2013-04-23

Du ska bli språkkonsult. Grattis! Så här funkar det - enligt mig.


Hej, blivande språkkonsult! Du har påbörjat en utbildning som är svår att överblicka, både för att den innehåller så speciella saker, och för att den hela tiden lyssnar på samhället och förändras. Även ditt blivande arbetsfält är svårt att ringa in.

Kanske kan du finna några hållpunkter i mina reflexioner nedan. Jag sökte till utbildningen första gången 1994, och kom in 1996. Sedan examen 1999 driver jag en språkkonsultbyrå, som har ändrat fokus och form flera gånger. Flera studerande har under åren bett mig om råd, så jag har samlat några här.


Du kan mer än du inser.

Språkkonsultutbildningen är en bra bakgrund för att jobba med stora komplexa saker. Du har något ganska så unikt: en utbildning som ger dig både djup och bredd. Beroende på vad du är intresserad av kommer du att kunna vara en tillgång på mängder av olika sätt, i vilken organisation som helst. Vi lär oss metoder för att först analysera, sedan prioritera, sedan planera, sedan även utföra och granska.

Det är ovanligt att, som vi, kunna bidra i allt detta: affärsidé, målgruppsanalys, företagsekonomi, nationalekonomi, juridik, värderingar, gruppsykologi, individpsykologi, pedagogik, historia, användningsanalys, informationsarkitektur, textstruktur, rubriksättning, perspektiv, stil, ton, semikolonbruk, slarv med dubbla mellanslag … allt det här analyserar du, utan att tänka särskilt aktivt på det, och dessutom kan du själv vara den som skriver och korrekturläser texterna ner till minsta detalj. Det är stort.

Vi arbetar inte med språk. Vi arbetar med kvalitet. 

Språk är viktigt, roligt och bra. Men det är också bara en av delarna i en organisation, och bara en av delarna i vårt arbete. Det vi gör är att förbättra språket, för att förbättra verksamheten. Oavsett vilken organisation du arbetar i, blir det bättre kvalitet och effektivitet i verksamheten, om språket och kommunikationen blir bättre. Jag anser att vi förminskar oss, om vi säger att vi arbetar med språk. Vi gör så mycket större nytta än att skapa ett bra språk. Därför tycker jag att vi ska betona att det vi arbetar med är att höja kvaliteten i verksamheten. I hela verksamheten. Och i dess resultat.

Du är oerhört värdefull. Lär dig ta ordentligt betalt.

Jag arbetar varenda dag för att människor ska få förståelse för vilket värde vi språkkonsulter tillför. Oavsett om du håller utbildningar, så att deras personal kommunicerar bättre, eller om du granskar texter, vilket ökar deras läsares förtroende för dem, bidrar du med ett enormt stort, men svårgripbart och svårmätt värde. Gör allt du kan för att de, och du, ska inse hur stort det är.

Ju  mer betalt du begär, desto mer kommer de att värdera din insats. Galet, men mycket mycket sant. Därför måste du tro på ditt värde, för att de ska tro på det. Skapa gärna stöd för att vi är värdefulla, genom att alltid kräva – eller i alla fall föreslå – att ni ska mäta effekterna av varje klarspråksinsats, helst i reda pengar. Gör som jag gjorde: sätt upp en lapp där du kan läsa innantill när någon frågar: Det kostar tusen kronor i timmen. En halvdags utbildning kostar femton tusen kronor. Till sist kan du säga det utan att börja pruta ner dig själv.

Jag brukar påminna mig själv att det jag gör på jobbet, det är att göra Sveriges statsförvaltning mer effektiv, och ge svenskarna ett bättre liv. Det tycker jag är ganska stora värden.

Att vara språkkonsult är att driva förändring.

Vad tjänar gemene managementkonsult? Varför? Jo för att de gör något svårt: de driver förändring. Folk tycker att förändring är jättejättejobbigt. Och det är också precis det vi gör hela tiden:  vi vill att folk ska ändra sitt sätt att skriva. Vilket dessutom är något mycket personligt, som ofta väcker känslor. Därför måste du alltid vara pedagogisk. Du måste alltid ta hänsyn till människors psykologi. För att få skribenten, kursdeltagaren, chefen att göra som du vill, behöver du ta hänsyn till deras situation, behov och önskemål.

Skriv gärna ambitiösa kommentarer, när du språkgranskar en text, där du förklarar hur du har resonerat i din analys och ditt ändringsförslag. Då har du större chans att de accepterar dina ändringar. Dessutom visar du hela tiden vad bra det är att ha en språkkonsult.

Och när människor reagerar känslomässigt, kan jag rekommendera de metoder man använder för att blidka trotsiga treåringar. Lyssna, visa förståelse, bekräfta, men ge tydliga ramar och riktlinjer. Att läsa handböcker i barnpsykologi och ledarskap är användbart.

Att vara språkkonsult är att sälja.

Du kommer inte undan att sälja in dig själv och din kompetens. Särskilt om du är anställd! Tänk inte att du vill bli anställd istället för att starta eget, för att slippa sälja. Om du inte säljer, övertygar, argumenterar för förändring, är du en språkvetare, inte en språkkonsult. Det är så klart lika bra som något annat. Men är du anställd som språkkonsult eller kommunikatör eller webbredaktör eller något liknande, kommer du hela tiden att få lägga en massa kraft på att övertyga de som håller i pengarna och kärnverksamheten att du ska få göra de informationsinsatser du vill, att du ska få pengar nog till att göra dem på ett bra sätt, osv. Innan du ens kan få börja göra själva jobbet.

Ditt arbete kommer alltså alltid ha två steg. Första målet är att FÅ göra projektet, nästa är att GÖRA det. Oavsett om du ska korrekturläsa en text eller utbilda tusen personer i personalen, måste du först se till att någon ger dig budgeten för att göra det.

I det första steget har du stor nytta av att förstå hur företag fungerar, hur chefer och ekonomer fungerar, hur budgetar fungerar osv. Du kan alltså nå fram bättre med dina mål som språkkonsult, om du har bättre förståelse för organisationen.

Mottagaranpassa din argumentation. 

Alla blir inte övertygade av samma argument som du själv. Du gillar nog word, men de som bestämmer över pengarna gillar nog excel bättre. Om du vill få bra förutsättningar för dina projekt måste du övertyga siffermänniskorna om att ge dig en rejäl budget. Du måste helt enkelt lära dig gilla att argumentera med siffror. Rita ett flödesschema eller en processkarta. Prata om effektivitet, processer och kvalitet, istället för korrekt språk, trevligt bemötande och demokrati, även om du själv tycker att de senare är bättre argument för klarspråksarbete än de förra. Du måste bli bra på att mottagaranpassa din argumentation i första steget – lika bra som på att mottagaranpassa texterna i andra steget. Etos, patos och logos – och rätt urval för varje mottagare.

Se till att få jobba med rätt människor.

Vi går ofta bra ihop med typiska kommunikatörer och informatörer. De är på samma lag som vi. De gillar människor, word och att nå fram. Vi har trevligt tillsammans och kommer lätt överens om vad som är viktigt och borde göras.

Tyvärr är det så, i många organisationer, att de flesta inte gillar, förstår eller värderar kommunikationsavdelningen särskilt högt. Den är ju inte en del av kärnverksamheten. Ofta ses den som ett nödvändigt ont, som man inte tar så mycket hänsyn till.

Som språkkonsult kommer du alltid in i en befintlig kultur och hierarki, oavsett om du är anställd eller konsult. Din möjlighet att få göra det du bedömer behöver göras, kommer att bero på vilka personer och vilka värden du blir associerad med. Och ibland är det en nackdel eller svårighet om du associeras till kommunikationsavdelningen. Det är samtidigt ofta så att det är den lätta vägen att komma in. Det är vanligt att en kommunikatör kontaktar mig och vill ha in mig i ett uppdrag. Gott så. Men både jag och hen kan dra nytta av att jag ändå är en främmande fågel. Min rekommendation, om du kommer in via en kommunikatör: kom överens med hen om att du behöver omedelbar kontakt med ledningen, jurister och kvalitetsansvariga, för att få dem engagerade i projektet. Du kan vara bryggan mellan de sakkunniga och kommunikatörerna; tolken, om du så vill.

Du kan bli en värdefull tolk i projekten.

Vissa gillar som sagt word och laghänvisningar och långa resonemang, andra gillar siffror med decimaler och rutor med tydlig hierarki. Ytterligare andra gillar berättelser eller personliga samtal som väcker känslor. Vissa bryr sig bara om pengar, andra om utseende, andra om vad som är RÄTT och korrekt. Du är rustad att förstå alla perspektiv och i varje steg mottagaranpassa, hitta kärnan, och därefter kan du troligen jämka och få de andra att förstå och respektera varandra. Troligen är du riktigt bra på att föreslå en väg framåt som alla sorter kan enas om.

Du ska icke leverera.

Gå inte in för att leverera. Det kan kännas konstigt – de vill väl ha dit mig för att jag ska ge dem något? Ja, men nej. Ju mer de själva pratar, desto mer lär de sig. Dessutom kommer de ta det på större allvar sedan i sitt arbete, om de tror att de har kommit på saker helt själva, som de vill förändra i sina texter. Så. Föreläs inte. Leverera inte. Gå i stället in för att lyssna och vägleda, ställa rätt frågor, och få dem själva att komma med rätt svar. Bjud in deltagarna direkt från början, att dela med sig av sina erfarenheter och analyser. Syftet med att du är där, är inte att du ska överföra ny kunskap, utan att de ska förändra något i sitt arbete framöver. Då räcker det inte med fakta, de behöver bry sig också. Det sker lättast om de får prata om sig själva.

Detta gäller så klart främst när du ska hålla en utbildning, men tänk igenom det även inför möten. Självklart ska du förbereda dig noggrant, packa väskan. Det viktigaste är att du har med dig en kort sammanfattande lista på dina kärnbudskap, uppmaningar, som de får med sig hem. Och övningar, när det är utbildningar. Ha gärna med dig lite mer material än du tror behövs (men förbered dig på att du bara hinner gå igenom hälften, så se till att deltagarna inte märker att du hade mer med dig – då blir de besvikna att de inte fick allt). Bra resultat får du när det går ganska långsamt, när de hinner läsa och reflektera och diskutera med varandra. Hellre kanske göra en lång övning än tre korta.

Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse.

Det är lättare att få ok på något du redan har gjort, när folk konkret kan se vad du menar. Därför är det ofta en god idé att redigera den där texten du tycker är så otydlig, och visa för de ansvariga hur bra det blev, än att be om tillåtelse att ändra den. Det värsta som kan hända är att du har lagt tid i onödan – och oftast kan du använda den omskrivna varianten senare, eller någon annan stans. Det bästa som kan hända är att tiden du investerade, leder till att de inser HUR MYCKET du kan bidra med. De flesta tror att du bara kan korrekturläsa. De har ingen bild av hur bred och djup din förmåga är.

Tro inte att alla gör sitt jobb.

Min allra största aha-upplevelse när jag började jobba, är att folk inte gör det de ska. Hierarkier, internpolitik, stress, motstridiga direktiv, dåliga resurser, otydliga processer, personlig osäkerhet. Det finns tusen och en orsaker till att människor inte gör det man hade förväntat sig. Självklart ska du förvänta dig att människor gör det ni har avtalat, men var beredd på att det rätt ofta inte blir som det ska, och förebygg problem utifrån det, så gott du kan. ”Jag återkommer till dig idag med texten” kan lika gärna betyda att du inte hör något på en vecka. (Citatet är från denna vecka och en specialist från en stor myndighet.)

Vad gör vi åt det då? Framför allt är vi tydliga med konsekvenser redan från början: "Jag kan leverera den granskade texten på onsdag om jag får den på måndag senast klockan 16.00. Annars kan jag inte leverera förrän på fredag". Notera att jag är vag med min egen leveranstid men skarp med deras … Lova inte onödigt mycket om de inte kräver det. Även du kan ju hamna i oförutsedda problem. Säg hellre att vi hörs efter helgen än att vi hörs på måndag. Då minskar du risken att de blir besvikna på dig.

Måla in folk i hörn.

Var tydlig med de krav du ställer, så att du inte får ta smällen själv, om någon annan blir sen, eller bara inte hör av sig. Ett exempel: "Här är vårt förslag till nya mallar. Vi ser fram emot att få era värdefulla synpunkter. Välkommen att återkomma senast den 20 mars klockan 16.00. Om ingen har hört av sig då, så publicerar vi mallarna enligt detta förslag. Nästa revidering av mallarna blir i januari 2019".

Du kommer att behöva jobba med projektledning.

Även om du inte utför projektledningsuppgifterna, kommer ditt liv att bli mer harmoniskt om du ställer den typen av frågor, och försäkrar dig om att den faktiska projektledaren verkligen har gjort det hen ska.

Begär alltid en tydlig tidsplan, med konkreta leverabler, så att ni är överens om vem som skickar vad till vem när. Begär att de berättar vem som kommer att ta emot det du levererar och vad som händer sedan. Behöver de verkligen ha leveransen tisdag klockan 15.00? Nej, inte om Lisa inte ska granska förslagen förrän på fredag. Se till att de har planerat in avstämningsmöten med de som kommer att ha åsikter om dina förslag, att de har bokat upp dessa personer och fått ok från deras chefer, osv.

Självklart ska du ha betalt även för den tid du lägger på att projektleda eller kompensera för deras brist på projektledning. Se helst till att det tydligt står i din offert eller din uppdragsbeskrivning: "Övrigt arbete, till exempel samordning och planering, debiteras med 1 000 kronor per timme". Se även punkterna ”Tro inte att alla gör sitt jobb” och ”Måla in folk i hörn”.

Just say no. 

Respekt får man om man säger NEJ, inte om man säger ja till allting. Ju mer krav du ställer, desto mer låter du som någon man bör värdera högt. Sen säger du såklart aldrig bara nej, du säger ”Ja, om tre veckor”, ”Ja, om du först skickar mig X, Y och Z”, ”Ja, för dubbla timtaxan”, ”Ja, om jag får 50 000  kronor i budget”, ”Ja, och då står ni för hotellövernattningar och tågbiljett i första klass så att jag är utvilad”, ”Ja, den här delen gör jag gärna, på det här sättet, om ni löser det andra” osv.

Allt är ett säljmöte.

Eller, det kan vara. Bara öppna ögonen för alla chanser att ”sälja”. Julafton med släkten? Få alla att inse vad en språkkonsult kan bidra med. Träffa kompisens nya kille? Se till att ta reda på hur kommunikationsprocesserna funkar på hans jobb, och fråga om det är marknadschefen som är en bra kontaktperson för dig. AW med några bekanta? Lyssna efter om någon är missnöjd med webben eller intranätet på sitt jobb. Om inget annat, berätta alltid om något bra projekt du genomfört och vilken nytta det blev.

Vår utmaning är pedagogisk.

Vårt problem är att ingen vet hur bra vi är, vilken nytta vi kan bidra med. Inte ens vi själva. För vi har internaliserat all vår kompetens och inser sällan att vi är ovanligt bra på en massa saker samtidigt. Så gör det tydligt för dig själv, gärna genom att göra det tydligt för så många andra som möjligt.

Samla på guldkorn. Börja nu.

Samla ihop till en viftmapp, en plastficka med saker som är bra att vifta med och visa vid möten och när du håller kurs. Exempel på bra och dåliga texter, pedagogiska hjälpmedel med mera.

Samla också ihop till en jag-är-så-bra-mapp, med arbetsprover, citat från nöjda kunder, och beskrivningar av de projekt du genomfört. Skriv vad som ingick, hur du jobbade, vad som var svårigheterna och vilken nytta resultatet har givit. Som en utfylld cv att plocka ur när det är läge att sälja in dig själv i framtiden, eller peppa dig själv en jobbig dag. Gör alltid utvärderingar, ställ ett par öppna frågor: Vad var bäst med utbildningen? Nämn något du kommer ha nytta av i ditt arbete. Vad tyckte du om föreläsaren, innehållet och upplägget?

