Bättre webb i offentlig sektor - vad kan DU göra?

Semester. Det där med att man måste ta tre veckor ledigt i rad för att det tar så lång tid att varva ner. Men att det är så svårt att göra ingenting jobbrelaterat under tre veckor, i mitt fall dels för att jobbet är roligt, dels för att jag driver ett företag och om inte jag hanterar det som kommer in under sommaren så gör ingen annan det. Det jag smygjobbar med just nu känns inte så betungande, dock. Jag filar på vad jag ska ha för mål med årets SSWC (Sweden social web camp). Jag försöker tänka ihop det jag vill få fram på språkkonsultkonferensen Begriplex i höst med vad jag kan få fram på SSWC.

Det finns mycket som skulle kunna bli mer effektivt med myndigheternas kommunikation. Det rinner iväg orimligt mycket skattepengar i lågambitiösa språkvårdsprojekt och osmidiga webbprojekt. I min verksamhet ser jag två sorters problem:


1. De som beställer språkkonsulttjänster i de offentliga organisationerna borde tänka mycket större än språkvård och textredigering. De borde förtydliga sambandet mellan att utveckla språket och texterna och att utveckla organisationen och dess arbete mot mål och uppdrag. De borde samordna pappers- och webbkommunikationen bättre, och detta utifrån användarnas situation och process. De borde också använda metoderna från webbutveckling även när de utvecklar andra texttyper: ta fram personor, göra gedigna användarundersökningar och användningstester, sätta effektmål och mäta före och efter insatser.

2. De som beställer webbprojekt borde på motsvarande sätt ta ansvar för att samordna webb och papper utifrån användarnas situation och process, och att all utveckling tydligt kopplas till organisationens mål. De borde också se till att alla kompetenser får komma in tidigt så att alla arbetar på samma lag för att lösa medborgarnas problem: webbtekniker, strukturkunniga, informatörer, skribenter, formgivare osv.

Vi som är konsulter kan ge ett viktigt bidrag till att lösa problemen, genom att vi bli bättre på att ställa krav på att det finns till exempel

• helhetssyn på olika kanaler 
• samordning av innehållet över alla kanaler
• en grafisk profil och en språklig profil utifrån organisationens värdeord osv.
• tydliga effektmål för våra insatser, som är kopplade till myndighetens mål och uppdrag
• tidsplan för användarintervjuer, nollmätningar, användningstester och eftermätningar
• tydliga beskrivningar av delmålgrupperna och vad de vill kunna göra
• tidiga möten där alla kompetenser kan ställa frågor och bidra med sina förslag.

Som språkkonsult är jag ofta oerhört frustrerad av att få komma in för sent och för lite i webbprojekt. Om vi bara fick möta de andra kompetenserna tidigare kunde vi ge ett mycket större bidrag utifrån våra kunskaper om till exempel mottagaranpassning, lässtrategier och tonalitet i bemötande.

Och jag skulle gärna se att ni som kan effektkartläggning, användarundersökningar, databastänk och så vidare fick vara med i språkvårdsprojekten för att förbättra kvaliteten och resultaten även där.

Så vad säger ni? Ska vi hjälpas åt och ta större ansvar för att skattepengarna används effektivt? Låt oss bidra till bättre projekt genom att ta ansvar och kräva eller föreslå det vi vet ger ett bättre resultat. Dra in varandra i projekten och ställa de där jobbiga frågorna om hur beställaren ser att projektet knyter an till organisationens mål.

Det blir nog ett seminarium på SSWC om detta, där vi kan samla ihop erfarenheter av utmaningar och framgångsfaktorer i projekt, och sedan något motsvarande på Begriplex. Vad vill du veta?