Så gör man – för barn med ADHD – och varför inte alla andra också

Habiliteringen har föreläsningar för professionella, t.ex. lärare, om vad barn med ADHD behöver för att kunna lyckas i skolan. Följ gärna deras checklistor:

PDF om att undervisa och bemöta barn med ADHD – så lyckas du och eleven!

Mer läsvärt:

Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Bildstöd – bättre än tusen ord

Många av de anpassningar som är nödvändiga för vissa barn med autism eller adhd, är jättebra även för andra.

Inspireras av till exempel följande:


Tina Wimans
- tips om bildstöd hemma – med bra länkar
- exempel på specialinkompetenser – och verktyg för att få ordning på rutinerna.

Exempel på kartläggning enligt Skolkompassen + foton på anpassningar och stöd

Följ den aktiva bloggen av två arbetsterapeuter: Kognitivt stöd

Exempel och verktyg hos Picture my life

Exempel och förslag hos en arbetsterapeut

Foton på förslag till appar och planering hemma. Fokus ca tonårsåldern.

Tips om scheman hos Cope

En text om vägen från kaos till en morgonrutin som funkar


Bildstöd i skolan och konkret hur du gör
framgångsfaktorer för skolans bildstöd.


Läs mer om energikartläggning för att se var det kan vara viktigast att försöka hitta verktyg.

Läs också om att femton procent av eleverna hade stor nytta av teknikstöd för planering med mera.

Förslag: Rätt till "särskild stimulans" för de mest begåvade eleverna. Så de kan må bra.

Jag tycker att det är olyckligt att prata om att de särskilt begåvade eleverna ska få mer UTMANINGAR. Det kan leda tankarna fel.

Vissa lärare tycker att det räcker med att lägga fram jättesvåra uppgifter. Det finns till och med de som tolkar "utmaningar" som att läraren ska, eller kan, gå i konfrontation med eleven, utmana som i att ifrågasätta. Det kan bli en negativ stämning. Det leder sannolikt till att eleven inte presterar alls, och därmed inte utvecklas alls.

Jag tycker att vi ska hålla oss till formuleringen STIMULANS. Det är den som finns i skollagen. Det är ledning och stimulans som eleverna har rätt till. Om vi sedan ska få riktiga rättigheter till särskilda insatser för att utvecklas så långt som möjligt så kan väl det kallas "särskild stimulans", parallellt med uttrycket "särskilt stöd" för att nå godkänt.

Massor av undervisningstips finns på nätet

Jag blir så lycklig när jag letar på nätet efter underlag till att differentiera undervisningen.

Det finns mängder av stimulerande förslag till lektioner, uppgifter, arbetssätt, i alla de bloggar som skrivs av kloka lärare och specialpedagoger.

Här får du några länkar. Det är lätt att hoppa vidare inom taggarna, och mellan bloggar. Hoppas du blir lika inspirerad som jag!

Boka in i din kalender, kanske tio olika timmar under hösten, när du vill sätta dig ner och förverkliga en av idéerna – gärna ihop med en kollega!

https://mittflippadeklassrum.wordpress.com/category/lektionstips/

http://lektionsbanken.se/lektioner/intradesbiljett-med-loggbok/?grade=745&subject=2415&section=3725

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation

En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan. 

Längst ner kan du läsa ett utdrag om 6 faktorer som påverkar motivationen, från en svensk studie.

Forskning hos SPSM visar även den tydligt, att det som fungerar, för att få eleverna att känna att de kan uppskatta skolan och den kunskap de får där, är att eleverna känner sig stöttade av vuxna i skolarbetet, känner trygghet och "får stöd att utveckla kärnkompetenser som är avgörande i lärandet. --- Nära relationer med vuxna är viktigare än kamratrelationer.  --- Eleverna behöver också känna att de klarar av skolan. För att de ska göra det är det avgörande att de får stöd att utveckla sina kärnkompetenser. Självkänsla, förmåga att fatta beslut, ta ansvar, etik och moral samt förmåga att planera ger en känsla av att lyckas."

Formativ bedömning – möt eleven där den är, och visa vägen framåt

Här är lite bra länkar om formativ bedömning, alltså hur läraren visar vägen framåt för eleven, utifrån det eleven har gjort.

Daniel Barker är en klok lärare som arbetar med att utveckla undervisningsmetoder och läromedel. Se gärna filmen där han föreläser:
https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Daniel Barker bloggar också, bland annat skriver han "om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor".
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/Bedömning

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt – så här gör man

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken.

Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar. Här har jag sammanställt det jag har hittat hos Sveriges myndigheter och experter. Längst ner finns text från Skolinspektionen, som hjälper dig att hjälpa barnet.

Så här gör man:

1. Skapa en god relation till barnet. Håll en nära kontakt, bekräfta och var positiv.

2. Kartlägg vad barnet tycker är roligt, meningsfullt, jobbigt, lätt, svårt.

3. Börja med roliga saker, stimulerande lärande. Se till att eleven lyckas med varje uppgift: ge tillräckligt med stöd.

4. Var flexibel – till exempel kanske barnet ska ha skola bara tre timmar i veckan, bara komma till mattelektionerna, träffa läraren på ett fik i stället, sms:a sina svar på läxförhöret? Till att börja med.

Exempel: Tio tips för att stärka dina relationer med eleverna, och några till konkreta exempel, från en specialpedagog. Även URs portal till nya lärare har många program om hur du som lärare konkret kan stärka din relation till varje elev. Och det finns svensk forskning om att skickliga lärares relationsarbete är viktigt för eleverna, hos Skolverket.  

Ofta har det gått så långt, att först måste barnet (och relationerna) läka. Erfarna specialpedagogen påminner om att barnet oftast mår dåligt:

• Barnets energi är ofta slut. Hemma­sittandet blir då en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation. Lägg inte mer på lasset, genom att kritisera eller skuldbelägga.
  
  
• Ett barn som är sönderstressat behöver vila. Då bör man söka läkare för en sjukskrivning. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet mår dåligt – inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att hen har rätt att vila och slippa kraven. Att hen SKA vara hemma, för att läka. 

Några av Magelungens experters tips:

• Kartlägg skolfrånvaron för eleven. Skolfrånvaro är svårt. Problematiken kan på ytan se likadan ut, men orsakerna kan skilja sig åt. Då måste också insatserna se olika ut! (Använd gärna deras kartläggningsmaterial!)
  
  
• Se till att inte uppfinna hjulet på nytt – kunskapen finns ofta! Dra nytta av den erfarenhet andra har gjort, det sparar tid, pengar och lidande! Låt det inte gå för lång tid. Gör direkt det som brukar fungera. (Se 1, 2, 3 ovan)
  
  
• Eleven kanske har svårt för att komma utanför hemmet. Anpassa: möt eleven där den befinner sig (för att efter ett tag kunna nå målet att lämna hemmet).

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

Relation ger motivation.

En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips om motivation och relation och samtal i skolan.

Studiero. Varför går skolan inte bara till ån och hämtar vatten?

Jag håller med om att det behövs bättre studiero i klassrummen. Kalla det ordning och reda om ni vill.

Hur ska vi då åstadkomma det? Ett ordningsbetyg eller omdöme kommer ju bara kunna MÄTA hur det ser ut, inte LEDA till bättre ordning. Forskningen är ju tydlig i att strängare straff sällan avskräcker. Särskilt hos åttaåringar med outvecklad impulskontroll, tänker jag.

Lösningen finns redan! Det finns mängder om kunskap kring hur man får en grupp att prestera, hur man får en individ att må bra i sitt arbete, hur man är en god kommunikativ autentisk ledare. Det finns även belägg för att utveckling och förändringar kräver tid för reflexion, för att det ska bli bra. Allt detta finns i forskningen kring ledarskap. Varför används detta inte mer i skolan?

Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen

"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

Ingen motivation? VARFÖR?

På Livets bilder finns en användbar bild att utgå från, om du stöter på ett barn som har bristande motivation inför skolan.

Lösningen är sällan att säga åt barnet att skärpa sig. Lösningen är ofta att de vuxna tar ansvaret för att ta reda på VARFÖR barnet inte känner motivation, och åtgärdar det egentliga problemet.

Se vad du tycker! Lata elever utan motor? på bloggen Livets bilder

Hög IQ kan MOTVERKA bra skolresultat - ny engelsk forskning

Hur är det möjligt, att en hög IQ och förmåga kan leda till DÅLIGA resultat i skolan? Detta skriver Anne Favier-Townsend om i sin avhandling.

Om du har ett högt iq, en hög begåvning, en snabb inlärning, betyder det att du är annorlunda än de flesta i din skola.

Det kan leda till att du känner dig fel, eller blir mobbad. Det kan leda till att du blir deprimerad och tappar motivationen.

Den vanliga undervisningens innehåll och tempo passar inte din snabba förmåga. Om skolan inte ger anpassad undervisning riskerar du att börja prestera sämre än du egentligen kan.

Skolan: Så här kan ni undervisa när gruppen är blandad

Nu är jag inte lärare (även om jag utbildat vuxna i 15 år, oftast i blandade grupper) men jag har mött flera lärare som pratat om att det är så svårt att undervisa så att alla barn med alla sina olika förutsättningar, behov och intressen kan få sitt. Därför får jag väl länka till sådant som kan ge fler lärare tips om hur de kan möta blandade grupper, inklusive högt begåvade barn.

Jag är övertygad om att differentiering och fokus på utveckling är bra för ALLA elever.

Här är 10 oerhört tänkvärda blogginlägg av en erfaren lärare/specialpedagog:

5 sorters individualisering

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

5 sätt att använda datorn för att möta alla elever

Boktips för lärare från lärare

Lärare som jag följer rekommenderar följande 6 böcker som några av de bästa och mest användbara. Välj en eller två och påbörja en läsecirkel på din skola?

1. Utmanande undervisning i klassrummet: 

Återkoppling ansträngning utmaning rekreation
av James Nottingham 2013

Boken innehåller många exempel på lektionsplanering med syfte att utmana och utveckla elevers kreativa och kritiska tänkande. James Nottingham har flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien, och har ett nära samarbete med skolforskaren John Hattie.

De 6 typerna av särskilt begåvade barn

Jag har översatt och gjort ett par små strykningar. Texten finns i original på http://www.davidsongifted. org/db/Articles_id_10114.aspx

Denna artikel av George Betts och Maureen Neihart profilerar 6 olika typer av begåvade individer:

1. framgångsrika
2. utmanande/kreativa
3. osynliga
4. avhoppare/arga
5. dubbelt särskilda
6. självständiga. 

Här beskriver vi, för varje typ, vanliga känslor, attityder, beteenden, behov, vuxnas och och kamraters uppfattningar, hur de kan identifieras och vilket stöd de behöver från hemmet och skolan. Texten kompletteras av mer information i en matris uppdaterad 2010.

Hur många timmar per år tycker du att de ska behöva sitta och vänta?

Men om man har lätt för sig har man väl det lätt i skolan?

Många av de särskilt begåvade barnen lär sig lektionens poäng på 5 minuter, och förväntas sedan sitta och vänta in de andra i 55 minuter. Det förväntas de alltså göra, 7 år gamla, sitta stilla och tysta, utan att ha något att lyssna på eller göra, i 55 minuter i sträck, varje timme. Är det konstigt om vissa inte lyckas med det?

Hur mår du själv som vuxen, om du måste sitta still och tyst och vänta i 55 minuter i taget, varje dag i flera år?

Undervisningstips som ger breda möjligheter

Hos Fröken Flipp kan man läsa många undervisningsgrepp som passar särskilt begåvade elever väl – de ger faktiskt alla elever samtidigt möjlighet att arbeta på sin nivå. Flippandet av klassrummet i sig – att eleverna tittar på genomgången på film före lektionen – ger läraren mer lektionstid att stödja varje elev där den är.

Bland annat skriver hon om att skriva sig till kunskap med riktad skrivning, inklusive att eleverna regelbundet får analysera och bedöma varandras texter. 

En av Sveriges erfarna flippare är Daniel Barker, här skriver han om hur hans flippande går till. Bland annat är kontrollfrågor och formativ bedömning centralt. Självklart kan du också se en film, hos UR, där han berättar om sitt arbete. Han har skrivit en bok också.

Hos Karin Brånebäck finns en nybörjarguide om att flippa klassrummet, med massa vidare lästips.

På samma lag för att motivera de särskit begåvade eleverna

Det är bra för ALLA elever om skolan blir mer lyhörd, med fokus på progression, och med mer differentiering, där olika barn får olika saker – även om man gör den inom ramen för inkludering för att uppnå fördelarna med tillhörighet.

Men i detta måste väl ingå att skolan tar reda på var eleven är, vilken förmåga hen har, och hur hen behöver ledas framåt.

Jag är frustrerad över bristen på kunskap, och frustrerad över alla de berättelser jag hör, där skolorna inte tar bollen och visar att de vill ta reda på och förstå eleven, utan skjuter tillbaka bollen till familjen, som upplever att skolan säger att det är barnet det är fel på.

Jag vill hitta en väg framåt där alla lärare tar reda på var varje elev är, och hur eleven behöver ledas framåt. Där vi alla jobbar på samma lag för varje unge.

Några osorterade utmaningar jag personligen ser med att hitta de särskilt begåvade barnens motivation: