Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man inte kan fokusera, utan att man har svårt att STYRA koncentrationen? Man har svårt att välja att fokusera på det som är viktigt, om det inte är stimulerande. 

Personer med adhd kan absolut fokusera – till och med för länge, hyperfokusera – på vissa stimulerande saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? 

För att du ska ha ett fungerande självständigt liv, behöver du kunna förstå och ta hänsyn till konsekvenser, planera vad du ska göra, och sedan också göra det. Det räcker inte om du har en hög intelligens, förstår jättebra och vet jättemycket. Inte ens om du dessutom lyckas planera bra – kanske med hjälp av strategier, som larm och listor. 

Du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, och svårt att slutföra det. Detta är centralt i WHO:s checklista med 6 symtom som motiverar att utreda adhd.   

Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött. Inte pigg. Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattning, depression eller ångestproblem. 

Det är på grund av detta som stimulerande mediciner fungerar: barnet får en jämn energi.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut? Flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser. Flickors hyperaktivitet finns också oftare i talet eller tanken – de kan prata "för mycket" eller sitta och dagdrömma.

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

"Alla rätt" är ett jättedåligt resultat.

Elever måste få med sig det som behövs för att klara sig i livet. Den som ofta får alla rätt, är troligen rejält sviken av skolan.

Alla rätt betyder att du kan mer än det du får visa upp.
Alla rätt betyder att du inte får träna på att möta motgångar.

Skolan ska variera undervisningen till varje elevs nivå – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen: "Skollagen och läroplanen för grundskolan uttrycker tydligt vikten av att undervisningen tar utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Och att läraren stärker elevens vilja att lära. ---

Varje skola måste arbeta med olika inlärningsmetoder och låta eleverna utvecklas i olika takt och riktning. Läraren måste möta eleven där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. ---

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, eller i förskoleklass, eller i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, utifrån mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Om barnet har en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Och med barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva, kanske vägrar lyda instruktioner.

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?

Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

Särbegåvning? Autism? Eller båda?

Nyligen i en bloggdebatt tyckte vissa, att när särbegåvning beskrivs i listor med kännetecken, så låter det precis som autism, typ för att särbegåvade är ovanliga på samma sätt.

Men autism och begåvning ju två helt olika saker. Det blir ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)

Så differentierar du undervisningen – alla elever vinner

Följande kommer ur amerikanska och australiska riktlinjer för hur högt begåvade elever ska undervisas.

Det är en utmaning för läraren att ta fram lärandeinnehåll som är tillräckligt utmanande och sammanhängande för elever som är högt begåvade. Resultatet är dock väl värt ansträngningen. Differentierad undervisning ger välutbildade, kunniga elever som har varit tvungna att arbeta mycket hårt, har bemästrat en betydande mängd kunskap och kan tänka klart och kritiskt om den kunskapen. Att uppnå dessa resultat för en elev eller för ett klassrum fullt av elever som är begåvade kommer att producera höga nivåer av tillfredsställelse, inte bara för eleverna, utan också för den lärare som är villig att åta sig uppdraget.

IQ är inte något dåligt, orättvist, elitistiskt eller farligt.

Varför tycker så många så illa om iq? Jag har svårt att förstå det. IQ är en siffra av många, som skostorlek eller blodtryck. Alla dessa siffror beror på gener. Vad som händer sedan är en kombination av arv och miljö. 

Kinesiska flickors lindade fötter höll sig korta. Äter du dålig mat riskerar du få problem med blodtrycket. Ett högt iq översätts inte automatiskt till ett högt betyg. Fötter behöver skor i rätt storlek för att må bra, kroppen behöver sund mat och motion för att hjärtat ska må bra, och barn oavsett iq behöver en passande undervisning för att må bra – de behöver träna färdigheter och lära in fakta.

Betyg och prov är förresten, på ett sätt, mycket mer orättvist, ojämlikt och osäkert än iq-tester. Ett bra betyg kräver att du har kunnat göra det lärarna kräver, med de förutsättningar livet och lärarna har gett dig. Då gäller det att inte tappa motivationen eller hamna i konflikt med lärarna. Eller råka få en dålig lärare. Barn med rika eller utbildade föräldrar kan få ett helt annat stöd hemifrån än fattiga barn, som ofta också går i sämre skolor. Oxford och Cambridge har börjat ta in studenter utifrån iq mer än utifrån betyg, eftersom deras efterforskning visar att iq är mer rättvisande för vilka studenter som kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det finns många fler fattiga än rika barn med hög iq, men vilka är det som brukar ha störst chans att komma in på bra universitet – fattiga eller rika? Det här är alltså ett exempel på en situation när iq det rättvisa, det som faktiskt motverkar elitism och klasskillnader.

Skolan: Dessa anpassningar hjälpte ett barn vilja leva igen

En högt begåvad pojke i 4:an var så oförstådd och understimulerad i skolan att han slutade äta och ville dö. 

Han fick livslusten tillbaka när rektorn satte in följande anpassningar och insatser (föräldern berättar):

Psykologutredning, iq-test, wisc, intelligenstest – råd och lästips

Hej. Om du är ny kanske du ska börja med att läsa mina allmänna råd.

Den extremt korta versionen om att iq-testa barn: Man kan låta en psykolog göra en utredning av barnets funktionssätt. Då kan det ingå ett intelligenstest. Ett test som ofta används i Sverige är wisc. Wisc 5 (WISC-V) används sedan 2016.

Wisc 5 består av 15 deltester, som ger mått på fem olika förmågor/index:

1. verbal: begreppsbildning, slutledning, kunskap
2. visuospatial: visuospatial bearbetning, helhet–delar, visuomotorik
3. fluid: tänka logiskt och abstrakt i problemlösning
4. arbetsminne: uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne 
5. snabbhet: automatiserad bearbetning, uppmärksamhet, kognitiv flexibilitet, perceptuell snabbhet.

Målet är att ge en fyllig och detaljrik bild av barnets förmågor och svagheter, ur flera olika perspektiv, bland annat så att skolan kan anpassa undervisningen på rätt sätt för varje faktor. 

Hur många barn har vilken iq? Räkneövning.

7 av 10 grundskoleelever har iq mellan 85 och 115.

Skolverket anger att 5 procent av eleverna behöver anpassad undervisning för sin höga begåvning. 

topp 5 procent, 1 av 20 barn, har iq 125+
topp 2 procent, 1 av 50 barn, har iq 130+
topp 1 procent, 1 av 100 barn, har iq 135+

Vad vi vet om begåvade barn – av Silverman

Följande text, som Linda Kreger Silverman sammanställde 2009, och som jag har översatt och gjort fetningar i, finns på http://www.gifteddevelopment.com/articles/what-we-have-learned-about-gifted-children

The Gifted Development Center har funnits sedan 1979, och vi har bedömt över 6 000 barn under de senaste 30 åren. Vi har koncentrerat oss helt på högt begåvade och har därmed fått stor kunskap om hur begåvning utvecklas. År 1994–1995 hade vi hos oss tre forskare som gjorde sin postdoktorala praktik genom att hjälpa oss att koda våra kliniska data för att möjliggöra en statistisk analys. Här följer delar av det vi har lärt oss hittills:

Tycker du att alla barn ska få lära i sin takt?

Ska barn med en utvecklingsstörning få gå i särskola, där de lär sig i sin takt? Ja, det tycker jag. De ligger mer än 30 IQ-poäng under snittet, och har andra behov än snittbarnen.

Känns det sannolikt att barn som ligger 30 IQ-poäng ÖVER snittet mår lika dåligt av att få ett felaktigt bemötande, som ett barn med utvecklingsstörning? Ska de också ha rätt att lära sig i sin egen takt, få sina behov tillgodosedda och bli förstådda som de är? Jag tycker det.

Våra barn behöver lagändringar och fler insatser – debatt

Fler och fler yttrar sig och påpekar att snabba barn också behöver få  lära sig i sin takt. Tyvärr verkar det finnas en övertro på spetsklasser i högstadiet ... men det kommer också andra viktiga förslag.

En kunnig förälder ställer 7 tydliga krav nedan, som svar på en debattartikel.

Silvermans svar på frågor om acceleration i skolan m.m.

Linda Silvermans Gifted development center har arbetat med över 6 000 begåvade barn sedan 1979. Här svarar hon på vanliga frågor från föräldrar.

En far frågade mig hur dotterns begåvning och våra rekommendationer skulle påverka hans dotters liv nu och i framtiden. Nedan följer en översiktlig bild för honom och andra kärleksfulla föräldrar.

Forskningsbaserade kännetecken – högt begåvade barn – särbegåvade – särskilt begåvade

Följande 26 kännetecken för högt begåvade barn är insamlade genom Gifted development centers arbete sedan 1970-talet med fler än 6 000 särbegåvade barn. Självklart uppvisar inte alla särbegåvade barn alla kännetecken, men de flesta uppvisar många.

1. Resonerar väl (bra tänkare)
2. Lär sig snabbt
3. Har ett stort ordförråd
4. Har ett utmärkt minne
5. Kan hålla uppmärksamhet länge

6. Känslig, lättsårad
7. Visar medkänsla
8. Perfektionistisk
9. Intensiv
10. Moralt känslig

10 saker du behöver veta om särskilt begåvade barn

Texten nedan är skriven av Diane Hale, som arbetat i mer än 25 år med att undervisa begåvade barn. Jag har översatt och gjort några små ändringar.

1. Begåvade barn är intensiva. Om jag var tvungen att sammanfatta komplexiteten med begåvade elever i ett ord skulle det vara just intensiteten. Allt de gör, gör de med intensitet. Detta gäller i klassrummet, i hemmet, på fotbollsplanen och i relationer. Om barnet till exempel älskar att läsa, läser barnet så mycket att resten av världen försvinner. Förvänta dig ytterligheter från begåvade barn. Om de är upprörda, kan verka helt uppgivna – men när de är lyckliga visar de absolut livsglädje.

2. Begåvad betyder inte ”bra i skolan”. Den största missuppfattningen är att begåvade elever presterar bra i skolan och är lärarnas favoriter. Nej, precis som i hela elevgruppen är vissa begåvade elever organiserade, vissa stökiga; vissa räcker ofta upp handen, vissa märks inte i klassen; vissa får bra betyg, andra inte.

3. Begåvade barn lär sig på ett annat sätt. Begåvade barn tar in mycket information på en gång och gillar att lära sig på detta sätt. De tenderar att vilja försöka själva innan de får instruktioner. De gillar att bearbeta och reflektera över sina erfarenheter.

Alla barn behöver träna studieteknik och möta motgångar – av psykolog Anita Kullander

Psykolog Anita Kullander har skrivit följande text, om hur viktigt det är att alla barn får träna sig att möta motgångar, och bli mötta där de faktiskt är, i sin kunskapsutveckling – och riskerna med att bemöta barnet fel.

Att lära sig att lära sig