När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt – så här gör man

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken.

Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar. Här har jag sammanställt det jag har hittat hos Sveriges myndigheter och experter. Längst ner finns text från Skolinspektionen, som hjälper dig att hjälpa barnet.

Så här gör man:

1. Skapa en god relation till barnet. Håll en nära kontakt, bekräfta och var positiv.

2. Kartlägg vad barnet tycker är roligt, meningsfullt, jobbigt, lätt, svårt.

3. Börja med roliga saker, stimulerande lärande. Se till att eleven lyckas med varje uppgift: ge tillräckligt med stöd.

4. Var flexibel – till exempel kanske barnet ska ha skola bara tre timmar i veckan, bara komma till mattelektionerna, träffa läraren på ett fik i stället, sms:a sina svar på läxförhöret? Till att börja med.

Exempel: Tio tips för att stärka dina relationer med eleverna, och några till konkreta exempel, från en specialpedagog. Även URs portal till nya lärare har många program om hur du som lärare konkret kan stärka din relation till varje elev. Och det finns svensk forskning om att skickliga lärares relationsarbete är viktigt för eleverna, hos Skolverket.  

Ofta har det gått så långt, att först måste barnet (och relationerna) läka. Erfarna specialpedagogen påminner om att barnet oftast mår dåligt:

• Barnets energi är ofta slut. Hemma­sittandet blir då en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation. Lägg inte mer på lasset, genom att kritisera eller skuldbelägga.
  
  
• Ett barn som är sönderstressat behöver vila. Då bör man söka läkare för en sjukskrivning. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet mår dåligt – inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att hen har rätt att vila och slippa kraven. Att hen SKA vara hemma, för att läka. 

Några av Magelungens experters tips:

• Kartlägg skolfrånvaron för eleven. Skolfrånvaro är svårt. Problematiken kan på ytan se likadan ut, men orsakerna kan skilja sig åt. Då måste också insatserna se olika ut! (Använd gärna deras kartläggningsmaterial!)
  
  
• Se till att inte uppfinna hjulet på nytt – kunskapen finns ofta! Dra nytta av den erfarenhet andra har gjort, det sparar tid, pengar och lidande! Låt det inte gå för lång tid. Gör direkt det som brukar fungera. (Se 1, 2, 3 ovan)
  
  
• Eleven kanske har svårt för att komma utanför hemmet. Anpassa: möt eleven där den befinner sig (för att efter ett tag kunna nå målet att lämna hemmet).

Inspireras gärna av denna tydlig konkret beskrivning om hur en lärare och en specialpedagog kartlägger med hjälp av Nyckelmetoden. Vilka frågor ställer de till eleven? Hur börjar de arbetet? Hur stödjer de läraren, så att skolan varsamt tar emot och bemöter eleven när den väl kommer tillbaka till klassrummet? Hur ser man till att få med både barnets pedagogiska behov och psykologiska behov? Du kan också hos SKR (tidigare SKL) läsa forskning om vad som fungerar.

Tidningen Specialpedagogiks temanummer om hemmasittande och oroväckande frånvaro är från december 2018.

Då kom också Harvard Universitys rapport om motivation, hjärnan och hur vuxna kan hjälpa barn utvecklas så de mår bra, lär sig och deltar i samhället. 

SLL habiliterings temanummer från 2016 med konkreta berättelser av skolor, elever och kommuner om hur de arbetar.

Allt bottnar i barnets energi och motivation – kartlägg!

Det enda som fungerar, är att börja med det positiva, och bygga fina relationer. Därför är PERMA-kartläggningen en bra sak att börja med. Där fyller ni i dels vad barnet upplever, dels hur ni ska arbeta för att bygga föer positiva upplevelser. Bokstäverna står för positiva känslor, engagemang, relationer, mening och att uppnå, och du kan läsa om perma hos Bo Hejlskov Elvén.

När barnet börjar skolvägra brukar det bottna i att det som skolan kräver av barnet, tar mer energi än barnet har. Därför kan en energikartläggning och stressmätning vara en bra början, i familjens och skolans utforskande av vad som behöver göras, för att barnet ska må bra och vilja och kunna gå till skolan. (Bilden kommer från kloka bloggaren Hypatia/Imaginari).


Fler underlag för att hitta orsakerna och åtgärda dem, kan ni hämta här:

• Magelungens kartläggningsmaterial vid frånvaro – massa krysslistor att fylla i, känslotermometer, måluppföljning, frågor att ställa under kartläggning, m.m.
• Mitt blogginlägg med flera underlag för pedagogisk kartläggning och anpassningar.

• Västra Götalandsregionens material om frånvaro innehåller underlag för samtal med eleven.
• Simrishamns mall för kartläggning av hur eleven har det.

Magelungen påpekar hur viktigt det är att kartlägga varför eleven stannar hemma, innan man börjar diskutera insatser. Det är ju dessutom två flugor i en smäll, eftersom samtalen med eleven i kartläggningen, är en del i att skapa en god relation där eleven känner sig sedd och förstådd.

Se gärna föreläsningen om kartläggning som Magelungens hemmasittarteam höll vid URs konferens om frånvaro. Bilden visar hur de talar med eleven för att kartlägga orsakerna.

Det finns flera filmer från föreläsningar hos UR.

Några föräldratankar från Tina Wiman om vad man nog INTE ska göra: tvinga barnet till skolan, eller låta barnet ensam ha ansvaret för att lösa sitt problem.

Ge också stöd i det sociala umgänget – Specialpedagogiska skolmyndigheten har skrivit om vad som fungerar.

Det finns en statlig utredning om frånvaro! 

Rimligen bör alla rektorer och specialpedagoger ha läst, och alla lärare känna till, den statliga offentliga utredningen om oroväckande frånvaro (Saknad! 2016). Där sammanställs fakta, perspektiv, kunskap. Många gånger självklarheter som vissa ändå verkar behöva påminnas om. Till exempel följande:

Det är alltså kombinationen av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och t.ex. bristande förståelse, anpassning och stöd som kan leda till frånvaro, och inte neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sig.

Detta är dessutom inte ny kunskap. Slutsatsen ovan är tio år gammal, den kommer från Skolverkets rapporter Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) och Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan (2008).

I flera av tillsynsbesluten framgår att skolan alltför snabbt bestämt sig för en lösning, som sedan inte visat sig fungera därför att det inte utretts tillräckligt vad som är problemet.

Alla barn har en ovillkorlig rätt till utbildning i grundskolan. Det är mycket allvarligt när denna rättighet åsidosätts.

Länkar (längre ner finns mer text att läsa)

Längre ner på sidan finns några texter från Skolinspektionen och andra, samt checklistor på tidiga varningstecken med mera. Men nu lite länkar:

Lärare berättar hur de förbättrar relationerna och får eleverna att stanna i skolan – artikel

Erfaren lärare berättar om att jobba med elever med frånvaro – artikel

Västervik har gått hem till elever – mött dem där de är, och steg för steg vunnit tillbaka elevens förtroende.

Elisabeth von Zeipel, specialpedagog som länge arbetade vid Aspergercentrum, ger råd och erfarenheter om att få elever tillbaka till skolan.


Högt begåvade elever är också hemmasittare ibland. Och för dem som är vana att få toppresultat blir det helt fel om skolan erbjuder hjälp att nå ett E. Så var det för Adam som fick hjälp av Magelungen.

Bo Hejlskov Elvén ger sitt synsätt på de olika orden som används.

Tina Wiman går igenom föräldraperspektivet, och att barnen normalt inte KAN gå till skolan



SKLs stora svenska studie PlugIn visar följande fem framgångsfaktorer:

1. bemötande
2. flexibilitet
3. individcentrerat arbetssätt
4. samverkan
5. koll och uppföljning

Se gärna deras film, jag la in den längst ner på sidan också.


Psykologen Maria Bühler ger i sin blogg råd vid problematisk skolfrånvaro utifrån sin bok Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro.

Så gör andra skolor – exempel

Det finns skolor som har lyckas med att vända skutan, för elever som inte har kunnat vara i den vanliga undervisningen. Hemmasittare och barn med svårigheter som har börjat må bra i skolan igen. Här kan du läsa exempel.

- Samarbete och specialpedagogik i Bjuv

- Positiva samtal, vuxna som ser, trygg miljö i Linköping

- Lyhördhet, flexibla skoldagar och trygga lokaler i Varberg

- Steg för steg och en hund (film hos UR)

- Många många fler exempel och arbetssätt finns hos PlugIN hos SKL.

- SPSMs magasin har intervjuer med lärare, skolledare och utredare om hur man kan arbeta

Resurser, föreläsningar, bloggar, forskning ...

Webbkurs – fortbildning för lärare, rektor, elevhälsa: kurs med filmer och svensk forskning 

Forskningen – detta funkar för att öka närvaro och undvika skolavhopp

Vad önskar ungdomarna för att kunna vara kvar i skolan?

Psykolog om hur man främjar skolnärvaro

Rektor / specialpedagog / lärare om hur skolan och familjen bör göra vid frånvaro




Lågaffektiva podden intervjuar specialpedagogen Annelie Karlsson om ofrivillig skolfrånvaro

Konsulter stöttar skolor utifrån Nyckelmodellen inför oroande frånvaro

- Föreläsning om nyckelmodellen, hemmasittare.se

Filmade föreläsningar, med forskare m.m., om hemmasittande och skolvägrande och vad skolan kan göra, hos UR.




Man kan rimligen också jämföra med forskningen från arbetslivet, och vad som ger styrkor respektive risker i arbetslivet, i relation till lång frånvaro. (SKL)

I andra blogginlägg har jag samlat

- råd kring omotiverade begåvade elever
- länkar till specialpedagogers och lärares bloggar och råd kring motivation.




Tina Wiman bloggar om hur man kanske tänker kring ett barn som inte går till skolan, och föreslår hur vi vuxna kan lösa problemet.

Råd och rekommendationer hos myndigheterna

Jag rekommenderar Skolinspektionens läsvärda rapport om vad som ger framgångsrik undervisning.

Skolinspektionen har sammanfattat rättigheter, skyldigheter och råd vid frånvaro.

Skolinspektionen granskar hur skolorna anpassar undervisningen till elevens behov. Det finns vägledning i exempel på ärenden där Skolinspektionen granskat skolors arbete.







Det finns en guide om att vända frånvaro till närvaro, genom systematiskt arbete på skolnivå, sammanställd av SKL (organisationen Sveriges Kommuner och Landsting). Den är teoretisk och handlar mest om den övergripande nivån, så den är till störst nytta för tjänstemän och rektorer. Men guiden har gett fina resultat:

"Under cirka två års tid minskade den ogiltiga frånvaron i grundskolan med 53 procent. För elever med över 20 procents ogiltig frånvaro i grundskolan var minskningen 60 procent. I gymnasieskolan minskade den ogiltiga skolfrånvaron med 48 procent."




SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ger råd och stöd. Här finns några olika perspektiv på frånvaro och råd om verktyg.

SKL har gjort webben PlugIN full av fakta, råd, metoder och stödmaterial, och gratis webbföreläsningar och sammanfattningar av forskningen om hur man förebygger och vänder frånvaro. Det stora projektet med 80 kommuner har ringat in framgångsfaktorerna jag nämner längre upp. Du kan läsa om många konkreta projekt ute på skolor under 8 års tid.


-----------------------------------------------------------------

Amerikansk matris med checklistor och förslag på upplägg för att se till att undervisningen ger eleven alla saker som behövs, baserad på forskning om motivation och anpassad undervisning. Kallas för UDL. Ny sajt i augusti 2018.








-----------------------------------------------------------------

I mitt blogginlägg om motivation och god pedagogisk relation finns fler användbara lästips och verktyg.


-----------------------------------------------------------------


En debattartikel med råd till skolorna från Magelungen

-----------------------------------------------------------------

Magelungen – från en föreläsning:

Exempel på tidiga tecken

• Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t.ex. många sjukanmälningar 
• Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem 
• Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda 
• Minskat umgänge med kompisar 
• Svårigheter med övergångar 
• Social oro 
• Svårigheter efter helger, lov 

Att kartlägga skolfrånvaro

• Finns det någon tydlig orsak? 
• Vilken funktion fyller skolfrånvaron? 
• Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? 
• Utifrån detta, ge förslag på åtgärder 

Att undersöka tillsammans

• Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? 
• Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre 
• Styrkor och svagheter 
• Socialt, raster, matsal, kompisar 
• Samarbete, hem-skola, lärare-elev 
• Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat 

Beteenden som leder bort från målet ökad skolnärvaro 

• Konflikter hemma på morgonen 
• Vara vaken på natten 
• Att avstå tidigare aktiviteter och intressen 

Vad kännetecknar hemmasittare?

• Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag 
• Eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov 
• Eleven har en önskan om att gå i skolan 
• Eleven har svårt att själv bryta sin situation 
• Eleven kan uppleva skolan som meningslös eller svårt att begripa syftet med lektioner/övningar

-----------------------------------------------------------------

Text från Skolinspektionens granskning 2016:

Frånvaron måste tas på allvar i tid

I stort sett samtliga elever i granskningen har visat tecken på att utveckla omfattande frånvaro redan i årskurserna 4–5, men den aktuella skolan har inte agerat i tid. Flera år senare, när eleverna nått årskurs 7, uppmärksammar skolan den då mycket omfattande frånvaron. Det tycks finnas en attityd av att ”vänta och se” hos skolorna – en attityd som riskerar att få allvarliga konsekvenser för den enskilda eleven. ---

Skolor behöver ta reda på orsakerna till elevens frånvaro

För att kunna vidta rätt åtgärder är det avgörande att först ta reda på orsakerna till frånvaron. Granskningen visar dock att skolorna inte i tillräcklig utsträckning försöker ta reda på de verkligt bakomliggande orsakerna. Istället prövar skolan åtgärder för eleven utifrån olika antaganden. Elevernas röst har i de flesta fall inte hörts med hänvisning till att skolan inte lyckats nå fram till dessa elever. För att nå fram till eleverna och ta reda på orsakerna bakom frånvaron kan elevhälsan vara ett stöd. Granskningen visar dock att skolorna i flera fall använt sig av elevhälsans olika kompetenser i mycket begränsad utsträckning.

Gör rätt saker i rätt tid och synliggör eleven

Åtgärder som vidtas behöver utformas efter orsakerna till frånvaron. Flera skolor uttrycker att ”Vi har gjort allt, men det hjälper inte”. Granskningen visar att åtgärder har vidtagits, men att åtgärderna sällan utgått från orsakerna till frånvaron och åtgärderna har inte fått avsedd effekt.

Skolorna tenderar att vidta åtgärder innan man tagit reda på orsakerna till frånvaron. Vissa av elevernas behov identifieras, men skolor klarar sen inte alltid av att tillgodose dem. Åtgärdsprogrammen fokuserar främst på pedagogiska insatser, trots att nästan ingen av eleverna i granskningen har några inlärningssvårigheter. Skollagen är tydlig med att en elev har rätt till särskilt stöd som inte bara är kopplat till inlärningssvårigheter och möjligheter att nå kunskapskraven, utan också om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation. Istället för att göra allt behöver skola tillsammans med kommunen vidta rätt åtgärder i rätt tid.

Att eleven upplever sig ha en förtroendefull relation på skolan kan vara avgörande för att elevens inte ska utveckla frånvaro men också för att elevens ska få en hållbar skolsituation efter att hen kommit tillbaka till skolan efter en längre tids frånvaro. Granskningen visar på behovet att utveckla långsiktiga skolövergripande arbetssätt för att främja goda relationer mellan skolpersonal och elever samt elever emellan så att alla elever känner sig trygga och sedda i sin skolmiljö. Det är en mycket viktig del i arbetet att tillgodose elevers rätt till utbildning. ---

Vårdnadshavare tar ett stort ansvar

De vårdnadshavare Skolinspektionen har mött i granskningen visar ett stort engagemang och gör i flera fall sådana koordinerande insatser för sitt barns rätt till utbildning och stöd som enligt skollagen ligger på huvudmannen. Det är skolan och kommunens ansvar att utifrån elevens behov se till att eleven får den undervisning och det stöd hen är i behov av. --- 

Granskningen visar liksom tidigare studier att elevens brist på förtroendefulla relationer inom skolsystemet och vuxnas negativa inställning och distansering från eleven är faktorer som bidragit till och upprätthållit frånvaron. Engagemang från vuxna i skolan, att de ser eleven både i skolan men likväl vid frånvaro, har därmed en positiv inverkan på att eleven inte utvecklar frånvaro men också att hen kommer tillbaka till skolan.59

Att se eleven handlar inte om att förlägga hela problemet och lösningen hos eleven, utan om att se vad skola och omgivning kan göra för att möta den enskilda elevens behov. Dock visar både denna granskning och tidigare studier att skolan inte sällan ser elevens svårigheter som individuella istället för att söka lösningar i den egna gruppen eller organisationen.60

När kompetens inte nyttjas. För att hjälpa eleven på rätt sätt är det centralt att förstå de bakomliggande orsakerna till frånvaron. Av såväl den här granskningen som Skolinspektionens anmälningsärenden kan det konstateras att skolorna inte i tillräcklig utsträckning tar reda på vad det är som gör att eleven inte går till skolan.

Bidragande orsaker till det som framkommit i granskningen är att skolan inte lyckas nå eleven för att lyssna till dennes behov, att elevhälsans samlade kompetens inte tas tillvara vid flera av skolorna och att samverkan mellan skola och andra verksamheter brister.

Om elevhälsans samlade kompetens inte tillvaratas riskerar skolan att få en ofullständig bild av orsakerna till frånvaron. Det gör i sin tur att åtgärder vidtas som kanske inte har någon egentlig grund i orsakerna. Granskningen visar att skolor alltför snabbt bestämmer sig för en lösning, som sedan inte får någon effekt därför att orsakerna inte utretts tillräckligt. Inte sällan skjuts orsakerna till frånvaron utanför skolan till individen, i avsaknad av att skolan rannsakar sig själva om varför eleven inte går till skolan. Både Skolinspektionen och tidigare studier har kunnat se liknande resultat.61 ---


Goda, förtroendefulla relationer är en del i att uppleva skolmiljön som trygg. För vissa elever i granskningen har avsaknaden av en trygg relation varit en bidragande del i att frånvaron blivit omfattande. Likaså har en förtroendefull relation varit en bidragande del i att vända frånvaron till närvaro. I granskningen har vi också sett fall där en relation har börjat byggas mellan till exempel en assistent och en elev men avslutats av bland annat organisatoriska skäl. Frånvaron har då återigen ökat. Granskningen visar på behovet av att utveckla långsiktiga och skolövergripande arbetssätt för att främja goda relationer mellan skolpersonal och elever och skapa kontinuitet och trygghet för eleverna. ---

Skolan ska samverka med vårdnadshavare för att se till att varje elev får bästa möjliga utbildning och stöd. Men det är skolans ansvar att utifrån en bedömning av varje elevs behov se till att eleven får den undervisning och det stöd hen är i behov av och det är kommunens ansvar att stödja skolan i det arbetet. ---

Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Rätten till utbildning innebär att eleven har rätt till undervisning. Skolan ska också garantera eleven trygghet och studiero. Varje elev ska också få det stöd hen behöver för att klara av skolan, oavsett vad svårigheterna består i. Det finns idag många elever som inte får sin lagstadgade rätt till utbildning uppfylld. Skolor behöver bli bättre på att i tid se elevernas svårigheter och göra sitt yttersta för att hjälpa och stödja dem.

Den nationella kartläggning Skolinspektionen genomfört tillsammans med den här granskningen visar att skolor behöver utveckla sitt arbete med att tillgodose elever dess lagstadgade rätt till utbildning, så att eleverna i sin tur uppfyller skolplikten.



En intervju med en lärare, som under många år deltagit i utredningar av unga vuxna för en eventuell neuropsykiatrisk diagnos, pekar på den här gruppens skolsvårigheter och frånvaro. Enligt läraren har detta i flera fall att göra med att skolan inte utformar undervisningen utifrån deras särskilda behov.

Skolans arbetsmiljö kan i sig motverka eller bidra till att frånvaro uppstår. Undervisningen måste utformas så att den passar elevernas skilda behov.6 

I alla intervjuer – med skolföreträdare, förvaltningar och elever med egna erfarenheter av frånvaro – återkommer bemötandet från lärare och annan skolpersonal som den enskilt viktigaste faktorn för att undvika frånvaro eller få tillbaka elever från frånvaro. Att skolan trots allt fungerar i ett i övrigt trassligt liv hänger ofta samman med att det finns någon i skolan som ser och förstår. 

Ett positivt samarbete och goda kontakter med hemmet, inte bara vid problem, poängteras av många intervjuade, både i skolor och vid förvaltningar. Goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga insatser är grundläggande för att undvika att frånvaron blir långvarig.




-----------------------------------------------------------------

SKL skriver bland annat följande, i sina rapporter:

Kommunerna och skolornas utmaning är att få eleverna att välja skolnärvaro framför frånvaro. Men hur bra skolan och kommunen än arbetar för att öka skolnärvaron är ändå bemötandet av varje elev och dess vårdnadshavare det allra viktigaste. Det måste finnas en flexibilitet och en förmåga att möta varje elevs behov. Tidiga insatser är också mer effektiva än senare då problemen har förvärrats och skolfrånvaron blivit mer omfattande. ---

Här följer några faktorer som framstår som betydelsefulla för ett framgångsrikt skolnärvaroarbete. Det handlar om såväl främjande och förebyggande insatser som åtgärder för de elever som har hög ogiltig frånvaro.

Goda relationer

I det främjande och förebyggande arbetet är ett bra socialt klimat, skolpersonalens bemötande av eleverna, att alla elever blir sedda och att skolan präglas av goda relationer viktigt. Det handlar om trivsel och att eleverna känner motivation och lust att lära. I en bra skolmiljö får eleverna de utmaningar och det stöd de behöver i sitt lärande. Här är elevhälsoarbetet centralt.

För att skolan ska kunna åtgärda frånvaron är skolpersonalens bemötande av elever med skolfrånvaro och de elever som återvänder till skolan efter en frånvaroperiod av stor betydelse.

Att lyssna på eleverna

Att lyssna på eleverna och göra dem delaktiga i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt. Det gäller både skolans arbete för att främja närvaro, förebygga frånvaro och vidta åtgärder för den enskilda eleven. För att kunna vända frånvaro till närvaro i skolan är det nödvändigt att ta del av elevens egna tankar.
---

Pedagogiska frågor

Möjligheterna att lyckas med skolnärvaroarbetet hänger nära samman med pedagogiska frågor, till exempel: Hur kan undervisningen öka motivationen hos eleverna? Hur kan undervisningen anpassas för de elever som varit frånvarande under en lång period?

Bemötandefrågor

Bemötandet är viktigt för att arbetet med förbättrad skolnärvaro ska fungera. Ett exempel på när det är särskilt kritiskt är bemötandet av en elev i klassrummet efter lång frånvaro.

Stöd till lärarna

Lärarna kan behöva reflektera kring samtal som rör skolfrånvaro. Hur blir samtalet med vårdnadshavare lösningsinriktat? Specialpedagoger och övrig personal i elevhälsan har en viktig roll, både konsultativt och genom att ibland medverka i sådana samtal. Som stöd till lärarna kan en mall tas fram för att underlätta i kontakten med vårdnadshavare.




-----------------------------------------------------------------



Pluginnovation från SKL:

-->