2013-08-24

PRV blev JO-anmälda för svårt språk: Hur ska vi ha det i det här landet?

En språkkonsultkollega till mig har alltså anmält PRV till JO, för att PRV har skrivit ett föreläggande som mottagarna upplevde som svårt att förstå.

Jag har några tankar i frågan. De kan sammanfattas
Hur ska vi ha det i det här landet? 


För det första: Är det okej att en myndighetsperson säger så här om någon som de har skickat ett brev till:

-Jag är förvånad över att personer som presenterar sig som professionella språkkonsulter inte förstår innebörden av det här, säger säger Per Holmstrand, chefsjurist på Patent- och registreringsverket (PRV). (Citatet kommer från DNs intervju.)
Varför göra det till en personlig fråga över huvud taget? Har inte alla medborgare rätt att förstå myndighetens texter, för att kunna bedöma maktutövningen? Och vadå "presenterar sig som"? De har 20 års erfarenhet av att redigera myndighetstexter, och en specifik universitetsutbildning i ämnet. De är professionella språkkonsulter. Jag upplever citatet som förminskande, på gränsen till oförskämt. En härskarteknik som man inte borde behöva ta till om man har sakliga argument.

För det andra: Chefsjuristen har alltså sagt, enligt DNs rubrik och ingress, att texten är fullt begriplig. Vi har alltså en situation där den som myndigheten har skickat ett brev till, kommer och säger
-Hej, jag tycker att er text är svår att förstå 
och myndigheten svarar
-Nej det är den inte.
Vad hände med "kunden har alltid rätt"? Har en myndighet uppfyllt sitt kommunikationsansvar om mottagaren inte begripit kommunikationen? Varför finns myndigheter? Vilken roll ska de ha? Vilket ansvar har de? Hur ser de anställda på PRV på sin roll i Sveriges statliga förvaltning? Vilken nytta ska de göra?

Jag tycker att vi alla ska hjälpas åt i det här landet. Jag tycker att myndigheterna finns för att ge service och se till att lagarna följs. Jag tycker inte att myndigheter ska få låta påskina att om inte adressaten förstår är det fel på adressaten, inte på texten och myndighetens förmåga att skriva.

För det tredje: Chefsjuristen är förvånad. Det tycker jag tyder på att han arbetar på ett oprofessionellt sätt. Jag föreslår att han se till att ta reda på hur hans verksamhet fungerar. Jag föreslår att PRV gör användningstester med sina mottagare för att få reda på hur väl texterna fungerar. De som arbetar professionellt med kommunikation gör normalt en kommunikationsplan som inbegriper att man studerar sina läsares behov och testar om texterna fungerar som de ska. Man har normalt också målet att läsarna ska kunna förstå och göra så som de bör. PRV vet alltså inte om målet uppfylls. Detta gör mig, i min tur, förvånad - och upprörd.

För det fjärde: Om en person med den erfarenhet jag beskrev ovan har svårt att begripa en text från myndigheten, är det personen eller myndigheten som har störst problem? Ska vi ha ett samhälle där det inte går att få varumärkesskydd eller patent om man inte har en språkförmåga som motsvarar landets ämnesexperters, alternativt har en budget för att anlita juridiska ombud för sin ansökan? Hur demokratiskt känns det?

För det femte: Varför kallar PRV denna text för ett föreläggande? I de andra förvaltningar och myndigheter där jag har arbetat, betyder det att man måste göra något, om man får ett föreläggande. Syftet med PRVs text är att ge adressaten utrymme att yttra sig före det slutliga beslutet eftersom handläggaren har bedömt att ansökan inte uppfyller kravet för ett godkännande. Denna texttyp benämns oftast "kommunicering" inom andra myndigheter, och även inom Europas patent- och varumärkesbransch. Även PRV själva använder det engelska "communication" om ett sådant brev när de skriver på engelska. Den erfarna språkkonsulten har förutsatt att PRV följer den gängse svenska och europeiska förvaltningsterminologin, och har troligen vilseletts delvis på grund av PRVs egen inkonsekvens.Jag tolkar henne så i texten i Aftonbladet.

Självklart kan vissa fackord behöva användas i fackspråk, men dem kan man göra en förklarande ordlista av, vilket PRV inte verkar ha gjort, och de har heller inte lyckats använda begripliga förklaringar eller enkel meningsbyggnad. Det finns gott om tips i klarspråkstestet för den handläggare som tycker att det är svårt att skriva.

Till Aftonbladet lyckas chefsjuristen faktiskt förklara vad texten ville:
-Vad betyder svaret?
-Det säger att PRV har gjort en bedömning att det inte är möjligt att registrera ordmärket enligt varumärkeslagen. Sen ger vi möjlighet för de sökande att höra av sig och justera ansökan. Anledningen är att Grammatikdagen är rent beskrivande för verksamheten som man vill skydda. Och man kan inte få något registrerat som är allmänt beskrivande. Det är samma sak som att man inte får varumärkes- eller ordmärkesskydda till exempel orden bil eller bilverkstad.
-Kunde man inte formulerat det så? 
-Det är klart man alltid kan skriva en liten novell, men det finns allmänt intresse att från myndighetshåll vara koncis. 
Alla som tycker att stycket ovan lyckas förmedla poängen, både koncist och betydligt bättre än det utskickade brevet, räcker upp en hand? Kändes stycket som en novell, opassande för en myndighet att skicka ut?

Frågan har hunnit snurra flera varv medan jag skrivit på detta inlägg, men kommentarsfälten och även chefsjuristens initiala svar får mig att känna obehag inför läget i landet och i myndigheten.

Min - professionella! - bedömning är att PRV med sin text inte har lyckats uppfylla varken sitt kommunikationsansvar eller språklagens krav - och när de blir ifrågasatta är deras respons att skylla på läsaren. Är det så vi ska ha det?

Komplettering: Nu har jag skrivit ett svar på chefsjuristens eget blogginlägg i frågan. 

12 kommentarer:

Emilia sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Språkit sa...

Du är klok du, själv funderar jag för närvarande mycket över vissa skribenters synbara ovilja att bli förstådda. Det tycks vara viktigare att man får sagt det man vill säga än att någon egentligen kan ta det till sig.

Anonym sa...

Det finns enkla svar på alla dina frågor. Jag ids dock inte svara på alla, men kan ju börja med den 5:e. PRV kallar detta för ett "föreläggande" just därför att varumärkeslagen föreskriver att myndigheten ska skicka ett just ett föreläggande(börjar det bli krångligt?),vid äventyr av att ansökan avskrivs.PRV får alltså inte fatta ett beslut på en gång. Sanktionen vid uteblivet svar är alltså att ansökan skrivs av, men det hade givetvis inte kvällspressen bemödat sig med att citera, eller språkkonsulten orkat läsa. Alla har givetvis rätt att förstå innehållet i en myndighets text, men långt ifrån alla har en praktisk möjlighet. Detta beroende på inneboende begränsningar i kunskap eller förstånd hos den enskilde.

Anna Hass sa...

Tack för din kommentar. Kanske är det alltså PRV som använder "föreläggande" korrekt och alla andra myndigheter som använder det fel. Kanske är det mer rätt att använda något annat än "kommunicering" som uppenbarligen används av många andra, trots att PRV själva använder motsvarande ord på engelska.

Inkonsekvensen myndigheter emellan är oavsett orsak en käpp i hjulet för alla sorters medborgare att faktiskt förstå och kunna göra det de kan/ska. Medborgarna har, precis som du skriver, en rättighet att kunna förstå myndigheters texter, särskilt de texter som är adresserade till en själv. Alltså är det fortfarande myndigheternas ansvar att förbättra och förtydliga sin terminologi (även detta står i språklagen). Det är inte alla medborgares ansvar att bli bättre på att förstå myndigheterna även när myndigheterna är inkonsekventa eller har hanterat sin terminologi på ett oprofessionellt, inkonsekvent sätt.

Det är intressant att chefsjuristen vid en myndighet inte riktigt har lyckats ge dessa enkla svar som du talar om - kanske skulle vi behöva en ännu mer kompetent chefsjurist i så fall.

