Både för lärande och mående, är det grundläggande med motivation och meningsfullhet.
Då behövs tillräcklig stimulans, och tillräckligt stöd.
Elevhälsoarbetet kan förebygga svårigheter och spara tid för både eleverna och lärarna. Använd de senaste kunskaperna om hur man lägger tid på rätt saker, och får goda effekter snabbt. Råd finns bland annat i föreläsningar på UR:
- Hur några skolor skapar ett bra elevhälsoarbete, med kartläggningar och anpassningar.
- Fler föreläsningar om elevhälsa.
- Övergripande perspektiv och forskning diskuteras på rektorsutbildningen om elevhälsa.
Goda lärmiljöer – arbetssätt för lärande
Metodskrift: Läraren Tove Risberg skriver om hur hon får goda resultat genom hur hon bemöter eleverna och föräldrarna. Mer läsvärt finns i tidningen Specialpedagogiks temanummer:- Lärare berättar hur de arbetar för att bygga relation och motivation.
- Skolor berättar om effektivt elevhälsoarbete.
Forskning: Relation är det viktigaste för motivation.
"Det är nästan alltid relationen till en fysisk person som är avgörande"Forskningen om motivation i skolan – i Skolverkets kurs om npf sammanfattas den av Martin Hugo. Utdragen nedan är därifrån.
Motivationsskapande undervisning och lärmiljö
"elever måste få uppleva att de kan lyckas i skolarbetet"---
Tillitsfulla relationer är nyckeln till motivation
Aspelin (2012) visar i en artikel att relationen mellan lärare och elever är en av de enskilt viktigaste faktorerna för elevers motivation och lärande. Det finns också flera exempel på svenska avhandlingar som på olika sätt belyser betydelsen av denna lärar-elev relation… Andersson visar att upplevelsen av tillhörighet är avgörande för elevers engagemang i skolan, och att bemötande och respekt, både mellan elever, och mellan elever och lärare, är viktigt.
Centrala resultat i Liljas (2013) avhandling är att lärare i en förtroendefull relation ger eleven möjligheter att lyckas i skolarbetet genom att lyssna på eleven, bry sig om eleven, se eleven som en individ och tro på elevens förmåga.
Hattie (2009) presenterar i sin metastudie Visible Learning framgångsfaktorer för elevers lärande i skolan. --- Framträdande är att det lärare gör tillsammans med elever i en nära relation är mest avgörande för elevers lärande, vilket beror på att dessa lärandesituationer ökar elevers inre motivation för skolarbete. ---
Hattie (2009) presenterar i sin metastudie Visible Learning framgångsfaktorer för elevers lärande i skolan. --- Framträdande är att det lärare gör tillsammans med elever i en nära relation är mest avgörande för elevers lärande, vilket beror på att dessa lärandesituationer ökar elevers inre motivation för skolarbete. ---
Barn gör rätt om de kan
En avgörande aspekt enligt SPSM:s (2017) definition av en god lärandemiljö är vilka attityder barn möts av i skolan. Attityder från omgivningen påverkar alla barn, men barn som beskrivs ha ”beteendeproblem”, eller tillskrivs diagnoser, som till exempel adhd eller högfungerande autism, är extra utsatta för negativa attityder och för att inte bli förstådda av omgivningen. Det ställs höga krav på hur ett barn ska uppföra sig i skolan. Greene (2011, s.29) menar att ”barn gör rätt om de kan” och att vuxna i skolan måste förstå vad som orsakar ett negativt beteende.Enligt författaren innebär det att vuxna i barns lärandemiljö inte bör ha en attityd, och ett synsätt angående barn, som innebär att barn trotsar eller stökar för att de vill. Det är inte fel på dessa barn, däremot behöver de hjälp med att utveckla färdigheter för att kunna hantera och begripa sin omgivning och olika situationer som uppstår. Greene menar att problem uppstår i situationer “när kraven på ett barn överstiger dess förmåga att reagera adekvat”.
Han kritiserar i detta sammanhang hur skolor ibland använder ordningsregler. Poängen i detta resonemang är att ordningsregler är verkningslösa för barn som inte kan leva upp till dem:
”Skolans ordningsregler fungerar inte för de barn som inte lyckas bra, och behövs inte för de barn som gör det”
Höga förväntningar – och tillräckligt stöd för att lyckas
En annan viktig aspekt av attityder i skolans lärandemiljö
som påverkar elevers motivation för skolarbete är lärares förväntningar
på vad elever kan klara. Om lärare har låga förväntningar på elevers
prestationsförmåga presterar eleverna sämre. Motivationsarbete i skolan
handlar ofta om att lärarna är öppna, intresserade, engagerade och har höga
förväntningar i mötet med eleverna. Att höga, men rimliga, förväntningar
på elever hos lärare är en välkänd framgångsfaktor finns beskrivet inom
forskning, till exempel av Rosenthal och Jacobson (2003), Jenner (2004); Hugo
(2007), Sefa Dei (2010) och Lundgren m.fl (2010).
---
Elever som har byggt upp ett starkt skolmotstånd har ofta
ett dåligt självförtroende på grund av tidigare skolmisslyckanden. Dessa elever måste få uppleva att de kan
lyckas i skolarbetet för att kunna bygga upp sitt självförtroende (Hugo,
2011; 2013). Enligt grundläggande psykologisk forskning engagerar sig
människor oftast i aktiviteter där de tror och har erfarenheter av att de kan
lyckas. Elever som har misslyckats i skolan tidigare har ofta ett psykologiskt
motstånd mot att delta och engagera sig i en aktivitet där det finns en
upplevd risk för att misslyckas igen (Bandura, 1982; Cron m fl 2005).
En annan
elevgrupp är de som har studieförutsättningar men som inte identifierar sig
själva som individer som studerar, något som ofta är kopplat till
socioekonomisk tillhörighet eller låg utbildningsnivå i hemmet. --- Här krävs ibland undervisning som i
större utsträckning utgår från elevernas intressen och livsvärldar om
eleverna ska få en inre motivation för skolans kärnämnen.
"elever måste få uppleva att de kan lyckas i skolarbetet"---
Skolmotståndet behöver lösas först
När en lärare möter elever som, kanske under en längre
tid, har byggt upp ett stort skolmotstånd, då måste fokus i första hand
läggas på aktiviteter och lärandesituationer som syftar till att bryta
skolmotståndet. Varför är det så? Jo, för att det grundläggande problemet
då är att eleverna inte har någon inre motivation för skolarbetet
överhuvudtaget.
Att bryta ett sådant skolmotstånd tar lång tid och kräver
engagerade lärare som tar sin utgångspunkt i den lärandes livsvärld (Hugo,
2007; 2011; 2013).
---
När det vänder för dessa elever handlar det nästan alltid om socialpedagogiska insatser där ett förtroende och en tillitsfull relation skapas till en vuxen i en positiv vändpunktsprocess (Cederlund & Berglund, 2014).
Det är nästan alltid relationen till en fysisk person som är avgörande. Det kan vara en lärare, en fritidspedagog, en rektor eller någon från elevhälsan. Ibland tänker vi idag i termer av funktioner, men det är inte funktioner, utan personer, som i tillitsfulla relationer skapar förutsättningar för att bryta skolfrånvaro.
Avgörande är att ha en humanistisk nolltolerans mot skolfrånvaro. Detta innebär att skolan alltid vet varför en elev inte är i skolan, och har resurser avsatta för att söka upp elever tidigt.
---
Fokusera på det positiva
Motivation i skolan handlar för många elever om meningsfullhet i mötet mellan lärare–elev och innehållet ... I min egen forskning (Hugo, 2011) beskrivs hur lärare lyckades möta elever med mycket negativa skolerfarenheter på ett sådant sätt att de upplevde meningsfullhet och fick en stark inre motivation för skolarbete. Slutsatserna sammanfattades i tio punkter:- Fokusera på att spegla elevers positiva sidor, så väljer de själva ett annat beteende.
- Elever med starkt skolmotstånd lär sig ofta både praktiskt arbete och teoretisk kunskap genom att göra något konkret med händerna.
- Lärares förväntningar på sina elever påverkar hur det går.
- Lärandesituationer måste vara på riktigt.
- Eleverna lär sig bäst när de arbetar tillsammans i gemensamma projekt.
- Målen i skolan måste upplevas som möjliga att uppnå och de måste vara elevernas egna mål.
- Inled inte ett möte med omotiverade elever, med att testa deras kunskaper.
- Det kan vara bra med små undervisningsgrupper och endast ett fåtal undervisande lärare.
- Eleverna måste uppleva delaktighet.
- Man måste tycka om dem.
Ett salutogent perspektiv: börja i det som är bra
Enligt detta perspektiv, är individens känsla av sammanhang (Sense of Coherence, se Antonovsky, 1979) av stor betydelse för motivation, vilket kan appliceras både i skolmiljö och utanför skolan. Centralt i detta perspektiv är KASAM som bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet innebär för elever i skolan att de upplever att det finns en ordning, förutsägbarhet, struktur och tydlighet i undervisningen och under skoldagen. ...
Hanterbarhet innebär för elever en upplevelse av att kunna hantera utmaningar och klara av att möta olika situationer i skolan, både i skolarbetet och i de sociala relationerna.
Meningsfullhet är enligt KASAM upplevelsen av att vara delaktig i det som sker.
Dessa tre komponenter är starkt relaterade till varandra. Det salutogena perspektivet fokuserar också på att utgå från och bygga vidare på individers resurser och på det som fungerar, snarare än att fokusera på det som saknas eller inte fungerar. Att fokusera på lösningar snarare än problem. I skollagen (SFS 2010:800) anges tydligt att elevhälsan främst skall arbeta salutogent, den ska vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers utveckling mot utbildningens mål.
---
Vad ska man inte göra?
Det sämsta man kan göra, är ofta att försöka tvinga elever att arbeta mer, med det som de har störst motstånd mot, och har misslyckats mest med. Tyvärr är det en relativt vanlig lösning, som oftast bidrar till att ytterligare hindra ett meningsfullt lärande för eleven i skolkontexten.
En lärares främsta kompetens kanske rent av bör vara att inte hindra lärande genom att kväva den inre motivationen. Hindra lärande kan en lärare göra medvetet eller omedvetet genom sin attityd, sitt förhållningssätt och genom för höga eller för låga förväntningar på vad elever kan klara. Hindrande för lärande är också om elever ställs inför mål som de inte själva upplever att de kan nå. Ett annat sätt att kväva inre motivation som lust, nyfikenhet och kreativitet för vissa elever är att lägga för stort fokus på grammatik i språkundervisning eller tvinga dem att räkna 25 likadana tal när de redan behärskar det matematiska innehållet.
---
En lärares främsta kompetens kanske rent av bör vara att inte hindra lärande genom att kväva den inre motivationen. Hindra lärande kan en lärare göra medvetet eller omedvetet genom sin attityd, sitt förhållningssätt och genom för höga eller för låga förväntningar på vad elever kan klara. Hindrande för lärande är också om elever ställs inför mål som de inte själva upplever att de kan nå. Ett annat sätt att kväva inre motivation som lust, nyfikenhet och kreativitet för vissa elever är att lägga för stort fokus på grammatik i språkundervisning eller tvinga dem att räkna 25 likadana tal när de redan behärskar det matematiska innehållet.
---
Samarbete och trygghet är nödvändigt
Goda lärandemiljöer i skolan innebär alltså, med SPSM:s definition, att skolan är tillgänglig för alla barn och att de känner sig trygga och upplever sig delaktiga. Vuxna och klasskamraters attityder och förhållningssätt är också helt avgörande för en god lärandemiljö enligt SPSM. ---Maslows (1970) motivationsteorier beskriver i en pyramid, hur grundläggande behov först måste vara tillfredsställda, för att människor ska kunna bli motiverade. Först kommer de fysiologiska behoven, att barn har ätit och sovit, därefter att de upplever sig trygga. Om vi har elever som inte har ätit och sovit, eller inte känner sig trygga i skolan, är alltså detta grundproblem, som vi vuxna måste lösa först. Detta är vårt ansvar! ---
---
Läs gärna mer om motivation här i bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar