Elever behöver utmanas på en nivå som ligger strax ovanför deras nuvarande förmåga. Hur klassrumspraktiken är utformad och hur läraren möter varje elev har en stark påverkan på elevernas motivation och målsättningar.
Att i undervisningen stödja och stimulera alla elever på den nivå de befinner sig är en av lärarens viktigaste och samtidigt svåraste uppgifter.
...var femte grundskola har fått kritik av Skolinspektionen när det gäller att ge elever tillräcklig ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, sedan 2010 års skollag infördes. Ofta handlar kritiken om att undervisningen inte i tillräcklig grad anpassas efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Skolinspektionens bedömning är att undervisningen både innehållsmässigt och i arbetssätt och tempo ofta är inriktad mot en medelnivå istället för att vara anpassad efter varje elevs behov. Det får konsekvensen att läraren missar de elever som vill gå fortare fram och som behöver mer stimulans, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och mer stöd inte heller får det.
---
För att alla elever ska lyckas i skolan är det viktigt med höga förväntningar på alla elever, både vad gäller kunskapsutvecklingen och lusten att lära. Forskning ger stöd för att elever blir mer effektiva i sitt eget lärande när de förstår hur lärande och motivation hör ihop och hur de kan arbeta med och höja sin egen motivation.
Styrkor att bygga vidare på
Det är möjligt att vända trenden med sjunkande kunskapsresultat. En positiv aspekt är att kontakten mellan elever och lärare är förtroendefull i den svenska skolan.5 Lärarna tycker också att de i hög grad kan nå ut till och entusiasmera sina elever.6 Att eleverna trivs i skolan är också viktigt för elevernas tolerans och syn på andra. Det finns många exempel på bra skolor och på skolor där man vänt utvecklingen. De allra flesta rektorer trivs med sitt arbete och har en stark ledarskapsutbildning.7 Det är glädjande att antalet sökande till lärar- utbildningarna har ökat, om än från låga nivåer.Tre utvecklingsområden
Hela samhället behöver kraftsamla för att skapa en långsiktigt hållbar utveck- ling för skolan. Alla insatser som görs på olika nivåer i skolsystemet behöver bidra till att stärka förutsättningarna för läraren att skapa en god undervisning i mötet med eleven. För att möta de utmaningar som den svenska skolan står inför tar Skolverket i 2015 års lägesbedömning fasta på tre utvecklings- områden:- En undervisning som möter varje elev
- Rätt förutsättningar för lärare och rektorer
- En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande
Skolverkets bedömning
- Undervisningen bör genomsyras av höga förväntningar på alla elever.
- Det är nödvändigt att lärare planerar, genomför och följer upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver.
- Huvudmän och rektorer behöver säkerställa att lärare ges förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver.
- Rektorer behöver ta ansvar för att elevers stödbehov uppmärksammas tidigt och tillgodoses snabbt.
---
För att alla elever ska lyckas i skolan är det viktigt med höga förväntningar på alla elever, både vad gäller kunskapsutvecklingen och lusten att lära. Forskning ger stöd för att elever blir mer effektiva i sitt eget lärande när de förstår hur lärande och motivation hör ihop och hur de kan arbeta med och höja sin egen motivation.
Delaktighet ökar motivationen
Det finns forskning som ger stöd för att elever som upplever sig ha möjlighet att påverka också blir mer motiverade att lära, tar mer ansvar och blir mer engagerade. Med påverkan avses att eleverna får inflytande över undervisningens form och innehåll.
---
För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren veta hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta. Det innebär att läraren tydliggör målet med undervisningen för eleverna, att läraren tar reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ger återkoppling om hur eleven ska komma vidare mot målet. Den formativa processen ger läraren möjlighet att snabbt återkoppla elevens insatser, och elevens återkoppling ger läraren möjlighet att utveckla sin undervisning.
---
För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren veta hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta. Det innebär att läraren tydliggör målet med undervisningen för eleverna, att läraren tar reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ger återkoppling om hur eleven ska komma vidare mot målet. Den formativa processen ger läraren möjlighet att snabbt återkoppla elevens insatser, och elevens återkoppling ger läraren möjlighet att utveckla sin undervisning.
---
Det pedagogiska ledarskapet behöver få större plats i rektorers vardag så att de på allvar har möjlighet att följa upp, analysera och vidta åtgärder för att utveckla undervisningen. Rektorer lägger mer tid på administration än på det pedagogiska uppdraget. En avlastning av rektorernas administrativa arbete behövs i många fall.
Det krävs att huvudmannen tar ett större ansvar för att rektorer ska få goda förutsättningar att göra ett bra arbete. Skolors utvecklingsarbete kan bli mer långsiktigt först när rektorerna kan följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas, det vill säga fokusera på det systema- tiska kvalitetsarbetet.
Det krävs att huvudmannen tar ett större ansvar för att rektorer ska få goda förutsättningar att göra ett bra arbete. Skolors utvecklingsarbete kan bli mer långsiktigt först när rektorerna kan följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas, det vill säga fokusera på det systema- tiska kvalitetsarbetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar