Möt konflikter på rätt sätt: Råd för att bygga relation.

Då och då inser jag att något jag har lärt mig förut en gång, är det dags att jag lär mig igen. Som nyligen, när ett av barnen svarade mig "mamma när jag berättar något så kanske jag bara vill säga det, jag kanske inte vill ha en lösning eller göra något åt det".

Jaba: Hm ... det här har jag ju lärt mig tidigare. Men då gällde det vänner och partner: att de kanske inte alls vill att jag galopperar iväg och föreslår massa lösningar. Ibland kanske de bara vill få lite medkänsla eller tröst, eller bara vill formulera sig.

Bara för att jag vill hjälpa till, och tycker att det hjälpsammaste är att föreslå en lösning, betyder inte det att de vill ha just det av mig. Och bara för att jag har rätt och vet mest (...) betyder det inte att kvällen blir trevlig och samtalet bra, om jag presenterar mina viktiga fakta i frågan.

När man vill fundera och filosofera runt saker som denna, är det alltid värdefullt att studsa runt lite i Petra Krantz Lindgrens blogg. Hon formulerar och illustrerar hur vi kan visa respekt och växa varandra, genom hur vi formulerar oss, och hur vi tolkar det som sägs.

Har du tröttnat på att bråka med barnen? Fundera på vilka behov var och en har, och tänk ut fler lösningar.


Det finns ingen anledning att bli så upprörd, känner du kanske ibland, när någon blir arg. Men känslor är känslor, inte genomtänkta argument i en debatt. Kanske bättre att fokusera mindre på rätt och fel, och mer på bra och dåligt? Hur bemöter man känslor på ett bra sätt, som ger en bra fortsättning på dagen/kvällen/relationen?

Önskar du att barnen var mer öppna och positiva, samarbetade mer? Hur öppen och positiv är du själv?

Varför vill inte barnen bete sig i skolan? Är det föräldrarna som borde uppfostra barnen bättre – eller kanske kan skolan själva lösa problemen på ett mycket bättre sätt?

Vadå lågaffektivt bemötande, ska barnen få uppföra sig hur som helst i skolan? Kan de inte bara skärpa sig? Eller, går det att ställa mer konstruktiva frågor än så, när vi diskuterar hur skolmiljön kan bli bättre för alla?

Poängen, nästan varje gång: Vilken målbild har du? Hur skulle du vilja att det var?

Hur kan du modella det beteende du önskar att den andra visade?

Och kom ihåg. Sånt här är inte höjdhopp – som att du antingen lyckades eller misslyckades. Sånt här är längdhopp: Det här klarade jag idag. Hurra!

Läs mer i mitt blogginlägg: Tänk längdhopp, må bättre

Eller mer om hur lärare kan väcka barns motivation, med hjälp av relation