Att läsa twitter och följa länkarna till bloggar och artiklar, känner jag är som att delegera min intellektuella utveckling och mitt lärande. Det är som att gå på biblioteket eller i bokhandeln med trettio kunniga entusiastiska bibliotekarier som vet allt om vad som finns i hyllorna. Tweeten blir mikroskopiska baksidestexter, jag slänger ett öga på dem, vissa länkar klickar jag på som om jag plockade ner böckerna från hyllan, några ströläser jag i och ett fåtal bestämmer jag mig för att verkligen läsa. Vissa bokmärker jag för att kunna plocka upp igen senare.
Jag hittar massa små och stora saker som jag har användning för när jag håller skrivkurser, pratar med kunder om möjliga projekt, utvecklar vårt eget företags kommunikation etc.
Kanske några ord om hur jag gick tillväga för att ringa in vad jag skulle läsa. Bloggare länkar ju till varandra. Så jag ägnade flera dagar åt att snurra runt mellan bloggar som handlar om ämnen jag är intresserad av. Läste lite här och där, för att se var jag fick ut mest av att läsa. Gick in på en massa bloggskribenters Twittersidor för att se hur och vad de twittrar. La till dem som jag tyckte twittrade om rätt saker och lagom ofta. Säga vad man vill om vissa twittrare, de kanske skriver jätteintressant, men om de skickar trettio tweet om dagen så kan jag inte läsa allt. Jag använder ju Twitter för att spara tid, för att slippa läsa alla bloggars alla inlägg. Jag vill skanna lästipsen i tweeten och bara klicka mig in i blogginlägg som känns klockrent intressanta.
Sedan gillar jag jättemycket att följa twitterflöden från konferenser. The really realtime conference såg jag strimad, kollade samtidigt chatten och läste twitterflödet på hashtaggen #realconf. Splittrat, javisst, men jag fick många fler dimensioner på ämnet. Länkar till näraliggande bloggdiskussioner eller artiklar, insattas kommentarer och reflexoiner, etc. Jag hörde inte alls varje ord som sades under föreläsningarna, men eftersom de ligger ute så kan jag kolla på de bästa bitarna igen.
Utöver det här strikt jobb- och medierelaterade så läser jag bloggar och tweet med mer personligt innehåll också. I de fallen handlar det om att upprätthålla ett pågående samtal med vänner och bekanta, de utgör en viktig del av min relation till dem helt enkelt, eftersom vi har så svårt att ses lika ofta nu när de flesta har barn. Bloggen och Facebookuppdateringarna och tweeten blir komplement till de få telefonsamtalen och mejlen vi får till.
De längre reflekterande blogginläggen får kanske motsvara de timslånga rödvinsdiskussionerna där vi löste världens problem eller redde ut någons beteende; en veckas Facebookstatusar motsvarar väl en snabb fika på stan.
Vad får du ut av de sociala medierna?
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar