2017-07-04

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation


En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan.

Konkreta exempel på hur du kan uttrycka dig för att väcka motivationen från en lärare som också läst psykologi.

Bloggar med råd och reflexion

https://specialpedagogen.wordpress.com/2017/01/08/forebygg-uppskjutarbeteende-och-framja-forsoksvilja/

https://www.gothiafortbildning.se/72058729-product

https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/forskning/svensk/skickliga-larares-relationsarbete-viktigt-for-eleverna/










De 24 julkalendertipsen finns hos Motivationsbyrån.








Forskning – utdrag

Skolverket har sammanfattat en forskningsartikel om motivationsstrategier. Ett utdrag:
• Lärarna måste tro på sina elevers förmåga och potential och veta att lärares relationer med och attityder till elever påverkar deras inställning till skolan och lärandet. Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

• Lärare bör involvera elever i skapandet av projekt och få dem att göra checklistor med delmål. Genom att dela målen i mindre och mer hanterbara delar får eleverna en känsla av delaktighet och kontroll, samtidigt som de börjar uppfatta sig själv som mer kompetenta. 
• Istället för att få eleverna att jämföra sig själv med andra elever bör lärare sträva efter att få eleverna att göra egna självvärderingar. Forskningen visar att konkurrensen emellan elever minskar de flestas motivationsgrad medan självvärderingen stärker deras ansvarstagande för det egna lärandet. 
• Om eleven kan se ett samband mellan en skoluppgift och världen utanför skolan kommer dess inre motivation att påverkas i positiv riktning.

Forskarens tips: se varje elev som människa.

Martin Hugo, lektor i pedagogik, ger konkreta tips i Pedagogiska magasinet. Han har också forskat på hur man kan väcka motivation i elever som har tappat den:
För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. 
Dessutom krävs en känsla av delaktighet: eleverna måste få uppleva att de är med och bestämmer över innehåll och form. 
Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på riktigt, som fyller en verklig funktion. Det får inte bara handla om konstgjorda situationer i skolmiljö: det märktes direkt när eleverna fick i uppdrag att göra verklighetsanknutna saker, till exempel att laga mat till skolbarn. Det praktiska arbetet i handen, en riktig arbetssituation, det var då det lossnade för de här eleverna.


Förstelärare som bloggar – massa läsvärt

Här bloggar ett gäng förstelärare om motivation och lärlust – massor av kloka tankar och konkreta exempel på stimulerande lektioner:

- Att skapa motivation del 1

- Att skapa motivation del 2

- Förväntningar beröm och motivation

- Motivation och inställning till lärande

- Stärka elevernas uthållighet

- Lust att lära

- Handledarskap och positiv feedback

- Varför ska jag kunna det här?


En annan lärarblogg med mängder av läsvärda inlägg med konkreta lektionsupplägg och kloka reflexioner är Strategi för lärande.


Matris som läraren kan använda som checklista i planeringen

Toura Hägnesten är pedagogisk utvecklare i Stockholms stad. Hon har gjort den sammanfattande matrisen från boken Motivation och lärande (Skaalvik & Skaalvik 2016)



Hur möter du de frågor som elever ställer sig, som läraren behöver hjälpa till med?




Lite mer grejs

UR:s Lärlabbet har program bland annat om återkoppling, motivation och självkänsla


Artikel i Skolvärlden:
Lars-Åke Kernell, lärarutbildare: En elev blir motiverad när hon ser en mening med det hon gör och när hon blir sedd som den hon vill vara.

Lena Åstedt, lärare: Det finns ingen elev som vill misslyckas i skolan, men det finns ju de som har det jättejobbigt, som skulle vara sjukskrivna om de varit vuxna. För att hitta dem tror jag man får fråga vad de orkar göra och fira deras framsteg utifrån det läget.

Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik, sammanfattar motivation

Susanne Nordberg, specialpedagog, med flera intervjuas i SvD.

Håkan Jenner, professor i pedagogik, ger 10 tips till lärare. Ett par av mina favoriter:

  • Var uppmärksam på de förväntningar som du förmedlar. Se på din elev i ett gott ljus. 
  • Utgå från din elevs drömmar och stötta hen i att komma in på det spåret via utbildning och lärande.
  • Använd mycket humor. Skoja med dina elever, bjud på dig själv och dina egna tillkortakommanden.
Här finns hela Håkan Jenners bok som pdf, för den som vill ha stabil teoretisk bakgrund.



* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *


Utdrag ur liten svensk studie:

Två viktiga aspekter för att utveckla barns motivation är det pedagogiska mötet mellan pedagogen och barnet samt de förväntningar pedagogen ställer på barnet (Jenner 2004). I våra intervjuer framkom det dock att detta inte var något som pedagogerna var medvetna om. Detta kan bero på många saker, pedagogernas utbildning och intressen eller att de helt enkelt inte kom att tänka på dessa aspekter under den tid som vår intervju tog. De allra flesta pedagoger reflekterade heller inte kring att det finns olika typer av motivation, inre och yttre. Att vara medveten om detta anser vi dock vara av stor vikt när man arbetar med barn eftersom det påverkar vårt bemötande och agerande. Beroende på vilken motivation vi vill utveckla hos barnet ser våra handlingar olika ut. Det bästa är nog att arbeta med både yttre och inre motivation parallellt eftersom vi alla är olika och motiveras på olika sätt. Med hjälp av litteraturen har vi sammanfattat och reflekterat över vad vi anser vara de viktigaste aspekterna som pedagoger bör vara medvetna om för att lyckas utveckla barns motivation. En del återfinns i reflektionerna kring informanternas svar och andra är nya.


Målen- Det är viktigt att målen är på rätt nivå och att eleven känner en möjlighet att uppnå dem. Ansvaret att lägga målen på en lagom nivå ligger på pedagogen. Ett sätt att göra detta på är att sätta upp tydliga och konkreta delmål. Målen bör också vara av värde att uppnå för barnet (Jenner 2004). Det är också viktigt att pedagogens och barnets mål stämmer överens och att de strävar åt samma håll (Stensmo 2001). Pedagogen skall alltid kunna svara på varför man skall göra något. Det svåra med denna aspekt är att pedagogerna står mellan de övergripande mål som staten satt upp och de nationella kunskapsproven, vilket pedagogerna måste följa, oavsett om han/ hon anser att det är de bästa för barnet. Pedagogen hamnar i kläm mellan barnets situation och de krav som finns på denne vilket man som lärare inte kan påverka. Är det kanske så att då verksamheternas mål inte överensstämmer med barnens så uteblir motivationen och i så fall, hur får man dessa att gå ihop?


Mötet/Relationen- Det handlar om att pedagogen lyckas möta barnet där just han/hon befinner sig, uppgifterna och verksamheten bör vara utformade på ett sådant sätt att de överensstämmer med den utvecklingsnivå som barnet befinner sig på. Barnet kan då lära sig att finna glädje i en situation som är lagom utmanande ur dess synvinkel (Imsen 2000). Kierkegaard beskrev det som följande ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där”. Den relation en pedagog har till ett barn och hur barnet blir bemött är avgörande för hans/hennes lärande samt motivation. Motivation handlar i mångt och mycket på hur du blir bemött och vilka erfarenheter du har av en situation eller uppgift.


Förväntningar- De förväntningar vi ställer på barnen är av vikt för deras framgång och välmående. Pedagogers positiva och negativa förväntningar påverkar elevernas resultat, beteende och prestationer. Barn med positiva förväntningar på sig är mer aktiva och får mer beröm och betänketid på sig av läraren, de svarar också rätt oftare (Jenner 2004). Pedagoger bör enligt oss alltid ha med sig och komma ihåg att barnen presterar ofta det vi förväntar oss att de ska prestera. Vi måste alltid tro gott om våra barn och aldrig släppa tron på att de kan, pedagoger skall alltid ha hopp om varje barn.


Sammanhang- Försök att skapa sammanhang som skapar motivation. Detta innebär att man som pedagog gör uppgifter som barnen uppfattar som roliga eller att man försöker fånga deras intressen, vilket genererar den inre motivationen (Carlgren & Marton 2001). Om man vill bygga på den yttre motivationen är löften om roliga aktiviteter eller olika föremål ett enkelt sätt.


Uppmuntran- Det är viktigt att barnen får positiv feedback och uppmuntran men fokus skall inte läggas på yttre reaktioner och belöningar såsom beröm, stöd och uppmuntran. Om negativ feedback eller en yttre belöning förs in i en uppgiftssituation som tidigare intresserat ett barn så minskas motivationen (Imsen 2000). Detta är viktigt att vara medveten om som pedagog så att barnen inte bara utför en uppgift eller handling för att få pedagogens godkännande och uppskattning, utan för sin egen skull. För vems skull skall barnet utvecklas och lära, pedagogens eller sin egen?


Motivatör- En pedagog skall ha en roll i form av en motivatör. Detta innebär att de är en förebild för eleverna och är positiv och entusiastisk vilket smittar av sig på eleverna (Stensmo 2001). Tänk om alla pedagoger var lika entusiastiska och engagerade som en fotbollstränare är under en match, undra hur skolan och förskolan då skulle se ut?


Genom att arbeta med ovan beskrivna aspekter anser vi att skolan och förskolan kan och bör ta tillvara på barnens motivation i verksamheten, det är t.o.m. något de måste göra enligt vår tolkning av Lpo 94 och Lpfö 98. Detta grundar vi på bl.a. följande utdrag från läroplanerna som vi även har med i inledningen av detta examensarbete: ”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Utbildningsdepartementet, 1994 s. 16) samt ”Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimuleras” (Utbildningsdepartementet, 1998 s. 9).



Inga kommentarer: