Har du någon sådan i ditt liv? Någon som vakar över dig så att du kan vila?
Så kände jag också att min farmor har varit just det. Jag insåg att hon verkligen och faktiskt skulle dö för mig.
Känslan kom stark igen, att livet ÄR just den känslan av samhörighet. Att meningen med livet är kontakten med de andra.
Som sagt, hur fri vill du vara?
2 kommentarer:
Svårt det där. Egentligen vill jag ju kunna vilja ha den där "övervakaren" även om det för mig till större delen innebär rädsla och skräck för att den ska överge mig.
Fri från de som behöver mig vill jag dock inte vara. Bortsett från det underbara i deras kärlek och sällskap så behöver jag dem för att kunna hålla fokus.
Skicka en kommentar