Skolan ska lägga resurser även på barn som lär sig snabbt. Se skollagen.

Det står rakt ut i förarbetena till skollagen:

alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet 

Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. 

Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så

Nedan har jag resonerat utifrån vad jag uppfattar som lagstiftarnas intentioner. Du kan också läsa en annan text med utdrag ur skollagen och förarbetena, med kommentarer av psykolog Staffan Harling.

Utveckling, välmående, lärande

När jag läser förarbetena, läroplanerna och skollagen anser jag att det är tydligt skrivet att skolor ska lägga resurser på att anpassa undervisningen till elevens förkunskaper och lärhastighet, och på att motivera och stimulera elevens lärlust. Barnets bästa ska alltid styra.

Det framgår också, med vidare stöd i Skolinspektionens rapporter, att det är viktigt för elevens hälsa och utveckling att lärandet känns meningsfullt, och på samma sätt är det en förutsättning för lärande att eleven mår bra och får det den behöver i sin utveckling, inklusive att uppleva delaktighet och känna bekräftelse.

Det finns skolor som vägrar att ge anpassad undervisning till elever som lär sig snabbt, med hänvisning till att skollagen bara säger att man har rätt att utvecklas "så långt som möjligt enligt utbildningens mål". De hävdar att när eleven har uppnått kunskapskraven i årskursen eller i årskurs 9, har inte skolan någon vidare skyldighet.

Men målen i läroplanen inbegriper även till exempel att eleven ska känna tillit till sin egen förmåga, och riktlinjerna i läroplanen säger bland annat att "läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga" samt "upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt".



I skollagen står även följande, i första kapitlet under syftet med utbildningen:

Utbildningen inom skolväsendet --- ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande 

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

För att ytterligare förtydliga, så gäller det inte bara de barn som självmant visar sina förmågor genom höga prestationer, utan "att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta."

Här tycker jag att vi återigen har ett tydligt stöd för att skolan har ansvar för att

1. ge eleven anpassad undervisning, dvs. rätt nivå, lärhastighet och arbetsformer
2. ge eleven stöd tills hen lyckas på sin nivå, även om det först tar emot att prestera
3. se till att väcka elevens motivation och lärlust. 

Man får inte låta bli. Man får inte heller sluta att försöka, för att det är svårt, eller dyrt, eller för att barnet inte visar motivation.

Om barnet inte hela tiden är i lärande, om barnet inte lär sig nya saker, så bryter skolan och huvudmannen rimligen mot lagen. Det är skolplikt, och därmed också undervisningsplikt.  

Och det finns ju massor av verktyg och kunskaper om hur man gör, så det är ju bara att plocka upp dem och sätta igång:

- Så kartlägger du vad barnet behöver – både utmaningar och stöd
- Så undervisar du begåvade elever – även de som inte högpresterar

Läroplanen – citat

Lite längre citat med hänvisningar:


2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.


Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ---

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, ---

Riktlinjer ---
Läraren ska

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, ---
• organisera och genomföra arbetet så att eleven

- utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
- får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
- successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
- får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
- får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.


Riktlinjer ---
Läraren ska

• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,---
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

2.5 Övergång och samverkan
Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

Propositionen – citat

I propositionen till skollagen från 2010 står följande:

Genom en tydlig koppling till barn- konventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning.

Kommuner och andra huvudmän har ett uttalat ansvar för utbildningens kvalitet och likvärdighet. Alla huvudmän måste således erbjuda utbildning av sådan kvalitet att barn, ungdomar och vuxna får likvärdiga förutsättningar för att nå utbildningens mål. Alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Också de elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Skollagen – citat

I skollagen står följande:

kap 1. Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.


kap 3

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.


Regeringens kommentar till 3:3:

Det finns ingen motsvarande paragraf i 1985 års skollag. Den första meningen anger den övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen inom alla skolformer och fritidshemmet. Bestämmelsen ligger till grund för vad som närmare föreskrivs i läroplanerna om undervisningens individualisering.  Med utbildningens mål avses såväl nationella mål som de mål som förskolan, fritidshemmet och skolan själva ställer upp.

Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så. [Tredje] meningen markerar särskilt att tillgängliga resurser inte bara kan riktas mot de svagaste eleverna, utan att även de elever som har lättare att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

---

Det är också viktigt att påpeka att förslaget till bestämmelse innebär att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta.

Riksdagen har fattat beslut om riktlinjer för nya läroplaner och kursplaner och föreskrifter om kunskapskrav för de obligatoriska skolformerna med anledning av regeringens proposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav — nya läroplaner för skolan (bet. 2008/09:UbU, rskr. 2008/09:189). Beslutet innebär en genomgripande förändring av kursplanernas struktur med bl.a. en målnivå och ett centralt kunskapsinnehåll samt kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 3 och 6 och kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen i årskurs 9. Begreppen ”mål som minst ska uppnås” och ”betygskriterier” ersätts av begreppet ”kunskapskrav”. Regeringen har anpassat de förslag som avser de obligatoriska skolformerna till vad som följer av riksdagens beslut.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _


Läs gärna mer här på bloggen:

- Snabba barn behöver lagändringar – kanske iq-skolor är det enda sättet?
- Dagens ekvation går inte ihop – rektor och huvudman måste välja väg

- Så kartlägger du vad barnet behöver – både utmaningar och stöd
- Så undervisar du begåvade elever – även de som inte högpresterar