2017-06-24

Dyslexi ser annorlunda ut vid hög begåvning.

Bland högt begåvade barn förekommer kompenserad dyslexi, stealth dyslexia på engelska. Detta innebär att man har en hög läsförståelse, eftersom den höga begåvningen kompenserar de problem med läsningen som dyslexin ger. Typ att man listar ut, tänker fram, innebörden från sammanhanget, utan att kunna läsa allt som står. Det här gör att det kan vara svårt att förstå att barnet har dyslexi. Resultaten ser ju jättebra ut när man testar! Särskilt om man jämför med siffrorna för jämnåriga.

Som alltid, när ett barn har hög begåvning OCH en svårighet, kan begåvningen maskera svårigheten – och svårigheten kan maskera begåvningen. Därför behöver man vara noggrann när man som pedagog, psykolog, logoped eller liknande ska kartlägga och försöka förstå vad barnet behöver.

En förälder berättar: "Vår dotter gjorde sin dyslexi-utredning när hon var lite drygt 10 år. På grund av hennes goda läsförståelse valde logopeden att låta henne göra LOGOS-testet för vuxna (det kan användas från åk 6). Det är först när man jämför dotterns testresultat med normen för åk 8, dvs 4 år över hennes biologiska ålder, som hennes dyslexi visar sig.

Hon har en extremt bra läsförståelse: hon ligger i 99,4 percentilen på gymnasienivå, dvs hon har lika bra läsförståelse som de 6 bästa av 1 000 gymnasieelever. Däremot kan hon inte skilja på höger och vänster, hon kan inte automatisera veckodagar eller månader, och hon kan inte lära sig gångertabellerna."

Kanske kan detta vara något att diskutera med skolan eller logopeden?

Sen ska man INTE vänta och se, med läs- och skrivsvårigheter! Gärna redan i 6-årsåldern ska man börja samla förståelse för barnets styrkor och svårigheter. Stöd finns hos Specialpedagogiska skolmyndigheten: Stöd för att kartlägga läs- och skrivsvårigheter

Om du misstänker att ditt barn har både svårighet och begåvning kanske du vill gå med i gruppen för 2e på Facebook. Vänna mig i så fall.

Läs mer:
2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

2017-06-10

Bråk? Starka känslor? Gör så här.

- Det allra bästa tipset är att hålla sig lugn. För känslor smittar, och starka känslor smittar extra mycket.

Det säger Tina Wiman i en artikel på Heja Olika, om sin och Bo Hejlskov Elvéns bok Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen. Detta är ett litet utdrag ur den texten.

- Vi vuxna är ganska bra på att dämpa känslor, men det är inte barn. Det blir de inte, förrän de är ganska gamla. Så om mitt barn är irriterat, och jag blir arg, då kan jag räkna med att mitt barn kommer att bli ännu argare, och så startar en jobbig spiral, där alla inblandade blir mer och mer upprörda. 

2017-06-06

Lös konflikter – välj rätt djur


Kanske kan du ha nytta av följande modell?

När det uppstår en konflikt, kan du fundera på vilken konflikthanteringsstil som du hamnar i. Och vilka de andra hamnar i. I den här modellen finns 5 stilar, som symboliseras av 5 olika djur.

För att få en långsiktig lösning på konflikten, vilken stil, vilket djur, skulle fungera bäst?


2017-05-31

Formativ bedömning – möt eleven där den är, och visa vägen framåt

Här är lite bra länkar om formativ bedömning, alltså hur läraren visar vägen framåt för eleven, utifrån det eleven har gjort.

Daniel Barker är en klok lärare som arbetar med att utveckla undervisningsmetoder och läromedel. Se gärna filmen där han föreläser:
https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Daniel Barker bloggar också, bland annat skriver han "om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor". 
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/Bedömning


2017-05-24

Är du emot att ge barn adhd-medicin? Varför?

Så här skriver Tina Wiman*:

"Med den kunskap vi har idag, vore det gravt oetiskt att undanhålla adhd-medicin från i synnerhet barn och ungdomar. Det finns faktiskt ingen som helst orsak, att på befolkningsnivå överhuvudtaget ifrågasätta adhd-medicinering. 

2017-05-14

Andra bloggar om begåvade barn.

En psykolog som också är förälder: Gifted challenges

En lärare som också är förälder: Crushing tall poppies – hennes 8 råd till lärare

Känner du igen er tillvaro från dessa listor? Barnet är missförstått i skolan – föräldern måste kräva anpassningar

Sanningsenliga svar på myter om begåvade barn, hos National association for gifted children (USA)

Länksamling och andra material hos Gifted identity

Rekommendationer till lärare från föreningen för begåvades socioemotionella behov, SENG

2017-05-06

Analysera barnets beteende, känsla och behov, innan du väljer hur du agerar

Det är svårt att föräldra och att pedagoga. Jag gillar checklistor och flödesscheman, som stöd när jag ska tänka igenom en situation, och hur jag ska agera på den. Här får du några lästips.


2017-04-22

Att undervisa och organisera för särskilt begåvade elever – material från andra länder

Här finns läsvärda material på engelska om hur arbetet ser ut i andra länder.

Nya Zealands utbildningsdepartement har en hel webbplats med fakta och undervisningsstöd:
http://gifted.tki.org.nz/For-schools-and-teachers

Australiska delstaten New South Wales utbildningsdepartement har ett stort och gratis fortbildningsmaterial för lärare, uppdelat på stadier:
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken. Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar.

Skolinspektionen har sammanfattat rättigheter, skyldigheter och råd vid frånvaro.

Jag rekommenderar också Skolinspektionens läsvärda rapport om vad som ger framgångsrik undervisning.

2017-04-03

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

2017-04-02

Kräv förändringar av rektor, huvudman och staten – de snabba barnen ska också få undervisning.

Tiotusentals elever blir utan lärande och utveckling. Skolinspektionens granskningar visar dessutom detta år efter år. Ingen verkar alltså göra något? Trots att metoderna finns?

Jag pratar om de barn som kan mycket och lär sig snabbt.

Och det är inte "bara några stycken, som säkert klarar sig bra ändå"; Skolinspektionens årsrapport visar att var tredje elev vill ha mer utmaningar.

År efter år bryter alltså majoriteten skolor mot skollagen. Och ändå fortsätter de att få finansiering.

Hur är det rimligt? Ja för nu står det ju så här i skollagen:

2017-03-28

Tips för att möta föräldrar – från psykolog Lennart Lindqvist

Alla som har suttit i ett jobbigt möte mellan föräldrar och skola (eller vård/soc/bup) räcker upp en hand?

Jobbar du med barn – och därmed också med föräldrar?

Kanske kan du ha nytta av råd om hur du kan bemöta föräldrar – så att arbetet ska komma framåt så bra som möjligt, så att möten och samarbete ska bli bra, osv.

2017-03-25

Var TREDJE elev vill ha mer utmaningar i skolan – Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionen släppte sin årsrapport häromdagen. (Längre ner kan du läsa utdrag.)

Var tredje elev vill ha mer utmaningar


Många lärare säger att de inte hinner individanpassa. Att de inte har verktyg och metoder, inte har förutsättningarna.

Ändå lyckas vissa skolor! Där rektor följer upp och utvecklar. Där rektor ser till att det finns en kollegial samverkan. Där rektor ser till att det finns en systematik. Det går alltså.

Arbeta rätt för effektiva texter på webben

Se dessa 6 föreläsningar från Webbdagarna – om du vill göra bra effektiva texter för webben, nyhetsbrevet osv. och jobba på ett smart sätt.

1. Oli Gardner om att leda användarna rätt genom datadriven design, smarta texter och bra arbetssätt. En viktig poäng: se till att designer och skribent arbetar tillsammans!

2. Els Aerts om att användningstesta med rätt metod för rätt sak, för effekt och användbarhet. Det mesta är gratis eller billigt, och lätt, bara du tänker efter före.

2017-03-19

Psykologutredning – Socialstyrelsens krav – npf begåvning adhd autism – särbegåvning

En del föräldrar vill inte psykologutreda barnet, för att de är oroliga att barnet felaktigt ska få en diagnos.

Sedan 2013 borde risken ha minskat rejält, för att psykologutredningar ska hamna snett. Då kom nämligen Socialstyrelsens konkreta och tydliga riktlinjer för vad som krävs vid en psykologutredning som skolan tar initiativ till. En av författarna är expert på särbegåvning: Stålnacke, som skrev det centrala avsnittet 1:2 i Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever. Nedan kan du läsa några viktiga utdrag ur dessa riktlinjer. Läs gärna hela texten.

2017-03-12

Föräldrar. Lärare. Se till att vara på samma lag!

En förälder sa i DN häromdagen att vi föräldrar måste sluta att konstant kritisera lärarna. Att vi föräldrar blir ett arbetsmiljöproblem. Att vi ska backa, och låta lärarna göra sitt jobb ifred. Många föräldrar, som upplever att skolan inte gör det den ska, blir provocerade av ett sådant uttalande, och upplever att de måste ligga på för att barnet ska få hjälp. Jag kan hålla med båda sidor. För jag tänker att det här handlar om flera helt olika saker på samma gång.

För det första: engagerade föräldrar behövs. Många föräldrar skulle behöva engagera sig mer än de gör, i skolan och i sina barns skolgång. Föräldrar kan bidra, föräldrar är en viktig pusselbit i sina barns lärande. Men det går att göra på ett positivt och konstruktivt sätt.


2017-03-11

Motivation – så kan lärare arbeta med elevers motivation

Här är lite lästips om motivation!

De 24 julkalendertipsen finns hos Motivationsbyrån.


Skolverket har sammanfattat en forskningsartikel om motivationsstrategier. Ett utdrag:
• Lärarna måste tro på sina elevers förmåga och potential och veta att lärares relationer med och attityder till elever påverkar deras inställning till skolan och lärandet. Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

2017-02-27

Så är det att vara begåvad i den svenska skolan: Ny studie

photos/alyssafilmmaker/3604623659/
Som uppsats på lärarutbildningen F–3 vid Göteborgs universitet har Anna Palm gjort en intervjustudie med 10 särskilt begåvade barn 6–13 år, för att ta reda på mer om hur de har det i skolan.

Jag hoppas att de här barnens beskrivningar av hur de upplever skolan, ska öppna ögonen på fler lärare och rektorer. 

Nedan klipper jag in några utdrag ur uppsatsen.

2017-02-26

Kanske en bra idé att flytta upp en årskurs nu, mitt i terminen?

Uppflytt är jättebra för många högt begåvade elever. För extremt begåvade elever verkar det nästan vara en nödvändighet. Mellan 2 och 5 års uppflytt har visat goda resultat, bland annat i Australien, för de allra högst begåvade.

Eftersom svenska skolan kombinerar enorma mängder repetition, en vilja att vänta in hela klassen och en dålig kunskap om att differentiera, är min bedömning att uppflytt kommer att vara ett oerhört viktigt verktyg för begåvade och snabblärda elever i Sverige under överskådlig tid.

Alla ni som har 6-åringar som lidit sig igenom månaderna i förskoleklassen. Alla ni som har 8-åringar eller 11-åringar eller whatever, som är på väg att tappa orken och lusten. Om skolan är motvillig att flytta upp, kanske det är lättare att få igenom en uppflytt NU, mitt i terminen. I början av terminer är det så mycket annat att tänka på ...

Om 6-åringen får gå 2–3 månader i ettan så räcker det troligen för att kunna gå med den nya klassen till tvåan efter sommaren.

2017-01-28

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. Dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik, är ord som används ibland på svenska.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns en del principer som verkar vara bra för de allra flesta. Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar.

2017-01-22

Svårt att läsa, skriva, tala? Utred dyslexi tidigt, säger SPSM!

Dyslexi kan se ut på många olika sätt. Visste du att man kan läsa och förstå jättebra, och ändå ha dyslexi? Särskilt om du har ett bra arbetsminne eller en hög kognitiv förmåga kan du kompensera för att du inte klarar kodningen eller avkodningen av ljud eller bokstäver.

Därför kan dyslexi vara svår att upptäcka. Men den kan ändå sätta stora käppar i hjulet för ett barn som annars hade kunnat ha ett mycket bättre lärande.

Det finns en praxis att inte utreda dyslexi hos logoped förrän i årskurs 3 eller 4. Barnet ska alltså gå med svårigheter i upp till halva skolgången?! Nu är jag ingen expert, men det verkar helt vansinnigt att låta bli att utreda, när ett barn har svårigheter.

Men att låta bli att GÖRA något är helt enkelt inte tillåtet. Här är de saker man ska göra:


2017-01-05

Så kan ni göra när ni ska ha kollegialt lärande

Det räcker ju inte med en bok, eller något annat format på stoff, innehåll. Vi måste ju ha en metod för hur vårt lärande ska gå till, vår kompetensutveckling.

Skolverket lyfter fram en modell för kollegiala samtal, som gav bättre samarbete, nöjdare elever och bättre kommunikation med föräldrarna:

2016-12-30

Hemmasittare och svåra elever: Så här gör man

Det finns skolor som har lyckas med att vända skutan, för elever som inte har kunnat vara i den vanliga undervisningen.

Hemmasittare och barn med svårigheter som har börjat må bra i skolan igen.

Så här gör man:

- Samarbete och specialpedagogik i Bjuv

- Positiva samtal, vuxna som ser, trygg miljö i Linköping

- Lyhördhet, flexibla skoldagar och trygga lokaler i Varberg

- Steg för steg och en hund (film hos UR)


* * * * * * * * * * *

I ett annat blogginlägg finns länkar till information om regler och annat om frånvaro och skolplikt.

2016-12-27

Reglera dina känslor – 7 steg

Här är en tankemodell som kan hjälpa den som behöver en metod för att kontrollera eller reglera sina känslor. Jag har hittat den hos add resources
Vissa människor kan kontrollera sina känslor genom att andas, meditera eller göra yoga. Men det funkar inte för alla. Om en teknik inte fungerar för dig, prova en annan. Den här är utvecklad av Marsha Linehan som också har utarbetat DBT. Den ger dig 7 verktyg för att hantera jobbiga känslor och tankar.

2016-12-25

Uppflytt är inte dåligt för det sociala. Att flytta upp är BRA för det sociala.

"Acceleration är avgjort effektiv som pedagogisk anpassning för högt begåvade elever. Forskningsstödet sedan många decennier är starkt och konsekvent. Vi kan tryggt konstatera att väl genomförd acceleration är framgångsrik.

"Både att flytta upp klasser och att få läsa i snabbare takt är effektiva anpassningar. Elever som har flyttat upp, brukar prestera bättre än sina äldre klasskamrater.

"Det finns inga belägg för att acceleration har negativ påverkan på barnets socioemotionella utveckling.


2016-12-18

Stress? Ångest? Lite hjälpmedel.

Här finns avslappningsövningar och tankeövningar som kan vara bra för både barn och vuxna.

För dig som föredrar oflummigt: Krimyoga av Kriminalvården

Flera olika avslappningsspår hos finska folkhälsomyndigheten – bonus: finlandssvenska :)

Snorkels avslappningsövning för unga

UR har gjort Klara livet som hjälper dig tänka kring hur du mår och hur du vill ha det.



2016-10-04

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att reglera koncentrationen, och välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande? Personer med adhd kan absolut superfokusera på vissa saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra, särskilt med strategier, kanske visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra.


Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött, inte pigg? Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattningssymtom, depression eller ångestproblem.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut; flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser?

2016-09-27

Goda exempel på anpassningar för särskilt begåvad elev

Goda exempel är ju ofta värdefullt, så varsågod, en konkret lista med anpassningar som en skola har gjort för en högt begåvad men känslig och känslosam elev på 10 år:

(Kanske vill du först läsa de samlade övergripande råden till skolan?)
  • 9 olika matematikböcker för naturmatte i gymnasiet. Pedagogen ringde Liber och sa att hon hade en särbegåvad elev i åk 5 men inte hade nån aning om hur snabbt han jobbade, var han låg eller om han skulle gilla böckerna och att skolan inte hade råd att köpa massor av olika böcker eftersom det är en mellanstadieskola. Liber skickade böckerna gratis!
  • i åtgärdsplan står att han inte behöver repetera något han visat att han kan.
  • i engelska får han hoppa över saker i boken han tycker är för lätt. Detta sker i samråd med läraren som är mycket lyhörd.
  • han får visa vad han kan muntligt om han vill.

2016-09-15

Ta hjälp tidigt av Specialpedagogiska skolmyndigheten – mejla eller ring om råd!


Utdrag ur intervjun i Lärarnas nyheter:

Den pedagogik som är nödvändig för vissa elever är bra för alla. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens chef Greger Bååth. [Han] välkomnar regeringens specialpedagogiklyft som ska kompetensutveckla verksamma lärare. Men även lärarstudenter borde bli bättre förberedda för barns olika behov — så att det inte blir en chock när de möter sin första heterogena elevgrupp.

–Lärarutbildningen måste förmedla perspektivet att olikheter är en tillgång.

I våras startade ni »Fråga en rådgivare« – en tjänst där lärare kan få specialpedagogiskt stöd i sin klassrumsvardag via mejl, telefon och snart även chatt. Ert egna lilla lyft för vanliga lärare?