Skolan ska lägga resurser även på barn som lär sig snabbt. Se skollagen.

Det står rakt ut i förarbetena till skollagen:

alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet 

Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. 

Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så

När energin inte räcker: kartlägg vad som "kostar" mycket energi.

Vissa barn orkar inte med allt som livet måste innehålla. Det är vi vuxna som har ansvar för att se till att barnen inte utsätts för mer än de klarar av, och orkar med. Vi vuxna måste ha koll på hur mycket energi varje barn har, och hur mycket energi varje sak "kostar" som barnet stöter på under sina dagar. 

Kartlägg vad som ger och tar energi, hur mycket stress olika saker väcker.

Föräldrar. Lärare. Se till att vara på samma lag!

En förälder sa i DN häromdagen att vi föräldrar måste sluta att konstant kritisera lärarna. Att vi föräldrar blir ett arbetsmiljöproblem. Att vi ska backa, och låta lärarna göra sitt jobb ifred. Många föräldrar, som upplever att skolan inte gör det den ska, blir provocerade av ett sådant uttalande, och upplever att de måste ligga på för att barnet ska få hjälp. Jag kan hålla med båda sidor. För jag tänker att det här handlar om flera helt olika saker på samma gång.

För det första: engagerade föräldrar behövs. Många föräldrar skulle behöva engagera sig mer än de gör, i skolan och i sina barns skolgång. Föräldrar kan bidra, föräldrar är en viktig pusselbit i sina barns lärande. Men det går att göra på ett positivt och konstruktivt sätt.

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, eller i förskoleklass, eller i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, utifrån mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Om barnet har en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Och med barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva, kanske vägrar lyda instruktioner.

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?

Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

Bättre möten – så här kan ni göra

Har du varit på ett frustrerande möte någon gång? Kanske lärare och föräldrar träffas för att diskutera barnets behov och beteende?

Petra Krantz Lindgren har skrivit en mycket bra "checklista" för bra möten med tre steg att följa. Håll er till dessa steg, slint inte av dem, så kommer mötet att leda framåt.

Prestationsångest? Tips!

Lider du eller ditt barn av prestationsångest? På följande sidor finns tips och övningar som kanske kan hjälpa. Försök i första hand gå från negativa tankar till neutrala tankar – det är svårt att gå direkt till positiva.

Läraren Anna Arvstens föreläsning på Brainchild: Hjälp mot prestationsångest (film och text)

Liria Ortiz på Psykologiguiden: tankeövningar mot prestationsångest

Studenthälsan: frågor för att tänka nytt om dina tankar, krav och rädslor

Bup: Tips mot prestationsångest, text om orsakerna

URs app Klara livet med övningar för att må bättre

Åså lite på engelska:

Psykologutredning, iq-test, wisc, intelligenstest – råd och lästips

Hej. Om du är ny kanske du ska börja med att läsa mina allmänna råd.

Den extremt korta versionen om att iq-testa barn: Man kan låta en psykolog göra en utredning av barnets funktionssätt. Då kan det ingå ett intelligenstest. Ett test som ofta används i Sverige är wisc. Wisc 5 (WISC-V) används sedan 2016.

Wisc 5 består av 15 deltester, som ger mått på fem olika förmågor/index:

1. verbal: begreppsbildning, slutledning, kunskap
2. visuospatial: visuospatial bearbetning, helhet–delar, visuomotorik
3. fluid: tänka logiskt och abstrakt i problemlösning
4. arbetsminne: uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne 
5. snabbhet: automatiserad bearbetning, uppmärksamhet, kognitiv flexibilitet, perceptuell snabbhet.

Målet är att ge en fyllig och detaljrik bild av barnets förmågor och svagheter, ur flera olika perspektiv, bland annat så att skolan kan anpassa undervisningen på rätt sätt för varje faktor. 

Så här önskar jag att alla bleve bemötta

En förälders berättelse om ett lyckat första mötet med nya skolan – tänk om alla barn med hög förmåga bemöttes så här!

"Vår son är 9 och har börjat fyran på ny skola men med samma klass. Den gamla skolan har informerat om hög begåvning och svårigheter socialt (med fokus på det sistnämnda). Jag var så nervös att jag mådde illa inför mötet med nya skolan. Nu skulle jag få dem att förstå att det handlade om särskild begåvning och behov av acceptans och stimulans och inte om funktionsnedsättning. Den gamla skolans reaktion efter utredning pga misstänkt NPF (asperger/adhd) var att "bup inte sätter några diagnoser längre".

Och så inleds mötet med att pedagogerna berättar om en fantastiskt fin skolstart för en glad och mysig kille, om att man måste visa respekt för sonens särart och att man inte får försöka hindra eller stoppa honom "för det går ju inte".

Angående den sociala situationen menar de att det är deras ansvar att visa för de andra barnen att det annorlunda är något de ser som något positivt och inte ett problem. 

De ville absolut inte kritisera den gamla skolan (och det vill egentligen inte jag heller) men menade att vuxna omedvetet kan skapa en kultur runt ett barn genom sitt förhållningssätt som påverkar de andra barnen. (Det var väl vad du kommit fram till i din forskning, Anita Kullander!) De förklarade att det kan vara stressande för en pedagog att ha en elev som inte presterar på samma nivå som de andra oavsett om nivån är lägre eller högre eftersom det finns en föreställning i skolan om att alla måste göra samma sak (amen!) men att en pedagog måste acceptera att det finns elever som kan mer än de själva och att sonen redan bevisat under de första dagarna att han kunde berätta om saker de inte kände till. 

De hade observerat att han klarade av att läsa en geografibok samtidigt som de hade genomgång och ändå klarade av att delta i diskussionen efteråt. Bara att de låtit honom sitta och läsa när läraren pratade för att kunna ta reda på hur han fungerar tycker jag visar på en fantastisk lyhördhet och respekt!

Under matten hade sonen "kastat en blick" på vad de skulle göra, sedan "skannat av" boken och konstaterat att han nog kunde det där. Han hade sedan erbjudit sig att göra testerna i varje kapitel så att de kunde se vad han kunde. Och de lyssnade på honom! Stärkt av insikten att de här personerna faktiskt lyssnade på honom hade han sagt:"Det kanske är bra om ni kan kolla av hur jag ligger i de andra ämnena också så att jag får göra saker på rätt nivå." Och det skulle de så klart göra. 

Jag tipsade om Skolverkets material, och framförallt en av pedagogerna blev eld och lågor. 

Avslutningsorden var:"Det ska bli så spännande att ha din son. Så spännande!"

Bevisa för skolan vad barnet redan kan

Har du svårt att få gehör i skolan för att ditt barn kan mycket mer än de tror? En möjlighet är att själva jobba med bedömningsverktyget Diamant hemma. Det finns på Skolverkets webbplats. Sedan kan ni gå till skolan och visa upp vad barnet har klarat av.

Passa på att löpande samla en portfolio på vad barnet har klarat, och lär sig klara. Det kan vara detaljerade teckningar, skrivna lappar, filmer när barnet visar upp någon färdighet, osv. Skriv datum och detaljerad ålder på! Ni kan gå igenom spel med nivåer i olika skolämnen på elevspel.se, eller apparna Koll på ... (matematik, samhällskunskap osv.)

Egentligen ska ju skolan göra en pedagogisk kartläggning där de testar barnets kunskapsnivåer i varje ämne. Då ska de hålla i tanken att en definition av särbegåvning/gifted är att barnet ligger MINST två år före åldersgruppen.

I ett annat inlägg har jag skrivit mer om pedagogisk kartläggning, inklusive mallar och underlag och stödmaterial från bland annat Skolverket.

Boktips för lärare från lärare

Lärare som jag följer rekommenderar följande 6 böcker som några av de bästa och mest användbara. Välj en eller två och påbörja en läsecirkel på din skola?

1. Utmanande undervisning i klassrummet: 

Återkoppling ansträngning utmaning rekreation
av James Nottingham 2013

Boken innehåller många exempel på lektionsplanering med syfte att utmana och utveckla elevers kreativa och kritiska tänkande. James Nottingham har flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien, och har ett nära samarbete med skolforskaren John Hattie.

Prata med skolan – förslag till konstruktiva frågor

Behöver ni ta ett snack med skolan? Kanske dessa frågor kan vara till hjälp?

Skolverkets stödmaterial publicerat - särbegåvning - särskilt begåvade elever

Nu har Skolverket publicerat stödmaterialet om särskilt begåvade elever.

Det består av flera texter, skrivna av lärare, psykologer och andra experter, kring vad begåvade barn behöver för att få en god utveckling.

Hela materialets webbsida: Att arbeta med särskilt begåvade elever hos Skolverket

Särskilt den här texten tycker jag ger viktiga perspektiv:
Särskilt begåvade barn i skolan – om socioemotionell och kognitiv utveckling, av psykolog Johanna Stålnacke (pdf)


Även den här texten, som går igenom hur man bör undervisa särskilt begåvade elever (pdf)

Kartlägg barnets behov så här – verktyg – pedagogisk kartläggning – kunskapsnivåer – bedömningsstöd – mallar – krav

.
Vad behöver det här barnet? 
Hur kan jag lyckas bättre med den här eleven?
Hur kan jag ta reda på vad som behövs, för en elev som har det svårt?

Använd gärna checklistorna på denna sida. Kartläggning, av behov OCH styrkor, gör att du kan ge undervisning och bemötande som passar bättre för elevens kunskapsnivå, lärsätt, intressen, ork.

När du pratar med eleven om vad som känns bra respektive svårt, bygger du ju samtidigt relationen du behöver för att senare kunna ställa kraven som blir jobbiga.

Det viktigaste är att kartläggningen beskriver vad som fungerar bra – vilken undervisning som har fungerat bra för eleven – så att du kan göra mer av det som fungerar bra.

På samma lag för att motivera de särskit begåvade eleverna

Det är bra för ALLA elever om skolan blir mer lyhörd, med fokus på progression, och med mer differentiering, där olika barn får olika saker – även om man gör den inom ramen för inkludering för att uppnå fördelarna med tillhörighet.

Men i detta måste väl ingå att skolan tar reda på var eleven är, vilken förmåga hen har, och hur hen behöver ledas framåt.

Jag är frustrerad över bristen på kunskap, och frustrerad över alla de berättelser jag hör, där skolorna inte tar bollen och visar att de vill ta reda på och förstå eleven, utan skjuter tillbaka bollen till familjen, som upplever att skolan säger att det är barnet det är fel på.

Jag vill hitta en väg framåt där alla lärare tar reda på var varje elev är, och hur eleven behöver ledas framåt. Där vi alla jobbar på samma lag för varje unge.

Några osorterade utmaningar jag personligen ser med att hitta de särskilt begåvade barnens motivation:

Förbered skolan när ditt barn ska börja - särbegåvning

Tips för föräldrar om att förbereda skolan inför att ditt barn ska börja där

av Karen B. Rogers, Ph.D., översatt av mig.

Följande punkter kommer från ett seminarium för föräldrar i Davidson Young Scholar program. Det är tydligt att det första steget är att få skolan att tänka på ett högt begåvat barn som något utöver det vanliga. Det andra steget, när erkännandet är på plats, är att övertala skolan att de metoder du har hittat för att möta ditt barns behov inte kommer att skada ditt barn, utan i själva verket öka hans eller hennes framsteg. Det tredje steget är att se till att de alternativ och anpassningar skolan gör, fortsätter och byggs på under året, inte bara utförs vid ett tillfälle. Här är några tips för vart och ett av dessa steg för att förbereda skolan för ditt högt begåvade barn:

Vill skolan skicka ditt barn på utredning? – Lägg energin på anpassningarna, inte på utredningarna!

Vill skolan att ditt barn ska iq-testas? Fråga dem vad de tror att de kommer få ut av det. Det är ju inte som att de kommer undan sitt eget jobb.

Skolan ska göra de extra anpassningar som krävs, och vad som krävs måste de utreda själva, i skolan, oavsett om det finns ett wisc-test eller inte. De måste utreda de pedagogiska behoven, och ta fram lösningar inom den ordinarie undervisningen, eller i nästa steg utreda behov av särskilt stöd och ta fram en åtgärdsplan.

De ska sätta in anpassningar OMEDELBART. De får inte vänta på någon sorts utredning.

Underlag för pedagogisk kartläggning och för att välja stöd – hos Aspeflo

Ett underlag till pedagogisk kartläggning, SEP (Skola-Elev-Plan), framtaget av Ulrika Aspeflo:
http://wordpress.aspeflo.se/wp-content/uploads/2015/04/Skola-Elev-Plan-kartläggning.pdf

Och ett underlag för att välja vilket stöd en elev kan behöva:
http://aspeflo.se/forsta-inlagget-2/

Båda är framtagna med tanke på barn med autismspektrumtillstånd, men tillvägagångssättet är tänkvärt även när en hög begåvning verkar vara orsaken till kartläggning och stöd. Eller vad tycker du?

Läs mer om hur du kan kartlägga elevens behov och kunskapsnivåer