Skolinspektionen om hur skolorna ska ge stimulans

Skolinspektionen granskade 2014 hur väl skolorna ger stöd och stimulans till elever på olika nivåer. Hela rapporten är läsvärd tycker jag. De avslutar också med att ge konkreta råd till hur skolorna bör arbeta. Nedan finns ett utdrag som jag har klippt ihop. Fetningarna och ett par av rubrikerna är det jag själv som har gjort.

Lärarens kunskaper och förhållningssätt är avgörande

Skolinspektionens granskning har visat att många skolor behöver göra utvecklingsinsatser för att se till att lektionerna förmår möta eleverna på ett bättre sätt. Utbildningsforskning har kunnat visa på lärarens avgörande betydelse för elevernas lärande. Det handlar om lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Detta utvecklingsområde har Skolinspektionen kunnat konstatera också i ett antal tidigare kvalitetsgranskningar där undervisningens kvalitet har granskats inom olika ämnen.

Elever som undervisas av de mest effektiva lärarna lär sig runt fyra gånger så mycket som de elever som undervisas av de minst effektiva lärarna. Forskningen visar att lärarens arbete med att ge eleverna stöd och stimulans kan ta sig flera olika uttryck:

• höga förväntningar
• elevinflytande över undervisningen
• varierad och anpassad undervisning
• goda ämneskunskaper
• tilllitsfulla relationer
• återkoppling till eleverna
• tekniska hjälpmedel 
• formativ bedömning. 

Utöver att peka på betydelsen av lärarens ämneskunnande, pedagogiska kunskap och kunskap om läroplanen har forskningen också konstaterat att lärarens värderingar och förhållningsätt till eleven har stor betydelse. --- Låga förväntningar på elevernas studieresultat riskerar att bli självuppfyllande profetior. --- Ett begrepp som utvecklats är ”synligt lärande” (Hattie med flera). I korthet handlar det om att läraren måste synliggöra och därmed lära känna sin påverkan på elevernas lärande. Genom att undersöka hur och när läraren påverkar elevernas lärande på det mest effektiva sättet kan lärarens undervisningsstrategier utvecklas (Hattie 2012).

I forskningssammanställningen ”Framgång i undervisningen” (2012) lyfts lärarens centrala roll för lärande fram. Bland annat pekar forskarna på att:

• Elever som har lärare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleverna rätt. 
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisning- en, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

Det krävs höga förväntningar, stöd och lyhördhet

--- Forskningen visar dock tydligt hur lågt ställda förväntningar påverkar lärarens arbete och de utmaningar man ger eleverna och det blir lätt en självuppfyllande profetia. Istället för att anpassa undervisningen justerar man ner förväntningarna till en nivå där lärandet uteblir. Forskningen visar att det centrala är att eleverna utmanas på en nivå strax ovanför sin nuvarande förmåga för att lärande ska äga rum. Detta ställer krav på såväl tankemässiga utmaningar som på lärarstöd under lektionstid. Lärande sker i den så kallade utvecklingszonen, där det finns såväl kognitiva utmaningar som stöd. Om utmaningarna blir för få sker inget lärande och eleverna tappar ofta intresse och motivation.

--- Forskningen visar att elever som får vara med och påverka undervisningen till innehåll och form blir medskapare i undervisningen. De kan själva bidra med sina erfarenheter och behov för att undervisningen ska passa dem på bästa sätt. Det kan handla om till synes enkla förändringar som visades i elevexemplen. Kanske att redovisa muntligt istället för skriftligt, att arbeta två och två istället för ensam eller att skriva eller läsa om något som knyter an till den egna erfarenheten. Det kräver dock att läraren lyssnar och tillmäter elevens synpunkter betydelse. Skolan behöver ha såväl formella som mer informella kanaler för att kanalisera elevernas vilja till inflytande och delaktighet.

Relevanta uppgifter ger studiero

--- elever som upplever sig stimulerade av den undervisning de möter i skolan upplever också oftare att de har studiero på lektionerna.

Granskningen visar att det är möjligt att möta alla elever. I granskningen finns positiva exempel där engagerade lärare och rektorer arbetar för att anpassa undervisningen och för att hitta strategier för att både stödja och stimulera. Skolinspektionen har också observerat många lektioner med god undervisning. Även eleverna i granskningen som tappat motivationen vittnar om att de också mött lärare som lyckats möta just deras behov. Dessa exempel visar på vägen framåt. Fler skolor måste också anta utmaningen att under rektors ledning, med stöd av huvudmannen tillsammans med lärarna bedriva ett aktivt förändringsarbete med fokus på lärarnas insatser på lektionerna.

På frågan hur man gör med de elever som lätt når målen berättar en lärare att man ger dem ”öppna uppgifter så kan de utveckla, de svaga får hjälp av läraren. Kurserna är på samma nivå, men uppgifterna är konstruerade så att alla elever utifrån sina förutsättningar passar dem.” En rektor berättar att anpassningar man använder vid skolan kan vara att ”en del elever får skriva mer, lyssna mer och att påverka examinationsformerna. En del elever behöver olika tekniska hjälpmedel. Elever som behöver mer utmaningar får uppgifter som sträcker sig lite längre. Det är viktigt att få dem att använda sig av ’sitt eget driv’, inte bara bli matade med uppgifter”. Vid en annan skola är man flexibel med vilken årskurs eleverna placeras in, ”vi flyttar dem i systemet, de jobbar i en högre årskurs än den de är inskrivna i. Vi lyfter dessa elever och ger dem utmaningar. Barnen kan flyttas i systemet när det är åldersblandning utan att behöva lämna sin grupp och årskurs.”

Här finns tydliga inslag av medvetenhet om och strategier för hur man ska hålla samman klassen utan att för den skull tappa bort de som behöver mer stöd eller de som behöver mer stimulans. En lärare berättar att man ofta ”placerar eleverna två och två utifrån nivåer. Placerar en svag elev med en lite duktigare, en lite duktigare med en ännu duktigare. Eleverna lär sig av att förklara för varandra, de får inte vara för långt ifrån varandra.” Genom denna strategi bygger man in ett stöd i undervisningssituationen i form av kamrateffekter.

Att möta alla elever är en utmaning för lärarna. Granskningen visar att många lärare behöver stöd för att kunna utveckla sin undervisning. Det handlar dels om att hjälpa dem att se vad i undervisningen som behöver utvecklas; när förväntningarna är för låga; när elevinflytandet är för begränsat; när uppgifterna inte är utmanande; när eleverna inte tränas i de mer avancerade förmågorna; när fokus ligger för ensidigt på faktakunskaper; när stödet uteblir. Det handlar också om att lärare behöver hjälp att hitta strategier och konkreta verktyg. Kollegor och rektorn har då en viktig roll.

Rektorn öppnar dörrar

Forskningen visar att även rektor har en central roll i att leda och driva på utvecklingsarbetet. ---

Skolinspektionen har i ett flertal tidigare granskningar kunnat konstatera hur stor roll rektor spelar för att öppna dörrar mellan klassrum och lärarlag och för att få ingång kvalitetsarbetet. Rektorns utmaning ligger bland annat i att:

• Skapa ett synsätt där man fokuserar på hur undervisningen kan utvecklas. När en enskild elev har svårigheter i skolarbetet är det inte ovanligt att skolan lägger förklaringen hos eleven istället för att analysera skolans arbetssätt för att se hur verksamheten behöver förändras för att skapa förutsättningar för eleven att lyckas. 
• Skapa ett öppet klimat där man utvärderar hur lärarens arbete påverkar elevens lärande. 
• Skapa arenor och tid för kollegialt lärande. 
• Hitta strategier/verktyg - testa - utvärdera och hitta nya vägar. Skolorna måste uppmärksamma och hitta strategier för att inom en och samma klass hantera denna dubbla utmaning. Det handlar om att anpassa undervisningen, att hitta former för ge stöd, utmaningar och stimulans och att utvärdera hur undervisningen påverkar eleverna. 

Läs gärna vidare: Fler inlägg om framgångsrik undervisning, elevernas rättigheter osv.