Till exempel så här:
Sju år: fokus på utbildning, resor och självförverkligande.
Sju år: fokus på barn och familj.
Sju år: fokus på karriär.
Sju år: sadla om, nytt professionellt fokus.
Sju år: låt en hobby blomma ut passionerat, tagga ner på jobbet.
Sju år: köp en hund. Lev i skog och mark.
Sju år: satsa på jobbet igen, bli mentor åt yngre.
Sju år: pensionera dig och ägna dig enbart åt dina passioner.
Det är många saker som är jobbigt i livet, även om man inte råkar ut för de jobbigaste sakerna som död och sjukdom. Att gå många år utan en partner trots att man vill ha en. Att växa isär från sin partner, kanske överväga att skiljas, kanske behöva jobba ihop sig för att partnerns sju år tog henom åt något annat håll än dina. Att märka att man INTE har utvecklats de senaste sju åren. Att utvecklas i sig kan vara oerhört jobbigt.
Jag tycker det är jobbigt att behöva lära mig saker igen och igen. Jag borde vara smartare än så, tycker jag. Och dömer mig själv för hårt, som vanligt.
Men det jag måste påminna mig själv om då, är att jag inte är på samma ställe idag som för ett, två, sju, tolv år sedan. Så det är inte orimligt att jag måste lära mig "samma sak" igen fast nu från ett helt annat perspektiv, i ett helt annat sammanhang.
Den här tanken att livet kan ses som ett antal sjuårsfaser är mycket trösterik för mig. Det gör att jag känner att jag får en helt ny chans, flera gånger i livet. Bara jag tar chansen.
Du ska få en dag imorgon
som ren och öppen står
med blanka ark
och nya kritor till.
Vad vill du rita på nästa blad? Ta chansen!
2 kommentarer:
Mycket bra, det ska jag ta till mig. Det är dags för en ny sjuårsfas nu!
Fy fan vad du är klok. Just det där med att jag måste lära om har jag oerhört svårt att acceptera. Ja, jag tror faktiskt att just det faktumet att jag har svårt att acceptera att vissa saker måste angripas igen är det största hindret för mig just nu. Gör om, gör rätt ;).
Skicka en kommentar