Ta det lugnt. Det kommer bli så himla bra.

Se det här inlägget som en påse lösgodis som du kan plocka av när du blir sugen. Se det inte som en massa nödvändiga bollar i luften, ett bollhav som tippas över dig och som du tycker verkar omöjligt att hantera. Det här är möjligheter, inte måsten. Förhoppningsvis kan du återkomma hit då och då, när du blir sugen att ta ett nästa steg.

Nu vill jag oerhört gärna läsa dina reflexioner i kommentarsfältet! Du är också mycket välkommen att mejla eller ringa, nu eller om 20 år.

17 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för inlägget.
Jag har just kommit till ännu mer insikt att yrket som språkkonsult nog inte är någonting för mig. Jag har alltid älskat svenska i skolan och varit intresserade av att skriva. Jag hade planer på att bli journalist, men jag kände mig inte tillräckligt driven eller nyfiken för det. Därför sökte jag in till Språkkonsultprogrammet i Göteborg, som jag har gått på nu i ett år. Jag trivs bara sådär. Ditt inlägg har fått mig att inse att jag nog inte kommer att bli någon bra språkkonsult. Jag är för asocial och skulle inte trivas med att hålla i kurser, saknar kunskap om retorik och vilja att sälja in mig själv. Det blir nog till att hoppa av utbildningen till sommaren. Trots att jag nu är 25 år vet jag inte vad jag ska göra med mitt liv och tycker synd om mig själv. Tack för att du finns. Du gör ett bra jobb!

Anna Hass sa...

Hej Anonym, om du är intresserad av att skriva och nå fram, är jag helt säker på att du kan ha stor nytta av utbildningen. Som sagt är det lika viktigt med kunniga skribenter och språkgranskare som med säljiga konsulter. Jag hoppas att du stannar kvar på utbildningen och hittar ditt eget sätt att använda den.

Anonym sa...

Tack för svaret. Jag hoppas ju verkligen att jag kommer att ha nytta av utbildningen, men jag är tveksam. Mitt främsta mål är att få jobb så snabbt som möjligt efter utbildningen, och jag tror att det kommer att bli väldigt svårt. Jag tror inte att utbildningen leder till det. Tyvärr. Känner mig aningen nedstämd och deprimerad över livet just nu eftersom jag inte vet vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill bara ha en utstakad väg som någon kan visa för mig.

Anna Hass sa...

Hej igen. Kanske ska du hålla koll på språkkonsultföreningen Ess. Kanske kan vi få dem att publicera texter av/om nyexaminerade som berättar om sina vägar till arbete. Så att ni studenter kan se mer konkreta exempel på vägar framåt. Min erfarenhet är att det finns massa olika bra vägar framåt, och att om du litar på din magkänsla kommer du känna vilka småstigar du ska vika in på. När du går ut på praktik så välj ställen där det sannolikt kan finnas jobb, gör saker som många organisationer skulle behöva göra, och skriv praktikrapporter och exjobb om något många organisationer skulle behöva ta hjälp med. Då kan du kontakta dem sedan och föreslå att du ska jobba åt dem. Har du något intresse, något du brinner för, kan du välja någon praktikorganisation där du kan lägga in även den kunskapen och energin. Särskilt om du är osäker på vart du ska ta vägen, är det här en bra, djup och bred utbildning.

Annika sa...

Hej anonym!

Jag gick utbildningen tillsammans med Anna. Jag blev inte konsult, jag startade inte firma, jag föreläste inte. Jag jobbade ett år som översättare, sen ett år med att skriva manus till datautbildningar och nu har jag jobbat i drygt elva år med att texta tv-program på SVT.

Jag jobbar alltså med uppgifter långt ifrån vad jag kanske hade trott och tänkt (jag ville nog faktiskt bli språkvårdare på nån myndighet) men jag älskar mitt jobb! Jag får sitta och peta i texter hela dagarna. Alla mina kolleger har läst språk på universitetet, interna mejl är så välformulerade att de når verkshöjd. Jag älskar det!

