Klarspråk är verksamhetsutveckling

I fredags höll vi språkkonsulter en konferens för de myndigheter som vill höja kvaliteten på sina texter, webbar, samtal och andra kundmöten. Konferensen heter Begriplex och utgår från kraven i språklagen.

Under mitt seminarium ville jag uppmana klarspråksarbetarna att ta det hela till nästa nivå, så min titel var Klarspråk 2.0 - få ut maximal effekt av klarspråksarbetet. Min bedömning är att vi som driver klarspråk enligt den numera traditionella klarspråksmetodiken, kan komma längre om vi tänker större. Om vi verkligen vill utveckla språket ska vi se till att alla inser att klarspråk inte handlar om språk. Det handlar om att kvalitetssäkra verksamheten - grundläggande delar i den. Och att vi inte ska prata om språket. Vi ska prata om kundens - medborgarens - process. Vad vill medborgaren ha ut av att just din organisation finns? Se till att det går så smidigt som möjligt för henne.

Se mina tankar i presentationsbilderna och texten nedan.


Mitt konkreta förslag är att vi klarspråksmänniskor - som oftast mest av allt gillar Word och människor - ser till att utveckla även oss själva och använda även Excel, paragrafer, siffror och hårda puckar för att nå våra mål.

Vi bör använda samma verktyg som redan är självklara för de som utvecklar webbar, system och verksamheter: personor, användarstudier, användningstester, agil projektledning, processkartläggning, effektmål, testning, mätning, insikter om hur människor fungerar vid förändring, osv.

Expressiva - Klarspråk 2 0 - begriplex 2011

Vi bör också bli bättre på våra egna verktyg, till exempel göra ordentliga argumentinventeringar och ha både etos, patos och logos på fötterna för alla de olika typer av människor vi måste övertyga. Och vi måste vägra påbörja projekt som inte får relevanta resurser. Till exempel ska vi kräva

• att alla chefer går rejäla utbildningar
• rimlig tid avsatt för alla att göra jobbet ordentligt
• utrymme att mäta mot målen både före och efter insatserna
• utrymme att göra ordentliga användarstudier och tester med riktiga läsare.

Om inte cheferna avsätter ordentligt med tid för att själva utvecklas, kommer inte de andra medarbetarna att känna att de ska prioritera klarspråksutbildningen. Om vi inte pratar med mottagarna kan vi inte göra en riktigt bra mottagaranpassning. Och om vi inte mäter vet vi inte om vi följer språklagen.

Försäkringskassan tog inte in användare och testade förrän EFTER det att ett dåligt brev gick ut, vilket kostade 80 årsarbetstider att rätta till. Jag vill aldrig mer se den typen av slöseri med skattepengar, när kunskapen, kompetensen och metoderna finns.

Presentationsbilderna ovan är inte så innehållsrika. Hör gärna av dig så ska du få en mer omfattande dokumentation.