Mitt barn har också rätt att må bra.

”Jag vill inte leva, mamma”.

Ibland får jag frågan "Varför vi ska lägga extra energi på de barn som har en hög begåvning? Det är inte de som behöver hjälp bäst."

Och så vidare: De har en fördel i sin höga förmåga. De kommer klara sig bättre ändå. Hög intelligens är en skyddsfaktor, får jag höra.

Då tänker jag på när mitt barn, 7 år gammal, redan hade gett upp och ville dö. För att hen mådde så dåligt i skolan.

Därför.

Därför att barn som råkar ha hög iq, också har rätt till en skolgång där de mår bra.


Rätt till undervisning som fungerar för dem.

Rätt att bli positivt bemötta i skolan.

Rätt att få lägga sina 2 000 dagar i skolan på lärande.

Rätt att slippa känna sig fel och annorlunda.

Det står ju ändå i skollagen till exempel följande:



4 § Utbildningen inom skolväsendet ... ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling ...



10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse ...



25 § Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.



-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Hur gör man då? Tja, du kan börja läsa här:

En förälders samlade erfarenheter och råd till skolan om att undervisa snabblärda elever

Både begåvning och svårighet: Båda måste mötas. Det finns metoder.