2015-11-19

Psykologutredning, iq-test, wisc, intelligenstest – råd och lästips

Hej. Om du är ny kanske du ska börja med att läsa den här texten först.

Den extremt korta versionen om att iq-testa barn: Man kan låta en psykolog göra en utredning av barnets funktionssätt. Då kan det ingå ett intelligenstest. Ett test som ofta används i Sverige är wisc IV. Det innehåller minst 10 deltester, där 3 mäter verbal förmåga, 3 perceptuell/matematisk förmåga, 2 arbetsminne, 2 snabbhet. Resultatet redovisas i form av ett fullskale-iq med ett visst konfidensintervall. Om testet visar lägre på arbetsminne och snabbhet än på de andra, ska man i stället titta på gai-värdet, general ability index. Och om något av värdena (verbal, perceptuell, hik eller gai) ligger över 125 är barnet högt begåvat. För dessa elever finns vägledning för skolan i Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever.

MEN: Skolan ska inte begära psykologutredning innan den har gjort en kartläggning och en pedagogisk bedömning och provat extra anpassningar av undervisningen. Detta står i Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning i skolan. Läs gärna min sida med verktyg för kartläggning. Se till att kartläggningen fokuserar på att ta reda på vilka saker som fungerar bra för barnet, hur barnet behöver få sin undervisning och vilka kunskapsnivåer barnet behöver undervisning på.

Hamna inte i bråk om huruvida ett barn är högt begåvat eller inte! Undervisningen ska anpassas till barnets behov, oavsett iq. Alltså är det viktigaste den pedagogiska kartläggningen och bedömningen som skolan gör.

Psykologens bedömning räcker inte för att skolan ska veta vad den ska göra för anpassningar. Oavsett vad en psykologutredning skulle visa, måste skolan göra pedagogiska anpassningar, för ett barn som verkar behöva det. Det ska de börja med omedelbart. De får inte vänta på resultat av en utredning (se Skolverkets allmänna råd s. 29). Skolan eller kommunen får inte kräva diagnos eller psykologutredning för att barnet ska få anpassning eller resurs. Återigen är det skolans egen pedagogiska kartläggning som ska ge dem svar på vilka anpassningar barnet behöver för att lära sig i sin takt, nå så långt som möjligt och må bra psykiskt och socialt.

Föräldrar får säga nej till psykologutredning. Det finns risker med utredning och test. Man ska känna till att vissa barn inte presterar ett korrekt resultat, till exempel om de inte känner sig trygga med personen som testar. Det finns alltså falska låga resultat (men det går inte att felaktigt prestera högt).

Det är viktigt att psykologen som utför testet är kunnig inom hur de olika typerna av högt begåvade barn brukar bete sig vid testning, och hur deras testresultat kan se ut. Till exempel är det vanliga att arbetsminne och snabbhet ligger nära medel, även om andra värden är betydligt högre. Det beror på att arbetsminnet påverkas av kroppens och hjärnans fysiska utveckling, som inte är klar förrän efter 20 års ålder.

Psykologen måste också ge en bra återföring av resultatet till familjen och till skolan. Resultatet ska förklaras och återges på rätt sätt, och tolkas utifrån det som är normalt för barn med den aktuella begåvningsprofilen. Föräldrar har rätt att få resultatet skriftligt.

De flesta psykologer i Sverige är ovana vid barn med höga resultat. De bör läsa i engelskspråkiga manualen om att tolka ojämna resultat och höga resultat. De ska också kunna räkna ut gai – det finns en tabell hur man räknar ut gai. Om psykologen eller skolan gör felaktiga tolkningar eller sätter felaktiga diagnoser som hamnar i journaler kan det leda till problem för barnet senare i livet – för att inte tala om att barnet kanske får helt felaktiga anpassningar, till exempel mindre och lättare skolmaterial i stället för mer och svårare.

Slutligen kan det vara jobbigt för barnet att genomgå testet, och det kan vara jobbigt för familjen, om man har olika åsikter eller tankar om testning. Allt detta ska man väga in, när man överväger test.

Läs mer om testning och begåvade barn i följande artiklar, med forskning och rekommendationer från internationella och svenska experter:



Råd till föräldrar om intelligenstestning – Viktigt! Läs!

Silvermans slutsatser och råd om bl a testning – de har testat över 6 000 barn

Socialstyrelsens riktlinjer för psykologutredning – först ska skolan anpassa, sedan kan man utreda




Att planera undervisningen för extremt begåvade barn – från Gifted development center

Frågor och svar från Silverman om undervisning för begåvade barn

Råd om begåvade barn till psykologer – av psykolog Staffan Harling

Skolverkets stödmaterial – kapitlet om begåvade barns behov, skrivet av psykolog Johanna Stålnacke

Kliniska erfarenheter av begåvningstester av 15 barn i Sverige – av psykolog Anita Kullander



Angående psykologutredning, av psykolog Anita Kullander 

Enligt nya skollagen kan rektor kräva en psykologutredning men vilka metoder som psykologen använder bestäms av psykologen. Rektor kan tex. inte bestämma att det ska göras ett WISC-test. En psykolog kan göra en bedömning via andra test eller en intervju. Det är själva analysen – bedömningen som är viktigt för skolan. MEN en psykolog har en etisk skyldighet att inte utreda i onödan. Det betyder att även om en rektor kräver en utredning så kan psykologen säga att utifrån hennes/hans bedömning så behövs ingen utredning. En psykolog FÅR INTE utreda någon mot dennes eller vårdnadshavares vilja. Vid utredningar så lyder psykologen under Socialstyrelsen och det är en myndighet som står över skolan och rektor. Psykologutredning behövs bara då man misstänker att barnet bör gå i särskola, eller ska utredas vidare för dyslexi, autism/asperger eller ADHD som ska medicineras. Generellt tycker jag att man ska vara återhållsam med psykologutredningar eftersom dessa journalförs och finns kvar i minst 10 år efter senaste journalanteckningen. Det har hänt att journaler har krävts ut av försäkringsbolag, att misstankar om ADHD (bara misstankar inte konstaterad ADHD) har utnyttjats på ett negativt sätt så att ungdomen inte blev antagen till en önskad utbildning. Skolan har en skyldighet att erbjuda adekvat stöd oavsett vilka utredningar som gjorts eller inte. Om skolan inte vet vad de ska göra så får de prova sig fram. Åtgärdsprogram ska skrivas och med korta intervaller utvärderas. Om rektor fortsätter att kräva psykologutredning så rekommenderar jag att vårdnadshavarna kontaktar Skolverket. Deras uppdrag är att bevaka barnets/elevens rättigheter till adekvat utbildning.


Anita har även gjort en guide till psykologutlåtande.

Inga kommentarer: