2017-11-12

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

2017-10-15

Är barnet särskilt begåvat? Checklista från USA / Australien.

Gifted education research and resources center, Gerric, vid australiska universitetet UNSW, tillhandahåller via webben resurser kring att undervisa begåvade barn. Bland annat ett stort utbildningspaket om begåvade elever och hur de ska undervisas, som är framtaget för fortbildning av lärare.

Både Gerric och Nya Zeeländska utbildningsdepartementet länkar till checklistan nedan. Klickar du på länken till departementet kommer du till deras sida med många fler olika checklistor och metoder för att identifiera de särskilt begåvade barnen, i olika sammanhang och på olika sätt. På sajten finns ytterligare mängder av stoff kring att undervisa begåvade barn.

2017-10-07

Din egen syrgasmask först. Bete dig väl mot dig själv.

Har du barn? Vill du att de ska bete sig väl, mot andra, och mot sig själva? Vill du att de ska lära sig hälsosamma beteenden, så att de går in i vuxenvärlden med verktyg som kan hjälpa dem att må bra och hamna på bra vägar i livet? Eller om du inte har barn, vill du bidra till att folk beter sig bättre?

Sätt då på din egen syrgasmask först. Var en förebild, genom hur du beter dig, mot dig själv! Visa att du älskar dig själv och respekterar dig själv.

Agera själv på det sätt som du vill att de ska agera, mot andra, men framför allt mot sig själva. De gör  ju som du gör, inte som du säger. 

2017-09-14

Lägg din livsenergi på rätt saker. Cirkeldiagramma det du vill göra.

"Borde jag inte kämpa mer, tills jag är helt slut – gör jag tillräckligt mycket, för att vara en bra människa?" Denna fråga kom upp i en Facebookgrupp. Jag skrev ett aslångt svar, som kanske kan göra nytta för nån här också. //

2017-09-13

Uppgifter som är så lätta att de blir svåra

Gång på gång hör jag begåvade barn berätta om konstiga uppgifter de fått. Som är så simpla och enkla att barnet inte vågat ge något svar, för så enkelt kan det liksom bara inte vara.

Eller barn som har fått 20 tal att räkna ut, som är jättelätta, och som bara inte KAN skriva svaren.

Så här kan det funka, när det är så lätt att det blir svårt, kanske helt omöjligt:

Läraren Henrika Floren skriver om kognitiv belastning på olika sätt.

Om du samtidigt har adhd, dåligt självförtroende eller inte så bra relation till läraren, kan det hela bli en stark negativ spiral.

2017-07-27

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.


Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

2017-07-10

Massor av undervisningstips finns på nätet

Jag blir så lycklig när jag letar på nätet efter underlag till att differentiera undervisningen.

Det finns mängder av stimulerande förslag till lektioner, uppgifter, arbetssätt, i alla de bloggar som skrivs av kloka lärare och specialpedagoger.

Här får du några länkar. Det är lätt att hoppa vidare inom taggarna, och mellan bloggar. Hoppas du blir lika inspirerad som jag!

Boka in i din kalender, kanske tio olika timmar under hösten, när du vill sätta dig ner och förverkliga en av idéerna – gärna ihop med en kollega!




Barnen ska må bra också. Elevhälsan kan göra stor skillnad.

 En erfaren lärare och specialpedagog skriver:



Om lärare och rektor har ett synsätt som handlar om relationer och motivation, blir det bättre än om man tänker utifrån krav och problem.

Mer om elevernas rätt till stöd socialt och emotionellt

Mer om elevhälsans uppgift

2017-07-04

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation


En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan.

Konkreta exempel på hur du kan uttrycka dig för att väcka motivationen från en lärare som också läst psykologi.

2017-06-24

Dyslexi ser annorlunda ut vid hög begåvning.

Bland högt begåvade barn förekommer kompenserad dyslexi, stealth dyslexia på engelska.

Detta innebär att man har en hög läsförståelse, eftersom den höga begåvningen kompenserar de problem med läsningen som dyslexin ger. Typ att man listar ut, tänker fram, innebörden från sammanhanget, utan att kunna läsa allt som står.

Det här gör att det kan vara svårt att förstå att barnet har dyslexi. Resultaten ser ju jättebra ut när man testar! Särskilt om man jämför med siffrorna för jämnåriga.


2017-06-10

Bråk? Starka känslor? Gör så här.

- Det allra bästa tipset är att hålla sig lugn. För känslor smittar, och starka känslor smittar extra mycket.

Det säger Tina Wiman i en artikel på Heja Olika, om sin och Bo Hejlskov Elvéns bok Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen. Detta är ett litet utdrag ur den texten.

- Vi vuxna är ganska bra på att dämpa känslor, men det är inte barn. Det blir de inte, förrän de är ganska gamla. Så om mitt barn är irriterat, och jag blir arg, då kan jag räkna med att mitt barn kommer att bli ännu argare, och så startar en jobbig spiral, där alla inblandade blir mer och mer upprörda. 

2017-06-06

Lös konflikter – välj rätt djur


Kanske kan du ha nytta av följande modell?

När det uppstår en konflikt, kan du fundera på vilken konflikthanteringsstil som du hamnar i. Och vilka de andra hamnar i. I den här modellen finns 5 stilar, som symboliseras av 5 olika djur.

För att få en långsiktig lösning på konflikten, vilken stil, vilket djur, skulle fungera bäst?


2017-05-31

Formativ bedömning – möt eleven där den är, och visa vägen framåt

Här är lite bra länkar om formativ bedömning, alltså hur läraren visar vägen framåt för eleven, utifrån det eleven har gjort.

Daniel Barker är en klok lärare som arbetar med att utveckla undervisningsmetoder och läromedel. Se gärna filmen där han föreläser:
https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Daniel Barker bloggar också, bland annat skriver han "om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor".
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/Bedömning


2017-05-24

Är du emot att ge barn adhd-medicin? Varför?

Så här skriver Tina Wiman *:

"Med den kunskap vi har idag, vore det gravt oetiskt att undanhålla adhd-medicin från i synnerhet barn och ungdomar. Det finns faktiskt ingen som helst orsak, att på befolkningsnivå överhuvudtaget ifrågasätta adhd-medicinering. 

2017-05-14

Andra bloggar om begåvade barn.

En psykolog som också är förälder: Gifted challenges

En lärare som också är förälder: Crushing tall poppies – hennes 8 råd till lärare

Känner du igen er tillvaro från dessa listor? Barnet är missförstått i skolan – föräldern måste kräva anpassningar

Sanningsenliga svar på myter om begåvade barn, hos National association for gifted children (USA)

Länksamling och andra material hos Gifted identity

Rekommendationer till lärare från föreningen för begåvades socioemotionella behov, SENG

2017-05-06

Analysera barnets beteende, känsla och behov, innan du väljer hur du agerar

Det är svårt att föräldra och att pedagoga. Jag gillar checklistor och flödesscheman, som stöd när jag ska tänka igenom en situation, och hur jag ska agera på den. Här får du några lästips.


2017-04-22

Att undervisa och organisera för särskilt begåvade elever – material från andra länder

Här finns läsvärda material på engelska om hur arbetet ser ut i andra länder.

Nya Zealands utbildningsdepartement har en hel webbplats med fakta och undervisningsstöd:
http://gifted.tki.org.nz/For-schools-and-teachers

Australiska delstaten New South Wales utbildningsdepartement har ett stort och gratis fortbildningsmaterial för lärare, uppdelat på stadier:
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken. Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar.

Skolinspektionen har sammanfattat rättigheter, skyldigheter och råd vid frånvaro.

Jag rekommenderar också Skolinspektionens läsvärda rapport om vad som ger framgångsrik undervisning.

2017-04-03

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

2017-04-02

Kräv förändringar av rektor, huvudman och staten – de snabba barnen ska också få undervisning.

Tiotusentals elever blir utan lärande och utveckling. Skolinspektionens granskningar visar dessutom detta år efter år. Ingen verkar alltså göra något? Trots att metoderna finns?

Jag pratar om de barn som kan mycket och lär sig snabbt.

Och det är inte "bara några stycken, som säkert klarar sig bra ändå"; Skolinspektionens årsrapport visar att var tredje elev vill ha mer utmaningar.

År efter år bryter alltså majoriteten skolor mot skollagen. Och ändå fortsätter de att få finansiering.

Hur är det rimligt? Ja för nu står det ju så här i skollagen:

2017-03-28

Tips för att möta föräldrar – från psykolog Lennart Lindqvist

Alla som har suttit i ett jobbigt möte mellan föräldrar och skola (eller vård/soc/bup) räcker upp en hand?

Jobbar du med barn – och därmed också med föräldrar?

Kanske kan du ha nytta av råd om hur du kan bemöta föräldrar – så att arbetet ska komma framåt så bra som möjligt, så att möten och samarbete ska bli bra, osv.

2017-03-25

Var TREDJE elev vill ha mer utmaningar i skolan – Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionen släppte sin årsrapport häromdagen. (Längre ner kan du läsa utdrag.)

Var tredje elev vill ha mer utmaningar


Många lärare säger att de inte hinner individanpassa. Att de inte har verktyg och metoder, inte har förutsättningarna.

Ändå lyckas vissa skolor! Där rektor följer upp och utvecklar. Där rektor ser till att det finns en kollegial samverkan. Där rektor ser till att det finns en systematik. Det går alltså.

Arbeta rätt för effektiva texter på webben

Se dessa 6 föreläsningar från Webbdagarna – om du vill göra bra effektiva texter för webben, nyhetsbrevet osv. och jobba på ett smart sätt.

1. Oli Gardner om att leda användarna rätt genom datadriven design, smarta texter och bra arbetssätt. En viktig poäng: se till att designer och skribent arbetar tillsammans!

2. Els Aerts om att användningstesta med rätt metod för rätt sak, för effekt och användbarhet. Det mesta är gratis eller billigt, och lätt, bara du tänker efter före.

2017-03-19

Psykologutredning – Socialstyrelsens krav – npf begåvning adhd autism – särbegåvning

En del föräldrar vill inte psykologutreda barnet, för att de är oroliga att barnet felaktigt ska få en diagnos.

Sedan 2013 borde risken ha minskat rejält, för att psykologutredningar ska hamna snett. Då kom nämligen Socialstyrelsens konkreta och tydliga riktlinjer för vad som krävs vid en psykologutredning som skolan tar initiativ till. En av författarna är expert på särbegåvning: Stålnacke, som skrev det centrala avsnittet 1:2 i Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever. Nedan kan du läsa några viktiga utdrag ur dessa riktlinjer. Läs gärna hela texten.

2017-03-12

Föräldrar. Lärare. Se till att vara på samma lag!

En förälder sa i DN häromdagen att vi föräldrar måste sluta att konstant kritisera lärarna. Att vi föräldrar blir ett arbetsmiljöproblem. Att vi ska backa, och låta lärarna göra sitt jobb ifred. Många föräldrar, som upplever att skolan inte gör det den ska, blir provocerade av ett sådant uttalande, och upplever att de måste ligga på för att barnet ska få hjälp. Jag kan hålla med båda sidor. För jag tänker att det här handlar om flera helt olika saker på samma gång.

För det första: engagerade föräldrar behövs. Många föräldrar skulle behöva engagera sig mer än de gör, i skolan och i sina barns skolgång. Föräldrar kan bidra, föräldrar är en viktig pusselbit i sina barns lärande. Men det går att göra på ett positivt och konstruktivt sätt.


2017-02-27

Så är det att vara begåvad i den svenska skolan: Ny studie

photos/alyssafilmmaker/3604623659/
Som uppsats på lärarutbildningen F–3 vid Göteborgs universitet har Anna Palm gjort en intervjustudie med 10 särskilt begåvade barn 6–13 år, för att ta reda på mer om hur de har det i skolan.

Jag hoppas att de här barnens beskrivningar av hur de upplever skolan, ska öppna ögonen på fler lärare och rektorer. 

Nedan klipper jag in några utdrag ur uppsatsen.

2017-02-26

Kanske en bra idé att flytta upp en årskurs nu, mitt i terminen?

Uppflytt är jättebra för många högt begåvade elever. För extremt begåvade elever verkar det nästan vara en nödvändighet. Mellan 2 och 5 års uppflytt har visat goda resultat, bland annat i Australien, för de allra högst begåvade.

Eftersom svenska skolan kombinerar enorma mängder repetition, en vilja att vänta in hela klassen och en dålig kunskap om att differentiera, är min bedömning att uppflytt kommer att vara ett oerhört viktigt verktyg för begåvade och snabblärda elever i Sverige under överskådlig tid.

Alla ni som har 6-åringar som lidit sig igenom månaderna i förskoleklassen. Alla ni som har 8-åringar eller 11-åringar eller whatever, som är på väg att tappa orken och lusten. Om skolan är motvillig att flytta upp, kanske det är lättare att få igenom en uppflytt NU, mitt i terminen. I början av terminer är det så mycket annat att tänka på ...

Om 6-åringen får gå 2–3 månader i ettan så räcker det troligen för att kunna gå med den nya klassen till tvåan efter sommaren.

2017-01-28

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. Dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik, är ord som används ibland på svenska. Barnet har alltså både mycket lättare att lära, OCH mycket svårare att lära, samtidigt. En vanlig kombination är att barnet lär sig saker snabbt och kan mycket språkligt eller logiskt, men samtidigt har problem med arbetsminne eller fokus och koncentration. Då krävs till exempel matteuppgifter tänkta för flera år äldre barn, OCH enormt mycket stöd som för ett flera år yngre barn.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns en del principer som verkar vara bra för de allra flesta. Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar.

2017-01-22

Svårt att läsa, skriva, tala? Utred dyslexi tidigt, säger SPSM!

Dyslexi kan se ut på många olika sätt. Visste du att man kan läsa och förstå jättebra, och ändå ha dyslexi? Särskilt om du har ett bra arbetsminne eller en hög kognitiv förmåga kan du kompensera för att du inte klarar kodningen eller avkodningen av ljud eller bokstäver.

Därför kan dyslexi vara svår att upptäcka. Men den kan ändå sätta stora käppar i hjulet för ett barn som annars hade kunnat ha ett mycket bättre lärande.

Det finns en praxis att inte utreda dyslexi hos logoped förrän i årskurs 3 eller 4. Barnet ska alltså gå med svårigheter i upp till halva skolgången?! Nu är jag ingen expert, men det verkar helt vansinnigt att låta bli att utreda, när ett barn har svårigheter.

Men att låta bli att GÖRA något är helt enkelt inte tillåtet. Här är de saker man ska göra: