolan – ny forskningstext

Roland S Persson har i april 2015 publicerat dessa tre texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. Texten utgår från internationell forskning, och ger stöd i att identifiera de särskilt begåvade barnen och i att stödja dem i sin socioemotionella utveckling. Det finns rekommendationer till skolan. Sist ligger gott om forskningsreferenser för den som vill läsa vidare.

Roland S. Persson är professor i pedagogisk psykologi vid Högskolan i Jönköping.

Vill du se en film också kan du höra honom föreläsa om särbegåvning. 

Översatt artikel: Underpresterande verbalt begåvade barn – särbegåvning

Varför verbalt begåvade barn är i riskzonen. E

n text jag översatt som kommer från
http://giftedkids.about.com

De flesta skulle utan tvekan säga att verbala färdigheter – läsa, skriva och tala – är bland de viktigaste färdigheter som behövs för att lyckas. Så det verkar logiskt att tro att verbalt begåvade barn har en fördel, eftersom de tenderar att vara goda läsare och är bra på språk. Men det är inte nödvändigtvis sant. Verbalt begåvade barn kan faktiskt löpa högre risk att underprestera än många andra barn.