För deprimerade barn

Följande kommer från Region Skånes vårdplan

Behandling av depression hos barn och ungdomar 

---
Depression ska ges hög prioritet och behandling ska därför påbörjas utan dröjsmål.

Den barnpsykiatriska behandlingen ska innehålla olika slag av behandlingar, anpassade till barnet/ungdomen och dess familj. Oftast behöver den innehålla råd och stöd, information, familjesamtal/terapi, individual- eller gruppterapi.

Farmakologisk behandling av sömnstörning kan bli aktuell tidigt i kontakten och detta gäller
även svårare depression som visar sig resistent mot tidiga psykoedukativa och psykosociala insatser. Samverkan med skola är viktigt, ibland även med socialtjänst, barnklinik och vuxenpsykiatri.

Psykosocial basbehandling

Som ett första steg i behandlingen bör man efter en gemensam överenskommelse (vårdplan) påbörja psykosocial basbehandling. Denna fas kan pågå mellan 4 – 8 veckor och ska erbjudas i första hand. För många barn med lindrig-medelsvår depression kan det vara tillräckligt med stödjande behandling. Det innebär att ge information om depression, lyssna empatiskt, reflektera, ge råd och diskutera generell problemlösning. Samtidigt måste symptomen hållas under uppsikt.

Hållpunkter för behandling:

• Skapa behandlingsallians med barn och föräldrar och ibland även med andra viktiga vuxna.
• Psykopedagogik (se nedan).
• Se över skolsituationen (föräldrar får råd om att informera lärare om depressionens inverkan, överväg minskade krav och hantering av eventuell utsatthet/mobbning).
• Identifiera och remittera föräldern till egen hjälp om det finns en psykiatrisk problematik, framför allt vid depression, men även äktenskapsproblem, missbruk med mera.

Arbeta alltid motiverande med:

• Matvanor. Betona regelbundenhet och rutiner för måltider.
• Sömn. Betona regelbundna vanor. Undvika att vända på dygnet och sova på dagtid. Ge råd om sömnhygien: nedvarvning, ej koffein eller alltför stimulerande aktiviteter kvällstid. Släck skärm en timma före sömn.
• Fysisk aktivitet i någon form, helst varje dag. Fysisk aktivitet ger distraktion, ökar möjlighet till sociala kontakter, minskar stress och motverkar övervikt.
• Alkohol/droger ska undvikas då det förvärrar symptomen och försämrar möjligheten att tillgodogöra sig behandling.
• Lagom aktivering och positiva aktiviteter. Intressen och relationer som den unge kan hitta tillbaka till. 

Arbeta med övriga faktorer som är av betydelse för depressionen:

• Familjerelationer – minska kritik, lagom med krav, tid tillsammans, god problemlösning, god kommunikation, emotionellt stöd och sammanhållning.
• Kamratrelationer – hjälp med att ta kontakt, uttrycka behov, utmana negativa tolkningar, social färdighetsträning.
• Negativa livshändelser – tidigare och/eller pågående konflikter och våld i familjen, övergrepp, mobbning och/eller andra belastningar.

Behandlingen ska, oavsett ålder och depressionsgrad, innehålla psykoedukativa insatser. Det innebär att kontinuerligt ge information och stöd till barnet/ungdomen, föräldrarna och ibland även skolan. Det kan handla om hur depressionssjukdomen yttrar sig, vad som kan underlätta respektive försvåra tillfrisknandet, tecken på försämring och då möjlighet till snar kontakt.

Utbildning om depression för barnet och familjen ökar förståelsen, leder till minskad kritik och inger hopp. Inom ramen för Första Linjens insatser, erbjuds nu möjlighet till depressionsskola som är riktat till ungdomar och deras föräldrar.