Kartlägg vad som ger och tar energi, hur mycket stress olika saker väcker.
För vissa barn tar energin slut under skoldagen, och då får lärarna se olika sorters beteenden som barnet hamnar i, eller tar till som strategi. Det kan vara att barnet tappar fokus, går runt, pratar och stökar, blir aggressiv. Eller att barnet går in i sig själv, eller går och gömmer sig, eller skadar sig själv, eller blir ledsen.
För andra barn är energin slut strax efter att skolan är slut. Det kan betyda att skolan aldrig ser något tecken på att skolan tar all energi, så att barnet inte orkar med resten av dygnet. I värsta fall tycker skolan inte att de behöver anpassa, eftersom de inte har sett tecken på att barnet behöver en mindre krävande skoldag. Medan föräldrarna kanske får hem ett barn som bara gråter, eller har förlorat självkontrollen, eller inte står ut med minsta ljud, eller inte kan äta, eller något annat som är så allvarligt att barnet och familjen inte kan fungera hälsosamt.
Både lärare och föräldrar vill ju, att barnet ska må bra, och ha det bra både i skolan och hemma. Men ofta har man inte samma bild av barnet och vad barnet behöver – eftersom man inte ser barnet samtidigt, och i samma situationer.
Det är så klart lättast att enas, och utgå från en gemensam bild, om man har sett samma saker. Så i bästa fall kan skolan och familjen samla exempel på vad barnet har sagt, gjort, orkat, inte orkat. Konkreta situationer, hur det var, hur barnet gjorde. Och lyssna på varandra. Kanske kan man till och med filma, så att båda sidor har sett samma händelser. Och fråga även barnet.
Sedan är det lättare att diskutera tillsammans hur man kan dra lärdomar av det som har hänt tidigare, och hur man därför kan jobba på bästa sätt, både hemma och i skolan.
En energikartläggning för barnet kan också bidra till att båda sidor förstår barnet och behoven bättre. Det finns många listor och material du kan använda och utgå från. Läs till exempel hur Supermamsens barn visade vad som tar energi. Det kan vara så enkelt som att du skriver ner alla saker barnet behöver göra en dag eller en vecka, och sedan ger du barnet kanske 30 legobitar, och ber barnet lägga ut och fördela legobitarna så att det som är jobbigast att göra, får flest bitar.Det finns checklistor för kartläggning av saker som är svåra, jobbiga, lätta och roliga i "Vardagskompassen" och "Skolkompassen" också.
Och som tillbehör till boken "Autism och adhd i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik" finns gratis formulär barnet fyller i om vad som är lätt eller svårt och vad som motiverar och hur jag lär mig bäst i skolan.
Och hur jag kan ladda batterierna. Och hur svårt det är för just mig med vissa saker som många tycker är svåra.
Och för skolpersonal finns checklistor och exempel för att förbättra skolmiljön, minska stressen, öka tryggheten och tydligheten.
Imaginari/Hypatia har skrivit läsvärt och klokt och användbart om att kartlägga barnens stress och energi, och hon bjuder på fantastiska material och mallar som underlag för att kartlägga barnets behov och sårbarheter, eller bara fundera över hur du själv fungerar, till exempel en checklista på stressande saker, och bildstöd, och de fina mätarna för stress – termometern och stressbägaren som rinner över ...
Läs hennes fina blogginlägg också, om hur hon och hennes barn samtalar och kartlägger varje skoldag. Varje person och situation i skolan.
Kanske kan det vara bra att synliggöra resultatet på ett pedagogiskt sätt också. Inför samtal med rektorn och läraren kanske. Tina Wiman har skapat en överskådlig bild över dagens energikurva.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- Mer material för att kartlägga barnets förmågor, kunskaper och behov
- Meningsfullhet, delaktighet, relationer. Ger motivation och gör att vi mår bra.
- Bildstöd, listor, appar och andra verktyg för att spara energi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar