Acceleration: att få lära sig i sin takt = snabbare

Internationellt används flera varianter av att låta en elev accelerera, alltså ta sig igenom skolan eller ett skolämne snabbare än jämnåriga.

Längre ner kan du läsa en sammanfattning av forskningsbelägg att acceleration är bra – även för det sociala.

Sexåring som vill ha matte på gymnasienivå. De barnen finns också.

Eva Pettersson studerar i sin licentiatuppsats barn som har begåvning i matematik. Hon berättar om ett tänkvärt barn.

"I inledningen till denna avhandling beskrev jag Axel, en då sexårig pojke och hans fröken i förskoleklassen samt den skola som Axel tillhör. Jag beskrev där hur skolledningen tillsammans med föräldrarna hade gjort ett försök att flytta upp Axel till årskurs två under matematiklektionerna.

Axel själv såg dock inte detta som mer stimulerade än undervisningen i förskoleklassen. Han fick fortfarande bara använda addition och subtraktion trots att hans matematiska kunskaper omfattande alla fyra räknesätten och mer därtill.

Efter några besök hos Axel och i diskussioner med hans föräldrar och lärare kom vi gemensamt fram till ett nytt förslag.

Förslaget innebar att Axel skulle få en egen mentor, en gymnasielärare som fanns på ortens gymnasieskola och som hade stort intresse för elevers lärande. Mentorn skulle träffa Axel en gång i veckan och Axel skulle då få möjlighet att diskutera områden i matematiken som intresserade honom och som det inte fanns utrymme för i den ordinarie undervisningen.

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

Hur många barn har vilken iq? Räkneövning.

7 av 10 grundskoleelever har iq mellan 85 och 115.

Skolverket anger att 5 procent av eleverna behöver anpassad undervisning för sin höga begåvning. 

topp 5 procent, 1 av 20 barn, har iq 125+
topp 2 procent, 1 av 50 barn, har iq 130+
topp 1 procent, 1 av 100 barn, har iq 135+

Rätt utbildning för extremt begåvade barn (iq över 145)

5 procent av eleverna bör räknas som särskit begåvade barn enligt Skolverket. Det innebär barn med iq över 125. De fungerar på annat sätt, och har andra behov, än de flesta elever. Ju högre begåvning barnet har, desto mer annorlunda behov brukar barnet ha. Texten längst ner på denna sida handlar om de mest begåvade barnen, med iq över 145, och det är ungefär 1 av 600 barn.