Rektorerna måste leda bättre mot utveckling!

Det verkar som att det stora problemet i skolorna är att rektorn inte planerar in återkoppling och utveckling?! Dags för huvudmännen att ställa tydliga krav! Skolverket skriver så här i sin lägesbedömning 2015:

Det finns starkt stöd för att rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan och förmågan att kommunicera skolans mål är en framgångsfaktor för att varje enskild elev ska få det stöd eller den hjälp den behöver i sitt lärande och sin utveckling. Men skolor måste organiseras så att lärare har verkliga möjligheter att utvecklas i ett kollegialt sammanhang där de tillsammans tar ansvar för skolans verksamhet.

Rektorer behöver kunna ge professionell återkoppling och stödja skolans personal. Rektorers konstruktiva bedömning av lärarens arbete är en avgörande faktor för att lärarens arbete ska utvecklas. Enligt TALIS uppger var tredje lärare i Sverige (årskurs 7–9) att de aldrig fått återkoppling på sin undervisning från rektorn... I den mån som svenska lärare får återkoppling uppger de att den har liten påverkan på deras arbete i klassrummet. Knappt hälften av lärarna uppger att de förändrat sin undervisning efter återkoppling från rektor. OECD har tidigare kritiserat Sverige för att sakna ett ramverk för rektorer att förhålla sig till när de ska ge återkoppling. Tillsammans med representanter för skolans intressenter utarbetade Skolverket ett sådant ramverk för nyutexaminerade lärare för att användas under introduktionsåret. Kravet på att tillämpa ramverket togs bort i och med att rektor inte längre behövde bedöma den nyutexami- nerade lärarens lämplighet för undervisning.

Skolinspektionens erfarenheter visar att alltför många rektorer saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande. Mer än varannan rektor gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Skolorna arbetar visserligen med insatser för att utveckla undervisningen, men i flera fall utan en föregående analys. Rektorerna analyserar inte tillsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Skolinspektionen menar att fokus ofta läggs på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt. Rektorerna följer ofta inte upp insatser, vilket får till följd att rektor inte vet om dessa fått avsedd effekt.

Vikten av att rektorn skapar förutsättningar för lärare att utveckla skolan tillsammans blir tydlig i Skolverkets fördjupade analyser av grundskollärarnas tidsanvändning. Av intervjuerna med lärare och rektorer framgår att det är viktigt att skolans ledning beslutar om tid för samarbete för att det ska bli av och för att lärare ska delta. Ett skäl till det är att ett sådant förändrat arbetssätt kan vara svårt för enskilda lärare att ta ansvar för och driva igenom. Ett annat skäl är att det verkar vara svårt för lärarna att på egen hand hitta en tid då de kan ses. Av intervjuerna framgår också att det sistnämnda möjligen kan vara extra svårt i de högre årskurserna, eftersom lärarnas lektioner slutar vid olika tider, senare på dagen och att deras håltimmar infaller vid olika tider under dagen. Rektorer behöver prioritera att arbeta med kollegialt lärande och skapa förutsättningar i organisationen för att lärare ska kunna utveckla sin undervisning tillsammans.