Jag känner ganska många "vuxna" som inte jobbar med det de är utbildade inom, det de hade tänkt sig. Men en akademisk utbildning är nästan aldrig fel. Man lär sig en massa saker bredvid själva sakkunskaperna, saker som man också har nytta av.

Jag hoppas att du stannar kvar på utbildningen och "gör den till din egen". Lyssna på Anna, hon är klok (och en av mina bästa vänner, det var också en bra grej med utbildningen).

/Annika

Anonym sa...

Tack så mycket för er fina respons.
En av våra föreläsare nämnde i förbifarten att någon som hade gått utbildningen numera jobbade på SVT Text. Jag tänkte att det lät som ett roligt jobb helt i min smak. Dock har jag inte läst något annat språk på universitet och kan inte arbeta som översättare eller liknande. Men om du har möjlighet att ta in en praktikant på ditt arbete för att texta svenska program är jag väldigt intresserad Annika. ;)

Anonym sa...

Mejla mig! Vi kanske kan hitta på ett exjobb till dig, alltså inte att bara sitta här och texta, utan att undersöka hur texterna tas emot av våra tittare eller nåt sånt.

annika.wiehager@svt.se

Elin Westerberg sa...

Detta inlägg var verkligen en glimrande glimt för mig just nu! Jag har precis kommit in på språkkonsultprogrammet och ska börja i Stockholm denna höst. Det du har skrivit uppfyller alla mina förväntningar på yrket och jag kan knappt vänta på att ta min examen så jag får sätta tänderna i sådant som du beskriver. Det låter både roligt och utmanande och jag ska absolut fortsätta läsa din blogg!

Anna Hass sa...

Grattis Elin, och lycka till. Välkommen att höra av dig till oss på Expressiva med stora eller små frågor. Vi tar gärna emot studiebesök.

Mårten Cronander sa...

Hej på er!
Vilken jättebra beskrivning, Anna. Och det bästa med den är att jag skriver under på allt som Anna skriver på det här inlägget. Och samtidigt vill jag säga att det Anna beskriver skulle jag beskriva på ett annat sätt.

Jag tycker om när det ryms många sanningar i samma verklighet.

Till studenter som funderar och tvekar vill jag säga: Jag har gått en hel del utbildningar och språkkonsultlinjen var/är den bästa. Jag skriver "bäst" i den betydelse att den formade mig och gav mig verktyg att hantera min verklighet, på ett sätt som få andra utbildningar har kommit i närheten av.

Att sedan Anna beskriver en utåtriktad och aktivt påverkande verklighet betyder inte att alla språkkonsulters verklighet är som Annas.

Det finns många språkkonsulter som drar nytta av utbildningen genom att bli språkkonsulter som inte håller kurser och inte är "ansiktet utåt". Många språkkonsulters verkligheter ryms under ordet ”språkkonsult” och jag vill tro att de alla får cred för det de bidrar med.

Med vänliga hälsningar
/Mårten Cronander - klasskompis till Anna och Annika

Kristinrut sa...

Hej Anna! och fler..

Jag funderar på om det är någonting för mig att bli språkkonsult. Det är nämligen så att jag är inte svensk men har läst svenska B och använt svenska i utbildning och i livet nu i 7 år.
Kommer man att vilja anlita språkkonsult i Sverige som inte är svensk?
Jag älskar att jobba med text och känner mig mer inspirerad att arbeta med svenska än enbart med engelska iom att jag bor i Sverige. Jag har funderat mycket på en utbildning i översättning men jag är osäker på om där finns tillräckligt med arbete i att översätta isländska - svenska. Men om jag samlar på mig bredare kunskaper inom språk med språkkonsultlinjen så kanske jag kan göra något av mina kunskaper inom nordiska språk.
Då funderar jag också om inriktningen 'Språkvård och språkrådgivning i ett flerspråkigt arbetsliv' på Göteborg universitet instämmer med dessa tankar eller om det är inne på ett helt annat spår?

mvh

Anonym sa...

En uppdatering, såhär några år senare: Den lite ledsna och vilsna studenten hoppade inte av. Han gjorde exjobb hos mig, sen gick han ett år på folkhögskola och nu har han fast jobb här hos mig på SVT. Livet, internet och världen i största allmänhet är en förunderlig, oförutsägbar och alldeles underbar plats.

/Annika

Anonym sa...

Annika: Gud vad roligt! Hoppas det går lika bra för en själv. Känns som att sånt bara händer andra dock /Språkkonsultstudenten

Anonym sa...

Hej! Blivande språkkonsult här, som visserligen bara är en vecka in i utbildningen men stormtrivs. Jag hade ingen aning om att utbildningen eller ens yrket existerade förrän tre (!) dagar innan ansökan stängde. Ett spontanbeslut, ett antagningsprov och en flytt till Göteborg senare är jag nu igång.
Jag vill egentligen mest tacka Anna för det materialet som finns på nätet; både intervjuer och denna bloggen. Det var det som en gång för alla övertygade mig om att detta är något för mig. Det är så träffsäkert och inspirerande, jag kan bara hoppas att det också är sant! Ibland känns det som att det är för bra för att vara det, nämligen.
När jag nu läste igenom kommentarerna och såg hur både Anna och Annika sporrade den ledsna studenten, och att det dessutom lett till fast anställning, vill jag bara uttrycka glädje för hur vi språknördar håller varandra om ryggen. De språkkonsulter jag pratat med hittills har faktiskt alla poängterat att istället för att konkurrera med varandra, så bör vi framhäva varandra, för att hjälpa de andra och visa resten av samhället att vi finns!
Det känns fint att vara påväg in i en sådan bransch.
(Självklart inser jag att det finns konkurrens, men det är bara välkommet enligt mig).
Tack för mig, och jag hoppas vi ses i framtiden!

Anna Hass sa...

Hej Anonym och Anonym ;)

Välkomna till språkkonsultvärlden. Så himla roligt att det är 6 kullar i taget som går nu, vi var en eller max två när jag gick på 1990-talet.

Jag vill verkligen understryka att ni alltid kan höra av er till oss och andra språkkonsulter om ni har funderingar eller frågor. Om ni är i Stockholm och vill komma och hänga på kontoret en dag för att se vad vi håller på med, så hör av er! Om ni behöver bolla något typ en offert eller ett textexempel inför praktiken eller framtida uppdrag, så hör av er!

Hälsningar Anna Hass

Anonym sa...

Hej, jag vill bara kika in och tacka för ett fint och informativt inlägg. Precis vad jag behövde! Jag blir också berörd av den fina kommunikationen mellan "Anonym" och Annika. Underbart! Nu hoppas jag själv på att hitta rätt bland universitetsprogrammen, men att det blir något som inriktar på svenska språket, är helt garanterat.

GU har inte intagning till Språkkonsult förrän hösten 2018, ser jag nu :(

Om någon barmhärtig själ vill tipsa om ett jobb, liknande Annikas (vill gärna sitta och "peta" i texter) så får ni gärna skriva en kommentar! Jag har gått kurser på Folkhögskolor med språkinriktning (kreativt skrivande/skapande skrivande)

Tack och stor pepp-kram till alla språkälskare!

/Anette

Decibel sa...

Ser att det var längesedan någon kommenterade senast. Råkade hamna här pga. Letade gamla arbetsprov till språkkonsultptogrammet eftersom jag hade tänkt skriva det senare i maj inför studier i höst. Mina första val är alla inom hälsa och nutrition, men detta program gnager inom mig och får mig motiverad att ta reda på mer. 🙂 Jag har alltid älskat att skriva och ser snarare det skrivna språket som ett konstverk där jag vill hitta rätt synonym, uttryck och ton för att uppnå en ideal text. Men jag känner mig ringrostig sedan några år tillbaka... Har inte haft sinnesro till att vältra mig i böcker och vet inte om jag duger som jag gjorde förr. Men detta inlägg gjorde mig så peppad. Arbetsprover skall jag nog våga mig på att skriva ändå.