Jag har flera läsare som inte är jurister, så du får gärna förtydliga din otydliga formulering "vid äventyr av att ansökan avskrivs" - den kan inte räknas som 2000-talssvenska, knappt 1900-talssvenska, och den är ett typiskt exempel på en fast fras som myndigheter är skyldiga att låta bli när de kommunicerar med personer som inte är fackspråkskunniga. Om man använder ett citat ur en lagtext bör man förklara och konkretisera den med nutida språk.

Min åsikt är att det är odemokratiskt att nöja sig med den här nivån på offentlig svenska, särskilt i en text till en tillståndssökande (eller motsvarande) person eller organisation.

Dessutom är min åsikt att det är odemokratiskt att anse att det är fel på medborgarnas kunskap och förstånd om de inte kan begripa denna typ av texter, som är dåligt mottagaranpassade, förklarar dåligt och så vidare - texter som helt enkelt inte klarar av att göra det de ska.

Min erfarenhet säger mig att orsaken till att språket är för svårt ofta är att jurister, sakkunniga eller handläggare är osäkra på sitt eget värde och rädda för att de ska ses som mindre viktiga om de faktiskt säger vad de menar så att människor kan förstå.

Att arbeta i en myndighet medför att man ska kunna använda sitt fackspråk i rätt sammanhang, och kunna skriva på annat sätt till mottagare som behöver det. Om man inte klarar det bör man få utbildning. Om man inte vill det kanske man ska prova terapi.

Helena Englund Hjalmarsson sa...

Tack Anna! Jag håller med Emilia om att ditt inlägg är mitt i prick. Din analys av Per Holmstrands härskarteknik är klockren, även om jag ett tag var osäker på om han möjligtvis inte förstått vad en språkkonsult gör.

Och nu till det PARADOXALA i hela karusellen: Per Holmstrand är PRV:s klarspråksrepresentant!. Ändå verkar han inte känna till över huvud taget vad klarspråk är, utan tror att det handlar om copywriting eller att skriva en liten novell. Uppenbarligen har han inte förstått att det finns faktorer i språket som vi, genom forskning inte genom godtycke, känner som svårlästa. Och att det finns en definition av klarspråk i rikstermbanken. Varför känner han inte till så grundläggande saker när han är myndighetens klarspråksansvariga? Det skulle man kunna uppfatta som att han inte är särskilt bra på det jobb han är satt att göra. Men troligen är han bara ointresserad av frågan. Då undrar man varför i all sin dar karlen har fått den uppgiften??? Och vem har givit den till honom?

Anonym sa...

Hej Anna!

Så som du säkert har noterat, har Per Holmstrand för PRV:s räkning anfört några slutord i denna debatt på myndighetens egen blogg. Kanske har du redan fått svaren på dina frågor därifrån.

Jag kan i princip bara ansluta till hans ord, men känner att även att dessa mina egna rader kan fylla i vart fall någon lucka. Mitt första intryck av dina inlägg är att du författat din texterna i affekt, eller i ett tillstånd inte långt därifrån. Låt mig förklara varför. I din beskrivning av dig själv nämner du bl a att du gillar ekvationer, ”logik och sånt”. Detta uttalade haltar alldeles för mycket med innehållet i det du skrev, särskilt som det också finns fog för antagandet att du är en form av specialist på svenska språket och kommunikation. Du anmärker också lite sarkastiskt på att Holmstrands rader inte gav sken av att vara korrekturlästa, samtidigt som din egen text ser ut som den gör! (Det vimlar av fel.)

Du undrar om det är okej att en myndighetsperson (en statstjänsteman, här chefsjurist) uttrycker på det sätt han gjorde i DN. Du upplever hans uttalande som förminskande och ett uttryck för en härskarteknik. Jag är alldeles övertygad om att så inte är fallet. Vad chefsjuristen gjorde var bara att han uttryckte sin ”förvåning” över att professionella språkkonsulter inte förstod innebörden av föreläggandet.

Låt oss sätta detta uttalande i sin egentliga kontext (sammanhang). För det första skriver såväl du själv som dina kollegor tämligen ogenerat och närmast i raljerande ordalag om hur kompetenta ni är, bl a på att bearbeta juridiska texter åt myndigheter. Ni skriver om vetenskapliga meriter och lång erfarenhet. Detta toppas av dig bl a med en förfrågan till PRV om du ska skicka en offert för arbete att göra myndighetens texter mer begripliga (se PRV:s blogg). Kort sagt den yrkeskår du tillhör ger minst sagt sken av att besitta kapaciteten att förstå innehållet i juridiska texter, för hur skulle ni annars kunna sköta ert jobb?

Vi har alltså en språkexpert som mottagare av PRV:s skrivelse. Så som du själv och andra har sagt i sammanhanget bör myndigheten anpassa formen på sina skrivelser till adressatens förmodade möjlighet att förstå innehållet. När Per Holmstrand säger att han är ”förvånad” över Prodictas uttalande – att de inte förstod någonting – så bör ju det givetvis ses mot bakgrund av att man bör har all rätt i världen att förutsätta att just en språkkonsult med juridiska texter som specialitet kan snappa upp det föreläggandet nu faktiskt skulle förmedla, särskilt som så många lekmän synes klara detta utan att blinka.

Prodictas förfarande där man går ut och säger att man faktiskt inte begrep innehållet i föreläggandet bär helt enkelt inte trovärdighetens prägel. Anmälaren är dessutom författare av ”Juristernas skrivhandbok”, som i skrivande stund ligger framför mig på bordet. Inte heller den skrivelsen ger sken av att det florerar språkliga tillkortakommanden hos Prodictas företrädare. (Då det krävs plockar man uppenbarligen ut såväl subjekt som predikat och sträcker upp genitiv- konstruktioner ur den mest snåriga juridiska text.) Nåväl, om vi nu vidare låter utsagan att Prodicta inte förstod något av PRV:s skrift vara detsamma som sanningen, så uppenbarar sig olika sätt att tolka Holmstrands förvåning. Dels att han faktiskt blev förvånad, men kanske också den för många helt uppenbara tolkningen, att det egentligen inte fanns någon förvåning, i vart fall inte i det avseendet som utläses bokstavligt. Han tror helt enkelt inte på utsagan så som varande sann, utan skönjer en illa dold PR-kupp, där språkkonsulten funnit ett sätt att marknadsföra sig.

I detta sken torde uttalandet från Holmstrand i själva verket vara en av de mest finstämda kommentarer han kunde ge offentligt i den uppkomna situationen, där myndigheten blivit JO-anmäld för sitt språk av en språkkonsult och intervjuad i dagspressen. Det skulle helt enkelt vara oförskämt att säga rakt ut att man inte tror på vad konsulten säger.

Anna Hass sa...

Hej och tack för din kommentar! Jag tyckte att den var intressant på flera sätt. Jag har delat upp mitt svar nedan i två delar på grund av en teckenbegränsning.

Kanske du och jag kan enas om följande: PRVs chefsjurist tror inte att det egentligen är särskilt svårt för just Språkkonsulterna Prodicta att utläsa vad brevet vill säga. Det är troligen också så att Språkkonsulterna Prodicta tänker att det är bra PR att göra en JO-anmälan. Men BAKOM allt detta finns en viktigare fråga, som många i den här diskussionen har bidragit till att dölja och förminska:

Borde det inte vara så att myndigheterna anstränger sig mer än idag för att människor lätt ska kunna begripa deras texter? Maktutövningen ska väl följas av ett ansvar att behandla medborgarna på ett bra sätt? Tycker vi inte, i det här landet, att myndighetspersonalen ska kunna beskriva vad de menar på ett sätt så att medborgarna kan begripa den maktutövning de är utsatta för? De som är så kunniga i sitt ämne borde väl ha krav på sig att kunna förklara hur de resonerar, så att den som utsätts för maktutövningen kan förstå?

Eller som jag skriver i mitt eget blogginlägg ovan: Hur ska vi ha det i det här landet? Räcker det om vi smarta välutbildade fattar vad makten gör? Får de andra skylla sig själva, skärpa sig, se till att komma in på universitetet, om de vill kunna utöva sin demokratiska rättighet att förstå vad makthavarna gör? Det samhället vill inte jag ha. Jag vill att de som får makt också får ansvar att bete sig väl. Och jag vill att de hålls skyldiga även när de inte förstått att de beter sig illa. Då krävs en saklig diskussion.

Vi är många med utbildning och erfarenhet av klarspråksarbete i myndigheter, som anser att PRVs texter inte alls uppfyller språklagens krav som de konkretiseras i Språkrådets riktlinjer och klarspråksverktyg. Det är alltså, enligt min professionella bedömning, inte en ÅSIKT utan ett FAKTUM att texterna bör vara mer lättbegripliga. De lekmän i diskussionen som menar att de begriper texten utan problem är i princip helt irrelevanta i sammanhanget, eftersom myndigheter enligt lag är skyldiga att skriva ENKELT, och det gör inte PRV (tillsammans med många andra offentliga verksamheter).

Vad som är enkelt beskrivs till exempel i klarspråkstestet, www.språkrådet.se/testet


--------------------------------
Fortsättning i kommentaren nedan:

Anna Hass sa...

Fortsättning på kommentaren ovan:
Jag säger det igen: Om en chefsjurist är förvånad över att mottagarna inte begriper texterna, har chefsjuristen inte gjort sitt jobb. Då har chefsjuristen inte en bra process för att kvalitetssäkra sina texter och undersöka om mottagarna begriper dem. Om PRV tror att en text ska kunna begripas av mottagarna, inklusive en språkkonsult, är det PRV som har gjort fel, om språkkonsulten inte begriper. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt? Dessutom har ju Holmstrand uttalat att han tycker att texten är rimlig även allmänt, för gemene man. Därför tycker jag att det är orimligt att argumentera för att texten skulle vara tillräckligt begriplig. PRV har TROTT att folk ska begripa. Det har folk inte gjort. Alltså har PRV trott fel, och alltså har PRV gjort fel. De har inte skrivit begripligt, eftersom deras mottagare inte begriper. Det är inte fel på mottagarna, det är fel på PRVs kvalitetssäkring av texterna.

Det är intressant att du, precis som Holmstrand gjorde med Språkkonsulterna Prodicta, berättar för mig att du är "alldeles övertygad" om att min UPPLEVELSE inte är SANN. Vad ger dig rätten att säga till mig att din åsikt om min situation är mer sann än min egen upplevelse? Jag vill ha en diskussion om just härskartekniken att förminska sin meningsmotståndare, i stället för att bemöta frågan i sak. De flesta som beter sig illa, i form av de fem typiska härskarteknikerna, är inte medvetna om att de beter sig illa. Därför vill jag lyfta det till diskussion. Jag tycker nämligen att myndighetspersoner inte ska bete sig illa och ge sig in i diskussionen genom att diskutera person, utan hålla sig till sak.

Du själv börjar inte heller i sak, utan med en analys av att jag troligen skrivit min text i affekt eftersom du har hittat språkliga fel i den. Jag förstår inte hur det ska stödja din poäng (som jag tror är att bevisa att PRV visst skriver tillräckligt begripligt). Det verkar som att du snarare är ute efter att förminska min trovärdighet. Varför kan vi inte diskutera saken i stället?

Jag noterade givetvis själv mitt korrekturfel och det uteblivna mellanslaget och den uteblivna radbrytningen när jag klickat på "publicera" i PRVs ganska svåranvända kommentarsfält, som inte gav någon överblick av det svar jag skrivit. Men jag nöjde mig med tanken att om det är det enda ni har att anmärka på, så må det vara hänt. Självklart arbetar jag till vardags med bättre verktyg och ett systematiskt kvalitetssäkrat arbetssätt.

Jag anpassar också alltid mitt språk till situationen, och väljer medvetet att skriva ett friare och mer lustfyllt språk i min blogg än på andra ställen. Den som hör av sig med namn och adress får gärna referenser av andra slag.

Låt oss hjälpas åt att skapa ett bättre och trevligare samhälle, genom att göra så gott vi kan för att skriva enligt de riktlinjer som finns för begripliga texter. Jag tror att vi vill samma saker, bakom allt vårt raljerande och all vår prestige.

Anonym sa...

Huvudet på spiken, Anna.

Oavsett anledning till JO-anmälan är det uppenbart att PRV misslyckats med att anpassa sin text till mottagaren. Och sådana härskartekniker hos en myndighetsföreträdare, det är ju pinsamt att se.

Anonym sa...

Hej, igen!

Du får gärna missförstå mig rätt nu. Jag ifrågasätter absolut inte din känsla. Den är naturligtvis alldeles äkta. Vad jag ifrågasatte var om Holmstrands uttalande de facto var ett uttryck för en ”härskarteknik”. Det är min absoluta övertygelse att han inte vill annat än bli förstådd, inte minst i sammanhang som dessa, när han företräder hela myndigheten i en mycket angelägen fråga. Förklaringen till hans förvåning har jag ju gett tidigare.

Emellertid har du ju själv – lite tragikomiskt – fallit hän åt något som torde kunna inordnas just under epitetet härskarteknik. Om man läser det du nyligen har skrivit i denna (viktiga och angelägna) språkfråga så kan den som är intresserad av argumentationsteknik raskt konstatera att du påfallande ofta tillämpar institutet argumentum ad verecundiam. Alltså, avsändaren påstår att något är sant bara för en auktoritet på området säger så. Även den som endast är flyktigt intresserad av ”logik och sådant” kan nog ana den bristande bärigheten sådana utsagor bär med sig. En argumentationsteknik på låg nivå och absolut en form av härskarteknik om man frågar mig.

Så, den egentliga kärnfrågan – var föreläggandet för krångligt utformat?
Tja, det kan man tycka precis vad man vill om, uppenbarligen! Även jag tycker att vissa delar var lite onödigt svårtuggade, men såg inget obegripligt.

Stred föreläggandet mot språklagen?
Nej! (per definition) Det spelar här ingen roll vad språkkonsulterna tycker.

Lästips:

”Töm inte språket på innehåll”
( av Daniel Persson på Gotlands Allehanda publicerad 2013-08-23.)

Anna Hass sa...

Hej och tack för din kommentar!

Vad roligt att du håller med mig helt öppet. Det var ju det jag försökte säga hela tiden: PRVs text är onödigt svårtuggad.

Alltså bör de väl rimligen inte ägna sig åt att försvara sig, skylla ifrån sig eller att förminska språkkonsulter, utan hellre lägga sin energi på att skriva betydligt enklare i framtiden.



Och nej, man kan inte tycka vad man vill om huruvida en text är begriplig när man är chefsjurist på PRV; då har man en laglig skyldighet att skriva enkelt och begripligt. Det här föreläggandet uppvisar flera av de problem som Språkrådet menar är svåra att begripa.

JO avskrev anmälan bland annat för att föreläggandet innehöll ett telefonnummer till PRV. Jag anser fortfarande inte att texten uppfyller kraven i språklagen ("11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt"). JO själva skriver också att texten innehåller svårt språk. Läs gärna Språkrådets kommentar: http://www.sprakradet.se/16996



Som sagt: Låt oss arbeta konstruktivt tillsammans. Ingen av oss vet allt bäst själva (jag vill till exempel alltid arbeta nära tillsammans med de sakkunniga).

Och låt oss diskutera vilket samhälle vi vill ha. Det är massor av frågor i mitt inlägg om makt och ansvar som du, och Per Holmstrand, har valt att inte kommentera.

dracopticon sa...

Hej!

Detta du skriver är en oerhört viktig frågeställning. Jag har inte läst allt du skrivit, skummade mycket och får be om ursäkt om jag har missförstått en del. Har heller inte läst alla de kommentarer som lagts in här. Men: totalt sett är detta med ett för svårt språk för s.a.s. "gemene man" helt klart odemokratiskt. Det är och har alltid varit ett makt-verktyg (även använt av mig själv) mot andra människor som inte äger kunskapen eller förstår att hänga med i "tugget". Jag studerar nu på universitet och skulle gärna vilja göra en forskning/avhandling på detta ämne (om jag orkar!). Det är ett STORT ämne. Tack för att du fört upp detta "på bordet". Det är JÄTTE-viktigt! Mvh Erik i Örebro.