Den extremt korta versionen om att iq-testa barn: Man kan låta en psykolog göra en utredning av barnets funktionssätt. Då kan det ingå ett intelligenstest. Ett test som ofta används i Sverige är wisc. Wisc 5 (WISC-V) används sedan 2016.
Wisc 5 består av 15 deltester, som ger mått på fem olika förmågor/index:
- verbal: begreppsbildning, slutledning, kunskap
- visuospatial: visuospatial bearbetning, helhet–delar, visuomotorik
- fluid: tänka logiskt och abstrakt i problemlösning
- arbetsminne: uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne
- snabbhet: automatiserad bearbetning, uppmärksamhet, kognitiv flexibilitet, perceptuell snabbhet.
Målet är att ge en fyllig och detaljrik bild av barnets förmågor och svagheter, ur flera olika perspektiv, bland annat så att skolan kan anpassa undervisningen på rätt sätt för varje faktor.
En sammanfattande siffra som också räknas ut är fullskale-iq (HIK, FSIQ) med ett visst konfidensintervall, så det är aldrig bara en siffra, utan ett spann med en viss säkerhet, t.ex. 103–111 vid 95 procent.
KRI (GAI) är också en viktig siffra
Arbetsminne och snabbhet beror av kroppens och hjärnans fysiska utveckling. Därför ligger de värdena nära 100 (snittet) för de allra flesta barn, även för de som ligger långt över på något av de första deltesten. Om det är stor skillnad mellan de första och de sista deltesterna kan man också räkna ut KRI, kognitivt resursindex (på engelska GAI, general ability index), för att få en sammanfattande siffra av begåvningen som inte dras ner av värdena för arbetsminne och snabbhet. I wisc 5 lägger man då ihop poängen från de fem deltesterna om Likheter, Ordförråd, Blockmönster, Matriser och Figurvikter. Psykologen kan sedan läsa av summan i en tabell med värde för KRI/GAI. Ur manualerna:
A six-subtest GAI was first introduced on WISC-IV as a better measure of g than the ten-subtest FSIQ on WISC-V. Five-subtest GAI is likely to be a better measure of g than the seven-subtest FSIQ.
The GAI was developed to help practitioners with the identification of relative strengths and weaknesses that are based on comparisons between general ability and other cognitive functions. Compared with the FSIQ, the GAI provides the practitioner with an estimate of general intellectual ability that is less sensitive to the influence of working memory and processing speed by excluding those subtests. The FSIQ can be compared to the GAI to assess the effects of a weakness in cognitive proficiency (as measured by the working memory and processing speed subtests) on the child’s overall cognitive functioning.
Skolans kartläggning är det viktiga
Om något av värdena (verbal, perceptuell, fluid, hik eller kri/gai) ligger över 125 är barnet högt begåvat. För dessa elever finns vägledning för skolan i Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever.
MEN: Skolan ska inte begära psykologutredning innan de har
Detta står i Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning i skolan.
Ta gärna inspiration av min sida med verktyg för kartläggning. Se till att kartläggningen fokuserar på att ta reda på vilka saker som fungerar bra för barnet, hur barnet behöver få sin undervisning och vilka kunskapsnivåer barnet behöver undervisning på. Kartläggningen behöver vara detaljerad och täcka olika aspekter inom varje skolämne, eftersom många begåvade barn ligger högt på vissa saker och lågt på andra. Båda behöver mötas på rätt sätt.
Hamna inte i bråk om huruvida ett barn är högt begåvat eller inte! Undervisningen ska anpassas till barnets behov, oavsett iq. Det viktigaste är alltså alltid den pedagogiska kartläggningen och bedömningen som skolan gör.
Psykologens bedömning räcker inte för att skolan ska veta vad den ska göra för anpassningar. Oavsett vad en psykologutredning skulle visa, måste skolan göra pedagogiska anpassningar, för ett barn som verkar behöva det. Det ska de börja med omedelbart. De får inte vänta på resultat av en utredning (se Skolverkets allmänna råd s. 29). Skolan eller kommunen får inte kräva diagnos eller psykologutredning för att barnet ska få anpassning eller resurs. Återigen är det skolans egen pedagogiska kartläggning som ger dem svar på vilka anpassningar barnet behöver för att lära sig i sin takt, nå så långt som möjligt och må bra psykiskt och socialt.
Det är viktigt att psykologen som utför testet är kunnig inom hur de olika typerna av högt begåvade barn kan bete sig vid testning, och hur deras testresultat kan se ut. Till exempel kan perfektionistiska barn vägra att gissa, om de inte känner sig säkra på att de har rätt.
Psykologen måste också ge en bra återföring av resultatet till familjen och till skolan. Resultatet ska förklaras och återges på rätt sätt, och tolkas utifrån det som är normalt för barn med den aktuella begåvningsprofilen. Föräldrar har rätt att få resultatet skriftligt. Man får också höra av sig igen efteråt, om man behöver fråga något eller vill höra saker igen. Läs gärna hur psykologen kan ge bra information till föräldrarna och skolan, i Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning i skolan.
De flesta psykologer i Sverige är ovana vid barn med höga resultat eller ojämna resultat. De bör läsa i engelskspråkiga manualen om att tolka ojämna resultat och höga resultat. De ska också kunna räkna ut gai och andra index – det finns bland annat en tabell från wisc 4 hur man räknar ut gai men den stämmer inte alls för wisc 5, så psykologen ska ha egna verktyg för det. Och förhoppningsvis släpper Pearson snart extended norms för de barn som får höga poäng – underlag för att bedöma mer nyanserat.
Slutligen kan det vara jobbigt för barnet att genomgå testet, och det kan vara jobbigt för familjen, om man har olika åsikter eller tankar om testning. Allt detta ska man väga in, när man överväger test.
Läs mer om testning och begåvade barn i följande artiklar, med forskning och rekommendationer från internationella och svenska experter:
Mina kommentarer och tankar utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning – först ska skolan anpassa, sedan kan man utreda
Råd till föräldrar om intelligenstestning – Viktigt! Läs!
Silvermans slutsatser och råd om bl a testning – de har testat över 6 000 barn
Kompletterande material finns hos Pearson. Det finns ett påhittat exempel på testrapport med rekommendationer, som innehåller oerhört mycket matnyttigt om tolkning och anpassningar.
Att planera undervisningen för extremt begåvade barn – från Gifted development center
Frågor och svar från Silverman om undervisning för begåvade barn
Råd om begåvade barn till psykologer – av psykolog Staffan Harling
MEN: Skolan ska inte begära psykologutredning innan de har
- gjort en kartläggning av vad barnet kan, hur barnet bäst lär sig
- gjort en pedagogisk bedömning av vilket stöd barnet behöver och på vilken nivå barnet ska undervisas
- provat extra anpassningar av undervisningen.
Detta står i Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning i skolan.
Ta gärna inspiration av min sida med verktyg för kartläggning. Se till att kartläggningen fokuserar på att ta reda på vilka saker som fungerar bra för barnet, hur barnet behöver få sin undervisning och vilka kunskapsnivåer barnet behöver undervisning på. Kartläggningen behöver vara detaljerad och täcka olika aspekter inom varje skolämne, eftersom många begåvade barn ligger högt på vissa saker och lågt på andra. Båda behöver mötas på rätt sätt.
Hamna inte i bråk om huruvida ett barn är högt begåvat eller inte! Undervisningen ska anpassas till barnets behov, oavsett iq. Det viktigaste är alltså alltid den pedagogiska kartläggningen och bedömningen som skolan gör.
Psykologens bedömning räcker inte för att skolan ska veta vad den ska göra för anpassningar. Oavsett vad en psykologutredning skulle visa, måste skolan göra pedagogiska anpassningar, för ett barn som verkar behöva det. Det ska de börja med omedelbart. De får inte vänta på resultat av en utredning (se Skolverkets allmänna råd s. 29). Skolan eller kommunen får inte kräva diagnos eller psykologutredning för att barnet ska få anpassning eller resurs. Återigen är det skolans egen pedagogiska kartläggning som ger dem svar på vilka anpassningar barnet behöver för att lära sig i sin takt, nå så långt som möjligt och må bra psykiskt och socialt.
Läs gärna på om fördelar och risker med att testa
Föräldrar får säga nej till psykologutredning. Det finns risker och svårigheter med utredning och test. Vissa barn visar inte hur mycket de kan, presterar inte ett korrekt resultat, till exempel om de inte känner sig trygga med personen som testar. Det finns alltså falska låga resultat (men det går inte att felaktigt prestera högt).Det är viktigt att psykologen som utför testet är kunnig inom hur de olika typerna av högt begåvade barn kan bete sig vid testning, och hur deras testresultat kan se ut. Till exempel kan perfektionistiska barn vägra att gissa, om de inte känner sig säkra på att de har rätt.
Psykologen måste också ge en bra återföring av resultatet till familjen och till skolan. Resultatet ska förklaras och återges på rätt sätt, och tolkas utifrån det som är normalt för barn med den aktuella begåvningsprofilen. Föräldrar har rätt att få resultatet skriftligt. Man får också höra av sig igen efteråt, om man behöver fråga något eller vill höra saker igen. Läs gärna hur psykologen kan ge bra information till föräldrarna och skolan, i Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning i skolan.
De flesta psykologer i Sverige är ovana vid barn med höga resultat eller ojämna resultat. De bör läsa i engelskspråkiga manualen om att tolka ojämna resultat och höga resultat. De ska också kunna räkna ut gai och andra index – det finns bland annat en tabell från wisc 4 hur man räknar ut gai men den stämmer inte alls för wisc 5, så psykologen ska ha egna verktyg för det. Och förhoppningsvis släpper Pearson snart extended norms för de barn som får höga poäng – underlag för att bedöma mer nyanserat.
Slutligen kan det vara jobbigt för barnet att genomgå testet, och det kan vara jobbigt för familjen, om man har olika åsikter eller tankar om testning. Allt detta ska man väga in, när man överväger test.
Läs mer om testning och begåvade barn i följande artiklar, med forskning och rekommendationer från internationella och svenska experter:
Mina kommentarer och tankar utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning – först ska skolan anpassa, sedan kan man utreda
Råd till föräldrar om intelligenstestning – Viktigt! Läs!
Silvermans slutsatser och råd om bl a testning – de har testat över 6 000 barn
Kompletterande material finns hos Pearson. Det finns ett påhittat exempel på testrapport med rekommendationer, som innehåller oerhört mycket matnyttigt om tolkning och anpassningar.
Att planera undervisningen för extremt begåvade barn – från Gifted development center
Frågor och svar från Silverman om undervisning för begåvade barn
Råd om begåvade barn till psykologer – av psykolog Staffan Harling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar