Konferens: Brainchild. Om särbegåvade barn på Tekniska museet.

Nedan kan du läsa mina sammanfattningar / referat av föreläsningarna. Du kan också se dem på film: Brainchild – föreläsningar om särskilt begåvade elever

Mona Liljedahl, speciallärare: 

Gör så här, för de begåvade eleverna.

–Dessa barn. De som Skolverket kallar särskilt begåvade barn. De tänker mer, tänker jämt, tänker bredare, på tvärsen. Jag brukar säga att vissa barn har extra mycket spring i benen; de särskilt begåvade barnen har i stället extra mycket spring i huvudet.

–Känns det jobbigt att prata om begåvning? Men byt ord då. Prata om kognition i stället.

–Det är ingen diagnos att ha hög begåvning. Men det kan bli ett funktionshinder! I skolan, i vardagen. Om man inte får en undervisning som passar.

(Bilden: Begåvade barn kan utmärka sig genom sociala utmaningar, starka känslor, dagdrömmar, grubblerier, vägran, moralpolisande eller frågvishet, eller att föredra att vara med vuxna.)

2e: Lätt att lära, OCH svårt att lära, SAMTIDIGT.

Om barnet har en hög begåvning och lätt att lära. 

Men också har en inlärningssvårighet, kanske en diagnos som dyslexi, adhd eller autism. 

Då kan barnet till viss del använda sin höga begåvning för att kompensera för sina svårigheter. Till exempel lära sig saker utantill, om det är svårt att läsa.

Tycker du att skolan då ska göra inget, och nöja sig med att barnet får C eller D i betyg?

Eller tycker du att skolan ska ge det stöd man brukar ge, till exempel för dyslexi, OCH dessutom stimulera barnet att lära sig mer, ge svårare uppgifter, än de jämnåriga?

Man kan ha jättelätt att lära, och jättesvårt att lära, samtidigt. Visste du det?

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift. 

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

Goda exempel på anpassningar för särskilt begåvad elev

Goda exempel är ju ofta värdefullt, så varsågod, en konkret lista med anpassningar som en skola har gjort för en högt begåvad men känslig och känslosam elev på 10 år:

(Kanske vill du först läsa de samlade övergripande råden till skolan?)

• 9 olika matematikböcker för naturmatte i gymnasiet. Pedagogen ringde Liber och sa att hon hade en särbegåvad elev i åk 5 men inte hade nån aning om hur snabbt han jobbade, var han låg eller om han skulle gilla böckerna och att skolan inte hade råd att köpa massor av olika böcker eftersom det är en mellanstadieskola. Liber skickade böckerna gratis!
• i åtgärdsplan står att han inte behöver repetera något han visat att han kan.
• i engelska får han hoppa över saker i boken han tycker är för lätt. Detta sker i samråd med läraren som är mycket lyhörd.
• han får visa vad han kan muntligt om han vill.

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?

Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

Vad vi vet om begåvade barn – av Silverman

Följande text, som Linda Kreger Silverman sammanställde 2009, och som jag har översatt och gjort fetningar i, finns på http://www.gifteddevelopment.com/articles/what-we-have-learned-about-gifted-children

The Gifted Development Center har funnits sedan 1979, och vi har bedömt över 6 000 barn under de senaste 30 åren. Vi har koncentrerat oss helt på högt begåvade och har därmed fått stor kunskap om hur begåvning utvecklas. År 1994–1995 hade vi hos oss tre forskare som gjorde sin postdoktorala praktik genom att hjälpa oss att koda våra kliniska data för att möjliggöra en statistisk analys. Här följer delar av det vi har lärt oss hittills:

Silvermans svar på frågor om acceleration i skolan m.m.

Linda Silvermans Gifted development center har arbetat med över 6 000 begåvade barn sedan 1979. Här svarar hon på vanliga frågor från föräldrar.

En far frågade mig hur dotterns begåvning och våra rekommendationer skulle påverka hans dotters liv nu och i framtiden. Nedan följer en översiktlig bild för honom och andra kärleksfulla föräldrar.

Forskningsbaserade kännetecken – högt begåvade barn – särbegåvade – särskilt begåvade

Följande 26 kännetecken för högt begåvade barn är insamlade genom Gifted development centers arbete sedan 1970-talet med fler än 6 000 särbegåvade barn. Självklart uppvisar inte alla särbegåvade barn alla kännetecken, men de flesta uppvisar många.

1. Resonerar väl (bra tänkare)
2. Lär sig snabbt
3. Har ett stort ordförråd
4. Har ett utmärkt minne
5. Kan hålla uppmärksamhet länge

6. Känslig, lättsårad
7. Visar medkänsla
8. Perfektionistisk
9. Intensiv
10. Moralt känslig

10 saker du behöver veta om särskilt begåvade barn

Texten nedan är skriven av Diane Hale, som arbetat i mer än 25 år med att undervisa begåvade barn. Jag har översatt och gjort några små ändringar.

1. Begåvade barn är intensiva. Om jag var tvungen att sammanfatta komplexiteten med begåvade elever i ett ord skulle det vara just intensiteten. Allt de gör, gör de med intensitet. Detta gäller i klassrummet, i hemmet, på fotbollsplanen och i relationer. Om barnet till exempel älskar att läsa, läser barnet så mycket att resten av världen försvinner. Förvänta dig ytterligheter från begåvade barn. Om de är upprörda, kan verka helt uppgivna – men när de är lyckliga visar de absolut livsglädje.

2. Begåvad betyder inte ”bra i skolan”. Den största missuppfattningen är att begåvade elever presterar bra i skolan och är lärarnas favoriter. Nej, precis som i hela elevgruppen är vissa begåvade elever organiserade, vissa stökiga; vissa räcker ofta upp handen, vissa märks inte i klassen; vissa får bra betyg, andra inte.

3. Begåvade barn lär sig på ett annat sätt. Begåvade barn tar in mycket information på en gång och gillar att lära sig på detta sätt. De tenderar att vilja försöka själva innan de får instruktioner. De gillar att bearbeta och reflektera över sina erfarenheter.

Alla barn behöver träna studieteknik och möta motgångar – av psykolog Anita Kullander

Psykolog Anita Kullander har skrivit följande text, om hur viktigt det är att alla barn får träna sig att möta motgångar, och bli mötta där de faktiskt är, i sin kunskapsutveckling – och riskerna med att bemöta barnet fel.

Att lära sig att lära sig

Hur många timmar per år tycker du att de ska behöva sitta och vänta?

Men om man har lätt för sig har man väl det lätt i skolan?

Många av de särskilt begåvade barnen lär sig lektionens poäng på 5 minuter, och förväntas sedan sitta och vänta in de andra i 55 minuter. Det förväntas de alltså göra, 7 år gamla, sitta stilla och tysta, utan att ha något att lyssna på eller göra, i 55 minuter i sträck, varje timme. Är det konstigt om vissa inte lyckas med det?

Hur mår du själv som vuxen, om du måste sitta still och tyst och vänta i 55 minuter i taget, varje dag i flera år?

Skolverkets stödmaterial publicerat - särbegåvning - särskilt begåvade elever

Nu har Skolverket publicerat stödmaterialet om särskilt begåvade elever.

Det består av flera texter, skrivna av lärare, psykologer och andra experter, kring vad begåvade barn behöver för att få en god utveckling.

Hela materialets webbsida: Att arbeta med särskilt begåvade elever hos Skolverket

Särskilt den här texten tycker jag ger viktiga perspektiv:
Särskilt begåvade barn i skolan – om socioemotionell och kognitiv utveckling, av psykolog Johanna Stålnacke (pdf)


Även den här texten, som går igenom hur man bör undervisa särskilt begåvade elever (pdf)

Tio myter om hög begåvning – och fakta

Denna söta film går igenom myter om utbildningen för högt begåvade. Och ger svar på tal.

Särskilt begåvade elever – frågor och svar

Här kommer några vanliga frågor om särskilt begåvade elever, deras karaktärsdrag, undervisning, uppflytt en årskurs, med mera, samt mina svar.

På samma lag för att motivera de särskit begåvade eleverna

Det är bra för ALLA elever om skolan blir mer lyhörd, med fokus på progression, och med mer differentiering, där olika barn får olika saker – även om man gör den inom ramen för inkludering för att uppnå fördelarna med tillhörighet.

Men i detta måste väl ingå att skolan tar reda på var eleven är, vilken förmåga hen har, och hur hen behöver ledas framåt.

Jag är frustrerad över bristen på kunskap, och frustrerad över alla de berättelser jag hör, där skolorna inte tar bollen och visar att de vill ta reda på och förstå eleven, utan skjuter tillbaka bollen till familjen, som upplever att skolan säger att det är barnet det är fel på.

Jag vill hitta en väg framåt där alla lärare tar reda på var varje elev är, och hur eleven behöver ledas framåt. Där vi alla jobbar på samma lag för varje unge.

Några osorterade utmaningar jag personligen ser med att hitta de särskilt begåvade barnens motivation:

Översatt: Tips till lärare: 9 strategier för att undervisa högt begåvade

Här i bloggen finns flera texter med förslag till lärare. Självklart vill jag också uppmuntra alla att läsa Skolverkets text om att undervisa särskilt begåvade elever.

Snabblärande, begåvade elever behöver ABCD: acceleration, berikning, coachning, differentiering. Det funkar ofta bra med problembaserat lärande, flippat lärande och the big five. En nära och positiv relation med läraren är ofta en viktig grund. Eleven ska få gå vidare i sin takt, slippa repetitioner, grupparbeta med bara en person, och träna skrivande helt separat, med massa stöd. Ofta är uppflytt en årskurs eller två en bra del av lösningen för ett högt begåvat barn; äldre barn är ofta socialt mer accepterande. (Här finns forskningsbevis: uppflytt är bra, även för det sociala)



Texten nedan, som jag har översatt, kommer från
Tips for Teachers: Successful strategies for teaching gifted learners

9 framgångsrika strategier för att undervisa begåvade elever

Denna artikel från Davidson Institute for Talent Development är en lista med 9 tips för lärare, från en erfaren lärare. Den fokuserar på förslag som vilken lärare som helst kan använda i klassrummet för att hjälpa sina begåvade elever och stödja dem i att prestera väl på ett positivt sätt. Vanliga misstag diskuteras också, liksom varför dessa kan vara skadliga för den begåvade eleven.

Särbegåvade barn – råd till skolan, från en förälder – särbegåvning – särskilt begåvade elever

Högt begåvade barn kan vara en enorm utmaning, för lärare, rektor, specialpedagog och föräldrar. I många länder räknas 2–5 procent som särskilt begåvade, särbegåvade, gifted, highly able eller motsvarande. Det betyder ett barn per 20–50 barn. Alltså rimligen flera stycken på varje skola.

Men dessa barn är olika varandra, fungerar inte på samma sätt. Bland de med högst begåvning finns barn som trivs i skolan, barn som inte fungerar särskilt bra i skolan, och många, många som förstår allt snabbt, och sedan sitter hundratals timmar och väntar på att få lära sig något nytt.

Trots att de har rätt att få undervisning på sin nivå. Och trots att riskerna, om de inte får det, är hemska.

Många högt begåvade barn mår mycket dåligt

En del högt begåvade barn känner sig utanför, protesterar mot lärare och andra auktoriteter, får känslomässiga utbrott. En del skadar sig själva, är deprimerade eller säger att de vill dö. En del blir hemmasittare. Ofta är orsaken att de inte får arbeta på sin kunskapsnivå, blir frustrerade, och känner att det är fel på dem.

Skolan: lägg allt krut på att skapa intellektuell stimulans!

Är du lärare? Har du en elev som kanske skulle klara svårare saker? Min allra starkaste rekommendation till dig: Innan du gör NÅGOT annat, plocka fram massa uppgifter på hög nivå som du tror att eleven kan känna intresse inför.

Lägg ingen som helst tid på att diskutera OM eleven är högt begåvad, eller HUR begåvad eleven är. Bara gå och hämta, eller ladda ner, stimulerande uppgifter i elevens favoritämnen och starta en positiv dialog med eleven.

Ta i rejält. Plocka fram uppgifter som ligger två och fyra och sex år över åldersnivån. Och sätt dig sedan en god stund med eleven med uppgifterna, med målet att bygga en positiv relation mellan er och en lärlust hos eleven. Allt annat kan falla på plats senare.

Mina uppmaningar i denna text bygger på mina slutsatser efter sex års arbete för mina egna barn, diskussioner med specialpedagoger och psykologer och lärare och rektorer, mina studier av den forskning jag kommit över, de 100 timmarna jag arbetat med Skolverkets stödmaterial i samarbete med psykologer och lärare, samt många timmars samtal med hundratals andra föräldrar. Och givetvis ett pågående samarbete med mina barns skola. Jag vill gärna ha dina tankar och kommentarer när du har läst!