Så gör man – för barn med ADHD – och varför inte alla andra också

Habiliteringen har föreläsningar för professionella, t.ex. lärare, om vad barn med ADHD behöver för att kunna lyckas i skolan. Följ gärna deras checklistor:

PDF om att undervisa och bemöta barn med ADHD – så lyckas du och eleven!

Mer läsvärt:

Både svårighet och begåvning? Anpassa för 2e så här.

Följande utdrag som jag översatt kommer från delstaten Colorados riktlinjer för att undervisa 2e-elever.

Längre ner på sidan kommer ett hundratal tips och exempel på anpassningar, som skolan kan arbeta med, skriva in i utvecklingsplan eller åtgärdsprogram, osv.

(Nyligen kom också SPSMs sammanfattning med kunskap och råd om 2e.)

Att undervisa 2e-barn kräver 2 fokus:

Du måste möta styrkor och svårigheter samtidigt.

Dubbla fokus är helt nödvändigt, när man planerar undervisningen av en dubbelt exceptionell elev. Både elevens styrkor och elevens svårigheter måste mötas, samtidigt.

Sju steg för en strategisk plan för att undervisa en 2e-elev:

Föreslår skolan utredning? Underbart! Tacka genast JA!

Om barnet har svårigheter, tycker jag det är utmärkt att få gratis hjälp av en psykolog, i en utredning. Jag rekommenderar alla som blir erbjudna utredning, att ta emot möjligheten. 

Oavsett om jag själv tror eller inte tror, att det finns anledning att ge en diagnos, har psykologen i uppdrag att hjälpa barnet. Ge skolan underlag att förstå barnet och barnets behov bättre. Ge skolan rekommendationer inför anpassningar.

Gratis hjälp. Det verkar väl ändå bra?

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning, är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. På svenska används ibland dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik.

Barnet har alltså både mycket lättare att lära, OCH mycket svårare att lära, jämfört med andra barn.

En vanlig kombination är att barnet lär sig saker snabbt och kan mycket språkligt eller logiskt, men samtidigt har problem med arbetsminnet, eller motoriken, eller känsloregleringen, eller med att styra fokus och koncentration.

Då krävs till exempel matteuppgifter tänkta för flera år äldre barn, MEN i små korta pass, OCH med enormt mycket stöd – som för ett flera år yngre barn. Samtidigt.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns arbetssätt som verkar vara bra för de allra flesta.

I augusti 2019 sammanfattades kunskap och råd om 2e av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). De ger dessutom gratis stöd till den skola som vill ha

Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar. Det har ju nyligen framkommit att många av de tusentals hemmasittarna har hög begåvning och autism eller adhd.

Så här kan det kännas. Läs Paula Tillis blogg om autism + särbegåvning. Inklusive tips till skolan om anpassningar.

Paula Tillis bloggtexter är fantastiska. Hon berättar händelser ur sitt eget liv, som illustrerar med glasklar skärpa hur det kan kännas att tänka och fungera annorlunda. 

Lärare tipsar lärare – utveckla uppgifter och undervisning.

- Läraren följeforskade, en dag som elev – fick insikter och ändrade sin undervisning

- Strategier för att hjälpa alla elever att lyckas

- Om en elev sätter sig emot, möt med kloka strategier

Är du emot att ge barn adhd-medicin? Varför?

Så här skriver Tina Wiman *:

"Med den kunskap vi har idag, vore det gravt oetiskt att undanhålla adhd-medicin från i synnerhet barn och ungdomar. Det finns faktiskt ingen som helst orsak, att på befolkningsnivå överhuvudtaget ifrågasätta adhd-medicinering. 

Psykologutredning – Socialstyrelsens krav – npf begåvning adhd autism – särbegåvning

En del föräldrar vill inte psykologutreda barnet, för att de är oroliga att barnet felaktigt ska få en diagnos.

Sedan 2013 borde risken ha minskat rejält, för att psykologutredningar ska hamna snett. Då kom nämligen Socialstyrelsens konkreta och tydliga riktlinjer för vad som krävs vid en psykologutredning som skolan tar initiativ till. En av författarna är expert på särbegåvning: Stålnacke, som skrev det centrala avsnittet 1:2 i Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever. Nedan kan du läsa några viktiga utdrag ur dessa riktlinjer. Läs gärna hela texten.

Länktips om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) – adhd, Aspergers syndrom/autism/ast och Tourettes syndrom

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man inte kan fokusera, utan att man har svårt att STYRA koncentrationen? Man har svårt att välja att fokusera på det som är viktigt, om det inte är stimulerande. 

Personer med adhd kan absolut fokusera – till och med för länge, hyperfokusera – på vissa stimulerande saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? 

För att du ska ha ett fungerande självständigt liv, behöver du kunna förstå och ta hänsyn till konsekvenser, planera vad du ska göra, och sedan också göra det. Det räcker inte om du har en hög intelligens, förstår jättebra och vet jättemycket. Inte ens om du dessutom lyckas planera bra – kanske med hjälp av strategier, som larm och listor. 

Du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, och svårt att slutföra det. Detta är centralt i WHO:s checklista med 6 symtom som motiverar att utreda adhd.   

Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött. Inte pigg. Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattning, depression eller ångestproblem. 

Det är på grund av detta som stimulerande mediciner fungerar: barnet får en jämn energi.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut? Flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser. Flickors hyperaktivitet finns också oftare i talet eller tanken – de kan prata "för mycket" eller sitta och dagdrömma.

Särbegåvning? Autism? Eller båda?

Nyligen i en bloggdebatt tyckte vissa, att när särbegåvning beskrivs i listor med kännetecken, så låter det precis som autism, typ för att särbegåvade är ovanliga på samma sätt.

Men autism och begåvning ju två helt olika saker. Det blir ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)

Vill skolan skicka ditt barn på utredning? – Lägg energin på anpassningarna, inte på utredningarna!

Vill skolan att ditt barn ska iq-testas? Fråga dem vad de tror att de kommer få ut av det. Det är ju inte som att de kommer undan sitt eget jobb.

Skolan ska göra de extra anpassningar som krävs, och vad som krävs måste de utreda själva, i skolan, oavsett om det finns ett wisc-test eller inte. De måste utreda de pedagogiska behoven, och ta fram lösningar inom den ordinarie undervisningen, eller i nästa steg utreda behov av särskilt stöd och ta fram en åtgärdsplan.

De ska sätta in anpassningar OMEDELBART. De får inte vänta på någon sorts utredning.

Underlag för pedagogisk kartläggning och för att välja stöd – hos Aspeflo

Ett underlag till pedagogisk kartläggning, SEP (Skola-Elev-Plan), framtaget av Ulrika Aspeflo:
http://wordpress.aspeflo.se/wp-content/uploads/2015/04/Skola-Elev-Plan-kartläggning.pdf

Och ett underlag för att välja vilket stöd en elev kan behöva:
http://aspeflo.se/forsta-inlagget-2/

Båda är framtagna med tanke på barn med autismspektrumtillstånd, men tillvägagångssättet är tänkvärt även när en hög begåvning verkar vara orsaken till kartläggning och stöd. Eller vad tycker du?

Läs mer om hur du kan kartlägga elevens behov och kunskapsnivåer

Översatt artikel: Elever som är högt begåvade men underpresterar, vad behöver skolan göra?

Denna artikel, som jag har översatt, är skriven av Joanne Rand Whitmore, och är en del av följande sida: http://www.ericdigests.org/pre-923/students.htm

De framgångsrika metoderna för att vända underprestation utgår från att problembeteendet har formats av saker eleven upplevt i skolan och som kan ändras. Dessa är i huvudsak

(a) de sociala budskap som förmedlas av läraren och kamrater som inbjuder eller avskräcker eleven att delta (Purkey, 1984)

(b) i vilken grad läroplanen och undervisningen är lämplig för elevens lärstil och kunskapsnivå. 

Framgångsrika metoder skapar positiva krafter för att forma ett beteende som kan leda till framgång.

Arbete med begåvade underpresterare måste leda till att eleven får hjälp att utvecka tre viktiga saker:

Särbegåvade barn – elevexempel i skolan – av speciallärare Mona Liljedahl – särbegåvning

Nedan följer en text av speciallärare Mona Liljedahl som jag fått tillstånd att publicera. Hon har sammanställt några typiska elevscenarier, och ger rekommendationer utifrån dem och den forskning och praxis som finns kring elever med hög begåvning.