2017-07-27

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.


Därmed fokuserar jag så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas. (Sen tycker jag att ik i topp 2 procent är den bästa avgränsningen av särskilt begåvade elever, men det kan du läsa om på andra ställen i bloggen.)

Här är länkar till läsvärda saker som är, eller baseras på, riktig forskning.


Börja gärna med Wikipedia, där du får en överblick av de metoder skolor kan använda i undervisningen, och om hur olika länder möter de snabba eleverna, till exempel Kanada, Korea, Iran, Singapore och England.

https://en.wikipedia.org/wiki/Gifted_education
https://en.wikipedia.org/wiki/Intellectual_giftedness



Pågående undersökningar: https://www.scientificamerican.com/article/nurturing-genius/


En sammanfattning gjord för skolpolitiker, huvudmän osv. 


Fler resultat från USA – sammanfattande broschyrer med forskningsresultat – svåröverskådlig lista, men bra pdf:er! http://nrcgt.uconn.edu/online_resources




Här bloggar en svensk skolutvecklare som också arbetat i England, och som skrivit magisteruppsats om utbildning för begåvade: https://asamelander.wordpress.com/2016/01/26/mer-forskning-om-vikten-av-stimulans/





Här är Perssons artikel där 92 procent av vuxna begåvade (Mensamedlemmar) säger att de hade det dåligt i skolan:

Abstract: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/016235321003300405

Fulltext: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ893883.pdf




Stålnacke gjorde ett mycket läsvärt parallellt arbete, intervjuade begåvade vuxna + gjorde en enkät:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:197575/FULLTEXT01.pdf

Här kan du se formulären som deltagarna besvarade. Stålnackes diskussion om sociala faktorer är intressant tycker jag – läs hela, detta är bara ett kort utdrag:

"Ett av de mer förvånande resultaten i enkätstudien var den låga känslan av sammanhang som gruppen som helhet uppvisade. Enligt Gottfredsons (1998) genomgång av g-faktorn framgår att högt g, åtminstone i USA, är relaterat till högre hälsa, färre skilsmässor, högre inkomster – kort sagt vad som skulle kunna ses som ett mer privilegierat liv, högre livskvalitet. Om dessa också har en känsla av sammanhang (KASAM) som var högre än genomsnittet vore det inte förvånande. I den gruppen som svarade på enkäten är KASAM lägre än en svensk allmänbefolkning. Här är frågan om det är så att Sverige, där å ena sidan hög IK är något som är högt ansett, men å andra sidan är ett samhälle där särbegåvning implicit kopplas till elitism och därmed går emot idéerna om jämlikhet och lika värde, är ett land där baksidorna av hög IK, i form av att känna sig missförstådd och kanske socialt isolerad inte kompenseras av dess uppsidor – privilegier och kanske möjlighet att utvecklas och få uppskattning."




En liknande brittisk studie: http://uhra.herts.ac.uk/bitstream/handle/2299/16520/98026281%20Favier-Townsend%20Anne%20final%20PhD%20submission%20April%202015.pdf?sequence=1 



Utbildningsdepartement i Nya Zealand och USA har listor till forskning: 





Material för att hitta och undervisa de särskilt begåvade eleverna:


Här tycker jag att det finns viktiga slutsatser: 

Inga kommentarer: