Så gör man – för barn med ADHD – och varför inte alla andra också

Habiliteringen har föreläsningar för professionella, t.ex. lärare, om vad barn med ADHD behöver för att kunna lyckas i skolan. Följ gärna deras checklistor:

PDF om att undervisa och bemöta barn med ADHD – så lyckas du och eleven!

Mer läsvärt:

Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Teknikstöd kan göra stor nytta för 15 procent av eleverna

Teknikstöd i skolan motverkar hemmasittarrisker, och förbättrar resultat och självkänsla. Ett stort projekt lät elever använda teknikstöd av olika slag. Eleverna hade svårt med planering, struktur, att börja och bli klara – kognitiva och exekutiva svårigheter, med andra ord.

Runt 95 procent var nöjda med stödet och kommer att fortsätta att använda det.
73 procent upplevde att de hade förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.
77 procent sa att de förbättrat eller mycket förbättrat hur de hanterade besvärliga situationer i skolan.

Kostnaden för teknikstödet, introduktion och handledning, var 21 000 kronor per elev. Men dessa pengar tjänar kommunen in på en månad, om eleven kommer in i arbetslivet tidigare, genom att utbildningen går bättre.

Egen smartphone med vanliga appar var ett stort stöd för många.

Många kom långt med bara appar på mobilen – det viktiga var att de fick hjälp att sätta igång, och lägga in allt som behövdes i apparna. 

Nedan har jag lagt in utdrag ur rapporten i länken längst upp. Här finns gott om exempel att testa och inspireras av.

Bildstöd – bättre än tusen ord

Många av de anpassningar som är nödvändiga för vissa barn med autism eller adhd, är jättebra även för andra.

Inspireras av till exempel följande:


Tina Wimans
- tips om bildstöd hemma – med bra länkar
- exempel på specialinkompetenser – och verktyg för att få ordning på rutinerna.

Exempel på kartläggning enligt Skolkompassen + foton på anpassningar och stöd

Följ den aktiva bloggen av två arbetsterapeuter: Kognitivt stöd

Exempel och verktyg hos Picture my life

Exempel och förslag hos en arbetsterapeut

Foton på förslag till appar och planering hemma. Fokus ca tonårsåldern.

Tips om scheman hos Cope

En text om vägen från kaos till en morgonrutin som funkar


Bildstöd i skolan och konkret hur du gör
framgångsfaktorer för skolans bildstöd.


Läs mer om energikartläggning för att se var det kan vara viktigast att försöka hitta verktyg.

Läs också om att femton procent av eleverna hade stor nytta av teknikstöd för planering med mera.

Acceleration: att få lära sig i sin takt = snabbare

Internationellt används flera varianter av att låta en elev accelerera, alltså ta sig igenom skolan eller ett skolämne snabbare än jämnåriga.

Längre ner kan du läsa en sammanfattning av forskningsbelägg att acceleration är bra – även för det sociala.

Även begåvade elever har rätt att lära sig i skolan.

Här har jag samlat hänvisningar till belägg för rättigheter och skyldigheter kring begåvade elever ...

Trots att de når målen, få stöd ledning stimulans:

Lgr 11: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Sexåring som vill ha matte på gymnasienivå. De barnen finns också.

Eva Pettersson studerar i sin licentiatuppsats barn som har begåvning i matematik. Hon berättar om ett tänkvärt barn.

"I inledningen till denna avhandling beskrev jag Axel, en då sexårig pojke och hans fröken i förskoleklassen samt den skola som Axel tillhör. Jag beskrev där hur skolledningen tillsammans med föräldrarna hade gjort ett försök att flytta upp Axel till årskurs två under matematiklektionerna.

Axel själv såg dock inte detta som mer stimulerade än undervisningen i förskoleklassen. Han fick fortfarande bara använda addition och subtraktion trots att hans matematiska kunskaper omfattande alla fyra räknesätten och mer därtill.

Efter några besök hos Axel och i diskussioner med hans föräldrar och lärare kom vi gemensamt fram till ett nytt förslag.

Förslaget innebar att Axel skulle få en egen mentor, en gymnasielärare som fanns på ortens gymnasieskola och som hade stort intresse för elevers lärande. Mentorn skulle träffa Axel en gång i veckan och Axel skulle då få möjlighet att diskutera områden i matematiken som intresserade honom och som det inte fanns utrymme för i den ordinarie undervisningen.

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning, är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. På svenska används ibland dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik.

Barnet har alltså både mycket lättare att lära, OCH mycket svårare att lära, jämfört med andra barn.

En vanlig kombination är att barnet lär sig saker snabbt och kan mycket språkligt eller logiskt, men samtidigt har problem med arbetsminnet, eller motoriken, eller känsloregleringen, eller med att styra fokus och koncentration.

Då krävs till exempel matteuppgifter tänkta för flera år äldre barn, MEN i små korta pass, OCH med enormt mycket stöd – som för ett flera år yngre barn. Samtidigt.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns arbetssätt som verkar vara bra för de allra flesta.

I augusti 2019 sammanfattades kunskap och råd om 2e av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). De ger dessutom gratis stöd till den skola som vill ha

Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar. Det har ju nyligen framkommit att många av de tusentals hemmasittarna har hög begåvning och autism eller adhd.

Sömn. Svårt att sova. Sömnproblem. Melatonin.

När det är svårt att somna eller sova, då blir ju allt annat svårt också. Sömnen är en fullständigt grundläggande pusselbit. Både för orken, immunsystemet och humöret.

Och när du väl är fast i den nedåtgående spiralen är det inte lätt att uppbåda mental energi nog att hitta lösningarna.

Här nedan följer några tips från mig. Hemma hos oss kör vi med melatonin på kvällen, dagsljuslampa på morgonen, tunga täcken, vetekuddar och mammagos en kvart varje kväll.

En bra genomgång av lösningar och hjälpmedel vid sömnproblem hittar du också hos Tina Wiman på M som i underbar. Och en personlig lista på sömnstrategier hos Hypatia på Ett annat sätt att tänka.

När energin inte räcker: kartlägg vad som "kostar" mycket energi.

Vissa barn orkar inte med allt som livet måste innehålla. Det är vi vuxna som har ansvar för att se till att barnen inte utsätts för mer än de klarar av, och orkar med. Vi vuxna måste ha koll på hur mycket energi varje barn har, och hur mycket energi varje sak "kostar" som barnet stöter på under sina dagar. 

Kartlägg vad som ger och tar energi, hur mycket stress olika saker väcker.

2e: Lätt att lära, OCH svårt att lära, SAMTIDIGT.

Om barnet har en hög begåvning och lätt att lära. 

Men också har en inlärningssvårighet, kanske en diagnos som dyslexi, adhd eller autism. 

Då kan barnet till viss del använda sin höga begåvning för att kompensera för sina svårigheter. Till exempel lära sig saker utantill, om det är svårt att läsa.

Tycker du att skolan då ska göra inget, och nöja sig med att barnet får C eller D i betyg?

Eller tycker du att skolan ska ge det stöd man brukar ge, till exempel för dyslexi, OCH dessutom stimulera barnet att lära sig mer, ge svårare uppgifter, än de jämnåriga?

Man kan ha jättelätt att lära, och jättesvårt att lära, samtidigt. Visste du det?

Lärare tipsar lärare – utveckla uppgifter och undervisning.

- Läraren följeforskade, en dag som elev – fick insikter och ändrade sin undervisning

- Strategier för att hjälpa alla elever att lyckas

- Om en elev sätter sig emot, möt med kloka strategier

Det är rektor, huvudman och staten som måste lösa detta. Lägg det inte på lärarna.

Tiotusentals elever lär sig inget i skolan. De får ingen undervisning. De får ingen god utveckling. Skolinspektionens granskningar visar dessutom detta år efter år. Ingen verkar alltså göra något? Trots att metoderna finns?

Jag pratar om de barn som kan mycket och lär sig snabbt.

Och det är inte "bara några stycken, som säkert klarar sig bra ändå". Skolinspektionens årsrapport visar att var tredje elev vill ha mer utmaningar. Det går närmare 2 miljoner barn i förskola, grundskola och gymnasieskola. 1 procent av det är 20 000 barn. 2 procent är 40 000 barn. 5 procent, som Skolverket säger ska ha anpassningar utifrån särskild begåvning, det är 100 000 barn, det.

Alltså. År efter år bryter majoriteten skolor mot skollagen. Och ändå fortsätter de att få finansiering.

Hur är det rimligt? Ja för nu står det ju så här i skollagen:

Svårt att läsa, skriva, tala? Utred dyslexi tidigt, säger SPSM!

Dyslexi kan se ut på många olika sätt. Visste du att man kan läsa och förstå jättebra, och ändå ha dyslexi? Särskilt om du har ett bra arbetsminne eller en hög kognitiv förmåga kan du kompensera för att du inte klarar kodningen eller avkodningen av ljud eller bokstäver.

Därför kan dyslexi vara svår att upptäcka. Men den kan ändå sätta stora käppar i hjulet för ett barn som annars hade kunnat ha ett mycket bättre lärande.

Det finns en praxis att inte utreda dyslexi hos logoped förrän i årskurs 3 eller 4. Barnet ska alltså gå med svårigheter i upp till halva skolgången?! Nu är jag ingen expert, men det verkar helt vansinnigt att låta bli att utreda, när ett barn har svårigheter.

Men att låta bli att GÖRA något är helt enkelt inte tillåtet. Här är de saker man ska göra:

Relation ger motivation.

En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips om motivation och relation och samtal i skolan.

Skolan: hur ska ni hitta och hjälpa era 5 procent?

Det finns som sagt flera olika typer av särskilt begåvade barn, minst dessa:

• den högpresterande som visar sin förmåga
• den protesterande som trotsar auktoriteter och är utagerande
• den undertryckande som underpresterar för att passa in
• den disträ som mest är inne i sin egen värld
• den känslosamma som får utbrott av förtvivlan eller ilska över orättvisor

Nu när Skolverket tydliggör skolans ansvar att identifiera och stimulera de särskilt begåvade eleverna, finns några olika vägar framåt för Sverige, för att identifiera och undervisa alla dessa barn på bästa sätt, så att de kan må bra:

De 6 typerna av särskilt begåvade barn

Jag har översatt och gjort ett par små strykningar. Texten finns i original på http://www.davidsongifted. org/db/Articles_id_10114.aspx

Denna artikel av George Betts och Maureen Neihart profilerar 6 olika typer av begåvade individer:

1. framgångsrika
2. utmanande/kreativa
3. osynliga
4. avhoppare/arga
5. dubbelt särskilda
6. självständiga. 

Här beskriver vi, för varje typ, vanliga känslor, attityder, beteenden, behov, vuxnas och och kamraters uppfattningar, hur de kan identifieras och vilket stöd de behöver från hemmet och skolan. Texten kompletteras av mer information i en matris uppdaterad 2010.

På samma lag för att motivera de särskit begåvade eleverna

Det är bra för ALLA elever om skolan blir mer lyhörd, med fokus på progression, och med mer differentiering, där olika barn får olika saker – även om man gör den inom ramen för inkludering för att uppnå fördelarna med tillhörighet.

Men i detta måste väl ingå att skolan tar reda på var eleven är, vilken förmåga hen har, och hur hen behöver ledas framåt.

Jag är frustrerad över bristen på kunskap, och frustrerad över alla de berättelser jag hör, där skolorna inte tar bollen och visar att de vill ta reda på och förstå eleven, utan skjuter tillbaka bollen till familjen, som upplever att skolan säger att det är barnet det är fel på.

Jag vill hitta en väg framåt där alla lärare tar reda på var varje elev är, och hur eleven behöver ledas framåt. Där vi alla jobbar på samma lag för varje unge.

Några osorterade utmaningar jag personligen ser med att hitta de särskilt begåvade barnens motivation:

Översatt artikel: Strategier för att motivera underpresterande högt begåvade barn

Den här artikeln, som jag har översatt, kommer från https://tip.duke.edu/node/817

Underpresterande särbegåvade barn är ett problem för många föräldrar och lärare. Följande råd baseras på studier av vad som motiverar elever som prestera bra. Eleverna brukar vara motiverade när de 

• tycker att en uppgift är meningsfull
• tror att de har kompetens att lösa uppgiften
• känner att deras omgivning stödjer dem när de anstränger sig. 

Översatt artikel: Att motivera begåvade barn

Följande artikel som jag har översatt kommer från http://giftedkids.about.com/od/ nurturinggiftsandtalents/tp/motivate.htm

Så kan du som lärare eller förälder se till att hålla högt begåvade barn motiverade: