Teknikstöd i skolan motverkar hemmasittarrisker, och förbättrar resultat och självkänsla. Ett stort projekt lät elever använda teknikstöd av olika slag. Eleverna hade svårt med planering, struktur, att börja och bli klara – kognitiva och exekutiva svårigheter, med andra ord.
Runt 95 procent var nöjda med stödet och kommer att fortsätta att använda det.
73 procent upplevde att de hade förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.
77 procent sa att de förbättrat eller mycket förbättrat hur de hanterade besvärliga situationer i skolan.
Kostnaden för teknikstödet, introduktion och handledning, var 21 000 kronor per elev. Men dessa pengar tjänar kommunen in på en månad, om eleven kommer in i arbetslivet tidigare, genom att utbildningen går bättre.
Skolpersonal och elever såg goda effekter, och tillströmningen av elever var större än vad som kunde tas emot inom ramen för projektet.
Resultatet från en kartläggning som genomfördes i projektet visar att nästan 15 procent av eleverna i gymnasieskolan skulle kunna ha behov av teknikstöd på grund av kognitiva svårigheter (bilaga 5). Efterhand inkom förfrågningar direkt från elever som själva upplevde behov av kognitivt stöd.
Av eleverna gick 2 procent på Särvux, 4 procent på gymnasiesärskola, 9 procent på Komvux och 78 procent i vanliga gymnasieskolan (uppgift saknades på 8 procent). För 384 av eleverna angavs vilket som var deras förstaspråk, och det var 84 procent som hade svenska som första språk. Nästan hälften av eleverna saknade diagnos (Tabell 1). Av de som hade diagnos var det 71 elever som hade någon form av neuropsykiatrisk diagnos.
Det blev tidigt klart att många elever hade betydande svårigheter inom problemområdet komma ihåg och framförallt inom exekutiva funktionerna arbetsminne, att planera och att organisera sin dag/vecka eller aktiviteter. Eleverna kunde även beskriva svårigheter att påbörja aktiviteter. ---
Runt 95 procent var nöjda med stödet och kommer att fortsätta att använda det.
73 procent upplevde att de hade förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.
77 procent sa att de förbättrat eller mycket förbättrat hur de hanterade besvärliga situationer i skolan.
Kostnaden för teknikstödet, introduktion och handledning, var 21 000 kronor per elev. Men dessa pengar tjänar kommunen in på en månad, om eleven kommer in i arbetslivet tidigare, genom att utbildningen går bättre.
Egen smartphone med vanliga appar var ett stort stöd för många.
Många kom långt med bara appar på mobilen – det viktiga var att de fick hjälp att sätta igång, och lägga in allt som behövdes i apparna.
Nedan har jag lagt in utdrag ur rapporten i länken längst upp. Här finns gott om exempel att testa och inspireras av.
”De flesta elever har idag en smartphone. Som arbetsterapeut kan jag hjälpa eleven att använda telefonen som ett hjälpmedel. Telefonen kan behöva anpassas med appar utifrån varje elevs behov. Jag hjälper eleven att praktiskt komma igång att använda till exempel telefonens kalender och aktivera påminnelser och larm så att eleven kommer ihåg läxor, inlämningsuppgifter, möten och idrottskläder”.
Arbetsterapeut i försöksverksamheten
Fysisk rörelse lugnar
Elever som hade svårigheter med motorisk rastlöshet, oro och koncentrationssvårigheter fick god hjälp av att sitta på en bolldyna. Bolldynan är fylld med bollar som rör sig när eleven ändrar position. Även antistressprodukter och fysisk aktivitet visade sig kunna stödja elever att förbättra koncentrationen. Någon elev provade att göra läxorna sittandes på en pilatesboll. Att skärma av sig genom att använda keps eller att sitta på en speciell plats i klassrummet var andra strategier som provades.Lärarens röst in i mina hörlurar ger bättre fokus
Olika ljudsystem köptes in för att testas och utvärderas av enskilda elever och grupper. Elever med koncentrationssvårigheter, som påverkades mycket av yttre störningar, kunde hjälpas av ljudsystemen som bestod av en mikrofon (mygga) och en sändare som läraren hade. Eleverna hade mottagare med hörlurar eller in-ear-pluggar. Detta gjorde att eleverna hörde läraren väldigt tydligt och andra ljud stängdes ute.“Eleven testade ljudförstärkare under cirka en månads tid och han har aldrig skrivit så mycket på ett prov som efter den månaden och han var betydligt mer närvarande under lektionerna”.
Lärare i försöksverksamhet
Skolpersonal och elever såg goda effekter, och tillströmningen av elever var större än vad som kunde tas emot inom ramen för projektet.
Resultatet från en kartläggning som genomfördes i projektet visar att nästan 15 procent av eleverna i gymnasieskolan skulle kunna ha behov av teknikstöd på grund av kognitiva svårigheter (bilaga 5). Efterhand inkom förfrågningar direkt från elever som själva upplevde behov av kognitivt stöd.
”Fick höra om att det finns teknikstöd till skolan för bara någon dag sedan, min kompis i min klass ligger efter ungefär lika mycket som mig. Han använde nu iPad som stöd och han har redan tagit igen massa och han säger att allt blir mycket lättare. Går det för mig med? Går trean nu och skulle gärna vilja få chansen att fixa mina betyg innan studenten.”
Elev i försöksverksamhet
Av eleverna gick 2 procent på Särvux, 4 procent på gymnasiesärskola, 9 procent på Komvux och 78 procent i vanliga gymnasieskolan (uppgift saknades på 8 procent). För 384 av eleverna angavs vilket som var deras förstaspråk, och det var 84 procent som hade svenska som första språk. Nästan hälften av eleverna saknade diagnos (Tabell 1). Av de som hade diagnos var det 71 elever som hade någon form av neuropsykiatrisk diagnos.
De kognitiva svårigheterna – så ser de ut
Det blev tidigt klart att många elever hade betydande svårigheter inom problemområdet komma ihåg och framförallt inom exekutiva funktionerna arbetsminne, att planera och att organisera sin dag/vecka eller aktiviteter. Eleverna kunde även beskriva svårigheter att påbörja aktiviteter. ---
Majoriteten av eleverna med kognitiva svårigheter hade svårt att få en fungerande vardag på grund av bristande förmåga att själva skapa och upprätthålla struktur och därefter genomföra sina aktiviteter.
Eleverna som var med i försöksverksamheterna kunde exempelvis uppleva en eller flera av dessa svårigheter under skoldagen:
- Missar information under lektionen, på grund av svårigheter att lyssna och anteckna samtidigt.
- Kan inte hålla koncentrationen under hela lektionen, vilket leder till att de förlorar sammanhanget, och inte orkar vara aktiva.
- Uppfattar inte läxor eller inlämningsdatum, vilket försvårar att komma igång med läxor och lämna in uppgifter i tid.
- Glömmer att ta med sig rätt saker till lektioner och tappar bort lösa papper.
- Svårt att överblicka, strukturera och planera sin tid, vilket leder till sen ankomst till lektioner och stress.
- Dålig överblick över vad de ligger efter med, och aktuella uppgifter, vilket leder till svårigheter att välja vad de ska börja med.
- Svårt att starta och avsluta självständiga uppgifter.
- Svårt att sortera information och ta fram det viktigaste, vilket leder till svårigheter att både inhämta kunskap och redovisa den.
- Svårt att koncentrera sig vid läsning och skrivning.
- Distraheras lätt av yttre stimuli både under lektioner samt vid självständigt arbete.
- Svårt att hitta i skolans lokaler.
Många elever berättade att de har haft stora svårigheter under hela sin skoltid. En elev beskrev det så här:
“Jag har alltid känt att jag sinkat klassen när jag inte hängt med i samma tempo som de andra”.
Elever berättade också hur de skapat strategier för att klara sig genom skolan trots stora svårigheter, exempelvis genom att alltid slå följe med klasskompisar för att hitta till rätt klassrum eller genom att ge sken av och säga att lathet var orsaken till att uppgifter inte blev gjorda.
---
60 procent av lärarna i enkätstudien svarade att de redan anpassade undervisningen på ett tillfredställande sätt för elever med kognitiva svårigheter. Eleverna uppgav däremot att lärarna i relativt liten utsträckning anpassade undervisningen efter deras behov. Elever upplevde också att de vid upprepade tillfällen fått försvara sin rätt att till exempel göra prov muntligt istället för skriftligt.
60 procent av lärarna i enkätstudien svarade att de redan anpassade undervisningen på ett tillfredställande sätt för elever med kognitiva svårigheter. Eleverna uppgav däremot att lärarna i relativt liten utsträckning anpassade undervisningen efter deras behov. Elever upplevde också att de vid upprepade tillfällen fått försvara sin rätt att till exempel göra prov muntligt istället för skriftligt.
---
10 timmars hjälp per elev, i snitt
Tidsåtgången för arbetsgången med behovsbedömningen av elev, val och inköp av teknikstöd, utprovning, uppföljning och andra möten har skiftat mellan olika elever. Medelvärdet för antal timmar som arbetsgången tagit i anspråk per elev var 10,7 timmar (n=255) med en spridning från 1 timme till 100 timmar. Elevens behov och motivation har varit styrande. Att flera av eleverna haft svårt med planering och struktur har också påverkat tidsåtgången.Kostnaden är insparad, om bara en månad sparas in
I kalkylerna har av försiktighetskäl kostnaden utgått från att vara 21 000 kronor per deltagande elev. I detta ingår identifiering, behovsbedömning, inköp av teknikstöd samt introducering till användandet av teknikstöd.
Om användandet av teknikstöd leder till, att elevens skoltid löper utan friktioner och förseningar, och att eleven därmed undviker en försenad arbetslivsstart med en månad, har projektet betalt sig.
Vidare visar analyserna att om projektet undviker att en enda elev hamnar i ett livslångt utanförskap från arbetsmarknaden, har hela kostnaden för att bedriva försöksverksamheterna i de tre kommunerna betalats igen.
Analysen visar att det ofta är kommunen som är den offentliga aktör som står för den större delen av utanförskapets kostnader. Eftersom det sannolikt också är kommunen, som via skolan, står för kostnaden för teknikstöd visar resultaten att den aktör som har det sociala investeringsuppdraget också är den aktör som har mest att vinna på det.
---
Stöd behövs, att prova ut och komma igång
Eleven gavs stöd i att formulera egna mål, och dessa var sedan styrande för valet av åtgärder. När elevens upplevelse av sitt behov av stöd i skolan blivit klarlagt diskuterades olika åtgärder i samråd med eleven. En arbetsterapeutisk åtgärdsplan upprättades och tydliggjordes för eleven.
I de fall då ett teknikstöd behövdes köptes detta in. I åtgärder inkluderades teknikstödet men också diskussion om strategier och planering för hur tekniken skulle användas. Strategier kunde handla om hur eleven skulle få in tekniken som en rutin i vardagen. Arbetet med strategier var nödvändigt för att tekniken skulle användas, och många elever delgav också att det inte hade fungerat med tekniken utan samtalet om strategier.
Vid utlämningen av teknikstöd har arbetsterapeuterna, ibland tillsammans med teknikern, förevisat tekniken och applikationer (appar). ... Arbetsterapeuterna i Halmstad, som oftast arbetade med iPad som teknikstöd, gjorde alltid en grundlig genomgång av iPadens funktioner och förinstallerade appar vid utlämningstillfället. De hjälpte elever som inte haft Apple-id att starta ett, aktiverade e-post och lade till skolans interna webbsida på hemskärmen. De föreslog också appar som kunde kompensera för elevens individuella svårigheter. De föreslagna apparna visades praktiskt. I genomsnitt installerade arbetsterapeuterna ett tiotal individuella appar per elev där det var aktuellt.
Efter någon till några veckor gjordes en uppföljning för att se hur eleven kommit igång att använda sitt teknikstöd eller nya strategi. Det blev vid denna uppföljning tydligt hur det hade gått med att integrera teknikstödet i skolan, om det förekom några svårigheter eller om eleven inte tagit till sig kunskapen vid första genomgången.
Därefter skedde fortsatt träning och repetition av teknikstödet utifrån elevens behov. Utöver fysiska möten användes sms- kontakt för att möjliggöra täta uppföljningar. Att använda sms gick snabbt och krävde inte så mycket ansträngning från eleven vilket möjliggjorde en kontinuerlig kontakt och bra förutsättningar för en god relation mellan elev och arbetsterapeut/tekniker. Eleven kontaktade även arbetsterapeut eller tekniker vid behov av hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar