Kul för dem som föds nu, eller föddes på åttio- eller nittiotalen. Som växer upp med de nya medierna. Men. Är inte vi ballast av alla? Vi som började våra liv med en eller två tevekanaler, satt igenom Språka på serbokroatiska, men har lyckats ställa om i tusen steg till alla nya medier och nya möjligheter?
Vi som fotade med filmrullar och väntade på framkallning, som numera halar fram mobilen och tar lika bra bilder som kan mms:as vartsomhelst samma minut.
Vi som spelade in Upp till 13 på kassett, som numera spottifajar hej vilt.
Vi som väntade två veckor från ett brev från brevvännen i USA, som numera twittrar och chattar.
Vi som skrev dagbok med sirlig skrivstil och hjärtformat lås, som numera bloggar.
Vi som tyckte R3 och telefonkort var häftigt, som numera skypar och skapar sms-grupper.
Vi som förbannade qwerty för att livet blev så svårt för vänster lillfinger på gamla Haldaskrivmaskinerna, som numera istället har musarm i högerarmen och kortkommanderar oss runt i Word.
You were LUCKY. Vi, å andra sidan, karaktäriseras av ren skicklighet.
.
3 kommentarer:
Bra där!
Och jag tänker på min farmor, född 1911, som vid 90 års ålder började skriva på dator. Hon hade börjat bli lite åldersförvirrad, så det var delvis svårt att förstå hur allt funkade – t.ex. att det som hon skrivit lagrades och inte bara försvann när hon stängde av – men hon gjorde det.
Och jag tänker på att varje generation nog tycker att den går igenom en teknisk revolution. Som föräldrarna, som berättar om När TVn Kom Till Kvarteret. Eller far- och morföräldrar, som upplevde radiorevolutionen, och inte hade telefon i hemmet när de var små.
Jag undrar vad vi kommer att ha svårt att lära oss och anpassa oss till när vi blir gamla. Är det inte tidigt att slå oss för bröstet? :-) Men kul tankar! Och helt otroligt vad fort utvecklingen går. Därmed helt ojämförbart med radion, det är jag medveten om...
Malinka, impad!
Kajsa, håller med till viss del, men nu ska vi ju både jobba och socialisera och ha kontakt med myndigheterna etc. via nätet ... det känns som att stora delar av livet har fått en ny kanal. Det känns mer genomgripande än att börja titta på teve. Eller?
Skicka en kommentar