2010-08-24

En sammanfattande reflexion efter Sweden social web camp

Det kändes lite som att jag har väntat i hela mitt liv på sswc. Sedan 1999 jobbar jag med att stödja myndigheter och företag att göra sin kommunikation mer dialogisk, personlig och lättillgänglig. Och nu har vi verktyg att göra det ännu lättare. Som jag ser det, har det demokratiska samtalet alltid varit på väg hitåt. På 1970-talet kom du-reformen, på 1980-talet påbörjade mina kollegor arbetet med att förenkla myndigheternas texter, 1998 gjorde jag den första forskningen om svenska webbtexter, och nu gör jag workshoppar i att skriva för sociala medier.

På det personliga planet trivs jag som fåret på ängen på sswc, eftersom jag precis som de flesta av er andra brinner för kommunikation, människor, webben, sharing och transparens. De seminarier som främst fångade mig i år var dessa:

Från bruksmentalitet till framåtanda: hur kan vi stödja småstadsbor i att anamma de sociala medierna, släppa Jante och börja tro att de har något att tillföra och vinna på det? Jag tror att vi måste krama dem mer! Vi behöver inse att många känner sig otrygga. Vi behöver stärka deras självkänsla och öka deras förståelse för hur det fungerar. Jag tror vi ska visa gott om konkreta exempel på hur de kan göra, och tydligt visa vilka nyttor de kan få ut.

Transparens: Det finns mycket att vinna på att låta information finnas tillgänglig. Men vi måste samtidigt ta ansvar för konsekvenserna, och minimera risken att individer kommer i kläm när den stora massan vill ha tillgång till information. Jag anser att företag kan hämta mycket inspiration i hur kommunerna hanterar sekretessen kring personuppgifter, hur de från fall till fall bedömer vad som ska strykas i det material de lämnar ut. Dessutom anser jag att tydliga texter och klarspråk är grundläggande för transparens. Om informationen är svår att begripa eller använda är den ju inte särskilt tillgänglig.

Makt och kön på nätet: Det finns tydliga exempel på att könsroller, fördomar och beteendemönster lever lika tydligt på nätet som i verkligheten. Jag tycker att vi hela tiden ska ifrågasätta vem som har makt, hur makten ser ut, hur vi kan bidra till att sprida makten och diskutera vad vi kan vinna på det. Gandhi sa: First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, then you win”: Det kan vara värt att tänka på när man undersöker hur pappor har det i familjeforum, hur kvinnor blir bemötta i teknikforum, hur de som bloggar om mode blir bemötta av de som bloggar om teknik, eller av de som tjänar pengar på bloggarna, och så vidare.

Till sswc-boken skrev jag om att lycka kan bidra till lönsamhet. Jag tror att vi ska se det som en viktig del när vi jobbar med att göra verksamheter mer effektiva, att folk ska må bra och vara lyckliga. Det betyder ibland att Jante måste jagas bort igen. Texten heter ”Är du lycklig, lilla vän?”.

Inga kommentarer: