Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att STYRA koncentrationen? Svårt att välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande. Personer med adhd kan absolut fokusera – hyperfokusera – på vissa stimulerande saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå konsekvenser, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra. Särskilt om du har strategier, som larm eller visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra. 

Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött. Inte pigg. Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattning, depression eller ångestproblem. Det är på grund av detta som stimulerande mediciner fungerar: barnet får en jämn energi.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut? Flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser. De är oftare hyperaktiva i talet eller tanken.


Visste du att adhd innebär att regleringen av signalsubstanser i hjärnan inte funkar så bra? Så att det inte är jämvikt i hjärnan – så att signaler kan bli för svaga, eller för starka. Vissa saker kanske gör mycket ondare, luktar mycket starkare eller känns mycket jobbigare, än för andra personer.

Och så det där med impulsiviteten. Som kan leda till att känslor blir för stora, för snabbt. Och att orden kommer ut med en gång, utan eftertanke. 

‪
Visste du att adhd innebär att frontallobens blodflöde inte är så bra, så att den inte har goda förutsättningar att sköta sitt jobb? Då får man svårt med exekutiva funktioner: man vet vad man borde göra – men man orkar inte komma igång. (Utom med det som är roligt, eller när man har blivit riktigt stressad, kanske sista dagen före inlämning.) Om man rör på sig med jämna mellanrum får man bättre blodflöde.

Lyssna gärna till Russell Barkley om den samlade forskningen om hur man kan bemöta nedsatta exekutiva funktioner (föreläsning). Om barnet gör ett wisc-test, och resultaten för arbetsminne och snabbhet är betydligt lägre än de andra, kan det betyda att de exekutiva funktionerna är hårt ansträngda. Och lätt blir utmattade.

Du kan dra bort 30 procent av barnets ålder, i förmågan och självkontrollen: En 7-åring med adhd har självkontroll på nivån för en 4–5-åring. En 12-åring med adhd har självkontroll som en 8-åring. Det stämmer ju inte exakt för alla, men det är ett användbart sätt för dig att justera dina förväntningar på barnet. Oförmågorna handlar inte om lathet eller ovilja – barnet kan inte bättre. Funktionsförmågan är lägre än för jämnåriga. Adhd är en funktionsnedsättning.

Ett barn kan ha både hög begåvning och diagnos

Ett barn som har hög begåvning kan samtidigt ha en funktionsnedsättning eller inlärningssvårighet (eller flera). Ungefär 1 av 10 barn har svårigheter, om vi utgår från att 5 procent har adhd, 5 procent har dyslexi och 1,5 procent har autism. Men svårigheterna kan vara maskerade, genom att barnet kompenserar för sina svårigheter med strategier med hjälp av sin begåvning och kognitiva kapacitet.

Adhd leder ofta till utmattning

Koncentrationssvårigheter och överaktivitet gör att det tar massor med energi att ta sig igenom sin dag. Det kan bli mycket svårt att göra skoluppgifterna. Man kan få mindre ork att stå ut med stress, ljud och distraktioner. Man kan bli känsligare. Barnet kan också klara sig i skolan men visa utbrott, hyperaktivitet eller utmattning hemma. 

Obehandlad adhd är en risk

Det är viktigt att hitta och bemöta adhd, eftersom det är en riskdiagnos där det är vanligt att man också får ångest, depression med mera. Behandling ska alltid främst vara anpassningar i hem och skola, hjälpmedel finns att få. Behövs medicin, så kan det göra stor skillnad, med att få hjälp att reglera nivåerna av noradrenalin och dopamin. Både för skolresultaten och för måendet och självkänslan.

Det skulle kunna vara så, att mycket av den ångest som unga får, och som också medicineras, genom att reglera bland annat noradrenalin, hade kunnat undvikas genom adhd-utredning. Kanske borde alla unga kvinnor adhd-utredas, om de söker vård för ångest, så att man medicinerar rätt sak, ifall grundorsaken är adhd. (Varje dag tar cirka 10 procent av Sveriges kvinnor antidepressiv medicin; 30 procent tar det i någon period i livet.) De som äter medicin ska ju äta rätt medicin.

Självklart ska skolan/förskolan först göra anpassningar, och samtidigt göra en pedagogisk kartläggning. Men att ställa sig i kön för npf-utredning, så snart som möjligt, kan också vara en bra idé. Ni kan alltid tacka nej till utredningen senare. Om du vill kan du själv fylla i formuläret 5–15 som används i utredningar, som en första uppskattning av barnets utveckling och beteende. Det kan också vara bra att fylla i det med något års mellanrum, för att se om något förändras.

 

Utredning och diagnos är väl belagda 

I en ordentlig utredning för npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och adhd) observerar psykologen barnet, och testar av enligt flera väl beprövade skalor. Familj och pedagoger svara på mängder av standardiserade frågor. Målet är att beskriva styrkor och svårigheter för att kunna ge bästa stöd.

En utredning kan ge dig en viktig pusselbit till att förstå ditt barn, och vilket stöd som behövs. Kanske behövs stimulans utifrån en hög begåvning, så att skolan inte känns meningslös och blir frustrerande för barnets snabba tankar? Kanske kan barnet dessutom må mycket bättre, med anpassningar man brukar använda vid adhd och autism.

Och många som får diagnos kan också plötsligt känna en lättnad: Det är inte mitt fel att jag inte funkar som andra. Jag kan helt enkelt inte bara skärpa mig. Jag behöver mer stöd än andra. Min hjärna kommer att mogna senare.

Mitt råd: Förneka inte ditt barn en npf-utredning, om barnet mår dåligt. Själv väntade jag alldeles för länge för mina barn. 

Skolan upptäcker inte allt

Adhd ser inte ut på samma sätt hos alla barn, särskilt inte mellan typiska flickor och typiska pojkar. Till exempel brukar som sagt hyperaktiva pojkar göra stora synliga rörelser, medan flickor oftare gör små rörelser som att pilla med hår eller pennor, röra på fötterna eller kroppen, kanske främst dagdrömma och vara hyperaktiv i tanken, eller pratet. Det är dessutom skillnad i förväntningarna och de sociala koderna för flickor och pojkar – flickor har ofta mer träning i att behärska sig. Och all adhd innebär inte ens hyperaktivitet.

Därför kan lärare ha mycket svårare att se svårigheter med koncentrationen i vissa barn än andra. (Självklart finns det också pojkar som har små rörelser, osv.) Lärare är ju inte psykologer.

Men funktionsnedsättningen är lika viktig att ta på allvar, även om barnet inte stör i skolan! Främst för att en obehandlad adhd tar massor av barnets energi, och kan leda till utmattningssymptom, ångest och depression. Så håll utkik även efter impulsivitet, och att inte få saker gjorda. Och jag rekommenderar att ta hjälp av en psykolog så snart som möjligt, om det finns problem. Tacka genast ja till utredning om skolan föreslår det.

Är det inte fel att ge psykmedicin till barn?

Om du någon gång får vara med, när ett barn får sin första adhd-medicin, och barnet plötsligt upplever kontroll över sina känslor och sitt fokus, tror jag att du får en betydligt mer positiv inställning till att ge medicin till de som mår dåligt. Om du läser på, om att väga fördelarna mot riskerna, tror jag att du blir lugnad.

Det finns ju alltid risker med medicin, och dem ska läkaren så klart konstant övervaka. Men glöm inte, att det finns stora risker även med att INTE utreda och INTE medicinera ett barn som mår dåligt. Dessutom: uppenbarligen klarar skolan inte, att ge allt det stöd som den borde, med befintliga resurser.

Det finns många barn där ute, som känner att de är dåliga och jobbiga, för att de inte klarar att behärska sig. Barn som hatar sig själva, har ångestattacker, misslyckas i skolan. Att se ett sådant barn plötsligt få känna stolthet och självförtroende och vilja att ta tag i skolarbetet, gav i alla fall mig en ny inställning.

Många barn bär på en massa förmågor och potential, som inte får komma fram. Medicin, när den behövs, kan vara ett sätt för dem att äntligen kunna bli den de vill vara.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Läs mer: En bra broschyr om adhd från Socialstyrelsen med flera. Mer finns i deras kunskapsguide. 

Ett kort formulär: Har du dessa adhd-symtom? Då kan det vara relevant att göra en utredning.


Vanliga frågor och myter om adhd, bemötta med fakta.

Ett häfte till barn om adhd från habiliteringen.

En text till föräldrar till barn med adhd-beteende.


Här skriver två professorer och två överläkare i Läkartidningen: ADHD bör uppmärksammas mer – tidiga insatser spar lidande


Ett citat från svenska forskare:

"ADHD är ett tillstånd som obehandlat kan leda till svåra konsekvenser med utveckling av missbruk och kriminalitet samt med pålagringar av psykiatrisk samsjuklighet, sjukskrivning och arbetslöshet. Det är därför av största vikt att så tidigt som möjligt identifiera svårigheterna för att kunna sätta in behandling och andra stödinsatser.
Den behandling som finns är pedagogisk, psykologisk och farmakologisk, där låga doser centralstimulantia är förstahandsmedel. Ofta behövs en kombination av olika insatser för att få ett gott resultat."

Tina Wiman skriver mängder av viktiga kunniga och mänskliga inlägg på sin blogg. Att söka i den är ofta en mycket god idé. Bland annat har hon formulerat följande:

När människor säger ”han kan inte ha ADHD, för han kan koncentrera sig när han vill”, då har de i själva verket beskrivit ett kärnsymtom i koncentrationssvårigheter: När man har svårt att reglera sin uppmärksamhet, kan man inte låta bli att koncentrera sig på det som intresserar en, lika lite som man kan välja att koncentrera sig på det som inte fångar ens intresse. Det viktiga ordet är reglera. Den som har en uppmärksamhetsstörning har inte svårt att koncentrera sig, utan en dålig ratt för att styra sin koncentration.

Tina är kemist i grunden och har förklarat hur adhd-medicinen Elvanse fungerar. Och samlat enkla anpassningar. Och förklarat varför det är viktigt att utreda så tidigt som möjligt.



Vad ska skolan göra? Här är en artikel av två erfarna pedagoger och handledare: Skolan: Kvalitet genom kunskap och kartläggning Och så finns det många svenska lärare som bloggar jättebra exempel på anpassningar. Och föräldrar. Läs till exempel Mrs. Hypers checklista till lärare med anpassningar mitt barn behöver.


På engelska, med koppling till forskning:

Russell Barkleys kurs för föräldrar om adhd – gratis föreläsningar med ppt

Mer från Barkley: Faktatexter och filmer, lista med hans 30 viktigaste saker att veta om adhd + film



Jag kan varmt rekommendera att du sätter dig in även i följande. Materialen fokuserar på det som kan utskilja flickor, men självklart kan ju pojkar också uppvisa dessa saker.

• SvD om flickor med adhd: Vem ser den tysta flickan?
• Artikel i Lärarförbundets tidning Specialpedagogik om Svenny Kopps forskning om flickor med adhd och autism 
• Svenny Kopp föreläser om forskningen kring flickor med adhd, 37 minuter
• Svenny Kopps presentationsbilder 

En vuxen kvinna berättar om sitt liv med dåligt minne och till slut en adhd-diagnos

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –  

Läs mer här i bloggen:

- Varför man absolut INTE ska låta bli att ge barn medicin för ADHD

- Översikt över bloggen om du är nytillkommen – välkommen! Jag skriver om saker jag själv har behövt, kring skolan, föräldraskapet, begåvade barns behov, lågaffektivt bemötande, med mycket mer.

- De 6 typerna av begåvade barn – och vad de behöver av föräldrar och skola

- Så kan skolan kartlägga behov och anpassa – massa bra underlag för att hitta rätt

- Särbegåvning, eller autism, eller båda?

- 2e = twice exceptional = både hög begåvning och svårighet  – var 10 barn har en svårighet

- att undervisa barn med adhd utifrån vad de söker för stimulans – och undervisa 2e

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


I USA ser man nu tecken på att ahdh kanske bäst behandlas med en kombination av två mediciner, en stimulerande och en impulsdämpande. Till exempel elvanse och intuniv.


Det finns en 2e-grupp på Facebook, kring twice exceptional-barn som alltså har både hög begåvning och en inlärningssvårighet eller funktionsnedsättning. Hör av dig om du är intresserad av att vara med. Du behöver inte ha diagnoser.

Jag kommer att skriva mer om adhd här, främst i kombination med hög begåvning, särskild begåvning, särbegåvning. Då kompenserar personen ofta sina svårigheter med hjälp av tankeförmågan, vilket gör att problemen kanske inte märks, men personen blir ofta mycket trött. I värsta fall leder det till utmattning eller ångest. Håll koll här i bloggen för mer fakta framöver.

Är du vuxen och funderar på om du har adhd? Det finns en självskattningsblankett som kan vara ett bra underlag för att skicka en egenremiss till exempel till Cereb.

Forskare och vuxna patienter berättar om vad som är viktigast i filmen Shine a light on adhd (2019).

En psykiater berättar i mitten av detta 15 minuters reportage om adhd på Access Health (2019) om hur välbeforskade medicinerna mot adhd är – och att det finns risker med att INTE medicinera.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Additue magazine har en hel del gratis checklistor och verktyg och kunskap.

Se till att skolan testar de anpassningar som behövs – många borde finnas i alla klassrum.

Läs gärna mer om särskild begåvning här i bloggen, men även hos Mensas Gifted Children Program, och hos psykologen på begåvadebarn.nu.