Jag har ju för 17 alltid varit en bloggare. Hur många brevvänner, hur många dussin brevvänner hade jag inte som liten, och inte så liten? Hur mycket skriver jag inte, tänker jag inte, läser jag inte?
Och det finns så mycket kvar att tänka och skriva. Varje gång jag faktiskt gör det så är det ju så bra.
Så nu finns jag. Här. Välkommen.
Det kommer handla om hur man gör. Med allt. Allt allt allt det där som livet består av numera. Att vara chef, företagare, mamma, singel, vän, konsult, feminist. Liten, stor, velig, stark, högljudd, ynklig, säker, ledsen om vartannat. Och så allt jag lär mig. För oj vad jag lär mig saker just nu.
4 kommentarer:
Och jag som har undrat hur det kommer sig att DU inte bloggar :-) Det var på tiden, tack!
Så bra att du bloggar, jag kommer följa den med glädje. Få se när ajg får tummen ur och lär mig blogga själv... Måste bara lära mig det mesta kring inernet och datorer först, och lägga ut bilder.
Karina
SÅKLART att du bloggar raring. Jag kommer att följa slaviskt. När vi inte ses alltså... KRAM på dig
Rss-läsaren laddad! :-D
Ett tips: vissa har problem med just den här slags kommentarsvyn. Den som jag har med separat sida eller popupp-boxen är att föredra. (Dessutom ger den här ett steg extra när man kommenterar.)
Skicka en kommentar