Behöver ni ta ett snack med skolan? Kanske dessa frågor kan vara till hjälp?
Skollagen säger ju så här; hur tänker ni uppfylla det i vårt fall?
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-har-ratt-till-stod-1.126409
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3299
Hur tänker
ni kring mitt barn, med tanke på det som står i Skolverkets stödmaterial, till
exempel dessa två texter
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235995!/Menu/article/attachment/1_2_begavade_barn.pdf
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.235969!/Menu/article/attachment/2_1_begavade_barn.pdf
Och vägledningen för pedagogisk utredning/kartläggning säger så här – hur
tänker ni att ni ska sköta ert ansvar i detta:
http://www.sodertalje.se/mainupload/dokument/Skolwebb/Ronnaskolan/Dokument/EHT/Pedagogisk%20kartläggning.pdf
https://www.pinterest.com/pin/486811040946766080/
Och Socialmedicinsk tidskrift säger följande kring att testa barn som har
hög begåvning – är ni intresserade av att ta in en psykolog som har erfarenhet
av att bedöma både barn med npf och barn med hög begåvning, som kan utreda vad
mitt barn behöver? (Jila Eftekhari, Villmer, t.ex.)
Ladda ned PDF http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1107/902
Och enligt amerikansk forskning och enligt böcker som Se mig som jag är
och Linda Silvermans Gifted 101 kan högbegåvade barn ofta bli utagerande om de
inte får utbildning och stimulans på sin nivå. Jag föreslår att ni provar att
ge honom undervisning och utmaningar på tre fyra årsnivåer över.
http://www.davidsongifted.org/db/Articles_id_10568.aspx
http://sengifted.org/archives/articles/the-emotional-needs-of-the-gifted-child
http://gilbertgifted.org/gifted101.html#n8
https://sengifted.org/archives/articles/misdiagnosis-and-dual-diagnosis-of-gifted-children
http://www.drmarkmckee.com/frustrations-gifted-children
http://www.livestrong.com/article/1006526-early-childhood-giftedness-aggressive-behavior/
Vi har kanske inte alls samma bild av mitt barns situation och behov. Hur
kan vi skapa en samsyn?
Vad är er målbild för mitt barn i skolsituationen? Hur planerar ni att
arbeta för det, och hur tycker ni att jag ska arbeta för det?
Kan vi se till att kommunicera skriftligt också, för att säkra att vi har samma underlag?
Kan jag be att få en skriftlig version av den plan ni har för mitt barns
matematikundervisning?
Kan jag be att få ett skriftligt schema, eftersom vi
behöver veta vad vi ska förvänta oss?
Min bedömning är att det som passar mitt barn är det psykopedagogiska
angreppssättet ”lågaffektivt bemötande”:
http://www.autism.se/uc_content.asp?nodeid=69336
http://www.hejlskov.se/lowarousal.html
http://www.hejlskov.se/filosofi.html
Problemskapande
beteende i skolan – Bo Hejlskov Elvén
http://www.ehow.com/about_6598399_gifted-child-behavior-problems.html
http://www.aspereds.se/_filebank/download.asp?file=/_filebank/AsperedBoHE1001.pdf
Lite
verktyg ur en bok
http://www.parents.com/parenting/better-parenting/advice/5-ways-to-get-kids-to-listen/
http://www.nytimes.com/1995/11/12/nyregion/long-island-q-adele-faber-elaine-mazlish-2-writers-guide-parents-communicating.html
http://boydsnest.org/news/2010/how-to-talk-so-kids-will-listen-listen-so-kids-will-talk-by-adele-faber-and-elaine-mazlish/
http://www.fabermazlish.com/h_ask_ae.php
Two year olds like to throw things. They throw
when they're happy and they throw when they're upset. They also hit their
parents and their siblings.
Our job? To help them get through this normal
developmental phase by teaching them the difference between what they may and
may not do - over and over again - until they learn what they need to
learn.
How? By accepting their feelings even as we stop and redirect their
unacceptable behavior. For example:
• "Hold it!
Blocks are not for throwing - even when you're angry. Here, you can throw the
pillow or the balloon."
• "Ouch, that
hurt! I can't let you hit me. But you can tell me what you feel. You can say,
'I don't want you to be with the baby now. I want you to be with me!' "
• "No shoving!
Tell your sister what you want with words, not shoves. Tell her, 'My doll. I'm
not ready to share.' "
• "the carpet is
not for cutting. Let's see, what can you cut? How about this paper? Or this
cardboard? Which one? You decide."
You'll discover many variations of this kind of
talk on your own. By following the basic principle of acknowledging her
feelings while giving her guidelines and choices for how she can express them
safely, in times you'll see the fruits of your patient teaching.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar