Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Både svårighet och begåvning? Anpassa för 2e så här.

Följande utdrag som jag översatt kommer från delstaten Colorados riktlinjer för att undervisa 2e-elever.

Längre ner på sidan kommer ett hundratal tips och exempel på anpassningar, som skolan kan arbeta med, skriva in i utvecklingsplan eller åtgärdsprogram, osv.

(Nyligen kom också SPSMs sammanfattning med kunskap och råd om 2e.)

Att undervisa 2e-barn kräver 2 fokus:

Du måste möta styrkor och svårigheter samtidigt.

Dubbla fokus är helt nödvändigt, när man planerar undervisningen av en dubbelt exceptionell elev. Både elevens styrkor och elevens svårigheter måste mötas, samtidigt.

Sju steg för en strategisk plan för att undervisa en 2e-elev:

Användbart: Sigtunas arbetssätt – handlingsplan kring begåvade elever

En hel hög guldstjärnor till Sigtuna kommun, som har utvecklat en handlingsplan för begåvade elever, utifrån SKLs ram. Bland annat finns där följande:


"Målet med handlingsplanen är att särskilt begåvade elever ska nå och uppleva att de når maximal utveckling genom att:

• Öka kunskapen hos politiker, förvaltning, skolledare, pedagoger och elevhälsopersonal.

• Upprätta metoder och rutiner som tillvaratar särskilt begåvade elevers intressen och behov."

Där finns också steg för steg hur rektor, elevhälsa och lärare ska arbeta, och ansvarsfördelning:

Resultatrapport – svenska lärare i ambitiöst utvecklingsprojekt om att undervisa särskilt begåvade elever

Elisabet Mellroths forskningscirkel för lärare har fått jättefina resultat!

De har också samlat ihop övningsuppgifter som alla sorters elever kan finna stimulans av. 

Sådana finns även på sidan fattarsnabbt.nu av läraren Lotta Hambraeus.

Förslag: Rätt till "särskild stimulans" för de mest begåvade eleverna. Så de kan må bra.

Jag tycker att det är olyckligt att prata om att de särskilt begåvade eleverna ska få mer UTMANINGAR. Det kan leda tankarna fel.

Vissa lärare tycker att det räcker med att lägga fram jättesvåra uppgifter. Det finns till och med de som tolkar "utmaningar" som att läraren ska, eller kan, gå i konfrontation med eleven, utmana som i att ifrågasätta. Det kan bli en negativ stämning. Det leder sannolikt till att eleven inte presterar alls, och därmed inte utvecklas alls.

Jag tycker att vi ska hålla oss till formuleringen STIMULANS. Det är den som finns i skollagen. Det är ledning och stimulans som eleverna har rätt till. Om vi sedan ska få riktiga rättigheter till särskilda insatser för att utvecklas så långt som möjligt så kan väl det kallas "särskild stimulans", parallellt med uttrycket "särskilt stöd" för att nå godkänt.

Skolpolitiker: se till att alla barn har samma rättigheter!

Jag vill att skolpolitikerna ser till att ordna till följande, för de särskilt begåvade eleverna – se sammanfattade uppmaningar längst ner.

1. Samma lagliga rätt som vid särskilt stöd

Även elever som klarar att nå målen, ska ha laglig rätt att överklaga skolans anpassningar, om familjen upplever att anpassningarna och stimulansen inte är tillräckliga för att barnet ska må bra och nå så långt som möjligt.

Hur ska Sverige klassificera de anpassningar av undervisningen, som behövs för att en elev har en hög lärtakt/kunskapsnivå/begåvning, men som inte läraren klarar i det vanliga klassrummet?

• Antingen ska de räknas in i “särskilt stöd”, och då ska lagen ändras, så att det inte krävs risk att inte nå målen, för att man ska få åtgärdsprogram.
• Eller så behövs det ett nytt definierat begrepp i lagen, och en ny term, till exempel “särskild stimulans” enligt skollagen 3:3. 

Acceleration: att få lära sig i sin takt = snabbare

Internationellt används flera varianter av att låta en elev accelerera, alltså ta sig igenom skolan eller ett skolämne snabbare än jämnåriga.

Längre ner kan du läsa en sammanfattning av forskningsbelägg att acceleration är bra – även för det sociala.

Även begåvade elever har rätt att lära sig i skolan.

Här har jag samlat hänvisningar till belägg för rättigheter och skyldigheter kring begåvade elever ...

Trots att de når målen, få stöd ledning stimulans:

Lgr 11: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Sexåring som vill ha matte på gymnasienivå. De barnen finns också.

Eva Pettersson studerar i sin licentiatuppsats barn som har begåvning i matematik. Hon berättar om ett tänkvärt barn.

"I inledningen till denna avhandling beskrev jag Axel, en då sexårig pojke och hans fröken i förskoleklassen samt den skola som Axel tillhör. Jag beskrev där hur skolledningen tillsammans med föräldrarna hade gjort ett försök att flytta upp Axel till årskurs två under matematiklektionerna.

Axel själv såg dock inte detta som mer stimulerade än undervisningen i förskoleklassen. Han fick fortfarande bara använda addition och subtraktion trots att hans matematiska kunskaper omfattande alla fyra räknesätten och mer därtill.

Efter några besök hos Axel och i diskussioner med hans föräldrar och lärare kom vi gemensamt fram till ett nytt förslag.

Förslaget innebar att Axel skulle få en egen mentor, en gymnasielärare som fanns på ortens gymnasieskola och som hade stort intresse för elevers lärande. Mentorn skulle träffa Axel en gång i veckan och Axel skulle då få möjlighet att diskutera områden i matematiken som intresserade honom och som det inte fanns utrymme för i den ordinarie undervisningen.

Skolan ska lägga resurser även på barn som lär sig snabbt. Se skollagen.

Det står rakt ut i förarbetena till skollagen:

alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet 

Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. 

Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så

Konferens: Brainchild. Om särbegåvade barn på Tekniska museet.

Nedan kan du läsa mina sammanfattningar / referat av föreläsningarna. Du kan också se dem på film: Brainchild – föreläsningar om särskilt begåvade elever

Mona Liljedahl, speciallärare: 

Gör så här, för de begåvade eleverna.

–Dessa barn. De som Skolverket kallar särskilt begåvade barn. De tänker mer, tänker jämt, tänker bredare, på tvärsen. Jag brukar säga att vissa barn har extra mycket spring i benen; de särskilt begåvade barnen har i stället extra mycket spring i huvudet.

–Känns det jobbigt att prata om begåvning? Men byt ord då. Prata om kognition i stället.

–Det är ingen diagnos att ha hög begåvning. Men det kan bli ett funktionshinder! I skolan, i vardagen. Om man inte får en undervisning som passar.

(Bilden: Begåvade barn kan utmärka sig genom sociala utmaningar, starka känslor, dagdrömmar, grubblerier, vägran, moralpolisande eller frågvishet, eller att föredra att vara med vuxna.)

2e: Lätt att lära, OCH svårt att lära, SAMTIDIGT.

Om barnet har en hög begåvning och lätt att lära. 

Men också har en inlärningssvårighet, kanske en diagnos som dyslexi, adhd eller autism. 

Då kan barnet till viss del använda sin höga begåvning för att kompensera för sina svårigheter. Till exempel lära sig saker utantill, om det är svårt att läsa.

Tycker du att skolan då ska göra inget, och nöja sig med att barnet får C eller D i betyg?

Eller tycker du att skolan ska ge det stöd man brukar ge, till exempel för dyslexi, OCH dessutom stimulera barnet att lära sig mer, ge svårare uppgifter, än de jämnåriga?

Man kan ha jättelätt att lära, och jättesvårt att lära, samtidigt. Visste du det?

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift. 

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.

Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

Barnen ska må bra också. Elevhälsan kan göra stor skillnad.

 En erfaren lärare och specialpedagog skriver:

- Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam.

- Tydlighet i elevhälsans roll och funktion.

Om lärare och rektor har ett synsätt som handlar om relationer och motivation, blir det bättre än om man tänker utifrån krav och problem.

Mer om elevernas rätt till stöd socialt och emotionellt

Mer om elevhälsans uppgift

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation

En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan. 

Längst ner kan du läsa ett utdrag om 6 faktorer som påverkar motivationen, från en svensk studie.

Forskning hos SPSM visar även den tydligt, att det som fungerar, för att få eleverna att känna att de kan uppskatta skolan och den kunskap de får där, är att eleverna känner sig stöttade av vuxna i skolarbetet, känner trygghet och "får stöd att utveckla kärnkompetenser som är avgörande i lärandet. --- Nära relationer med vuxna är viktigare än kamratrelationer.  --- Eleverna behöver också känna att de klarar av skolan. För att de ska göra det är det avgörande att de får stöd att utveckla sina kärnkompetenser. Självkänsla, förmåga att fatta beslut, ta ansvar, etik och moral samt förmåga att planera ger en känsla av att lyckas."

Att undervisa och organisera för särskilt begåvade elever – material från andra länder

Här finns läsvärda material på engelska om hur arbetet ser ut i andra länder.

Nya Zealands utbildningsdepartement har en hel webbplats med fakta och undervisningsstöd:
https://gifted.tki.org.nz/responsive-practice/

Australiska delstaten New South Wales utbildningsdepartement har ett stort och gratis fortbildningsmaterial för lärare, uppdelat på stadier:
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt – så här gör man

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken.

Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar. Här har jag sammanställt det jag har hittat hos Sveriges myndigheter och experter. Längst ner finns text från Skolinspektionen, som hjälper dig att hjälpa barnet.

Så här gör man:

1. Skapa en god relation till barnet. Håll en nära kontakt, bekräfta och var positiv.

2. Kartlägg vad barnet tycker är roligt, meningsfullt, jobbigt, lätt, svårt.

3. Börja med roliga saker, stimulerande lärande. Se till att eleven lyckas med varje uppgift: ge tillräckligt med stöd.

4. Var flexibel – till exempel kanske barnet ska ha skola bara tre timmar i veckan, bara komma till mattelektionerna, träffa läraren på ett fik i stället, sms:a sina svar på läxförhöret? Till att börja med.

Exempel: Tio tips för att stärka dina relationer med eleverna, och några till konkreta exempel, från en specialpedagog. Även URs portal till nya lärare har många program om hur du som lärare konkret kan stärka din relation till varje elev. Och det finns svensk forskning om att skickliga lärares relationsarbete är viktigt för eleverna, hos Skolverket.  

Ofta har det gått så långt, att först måste barnet (och relationerna) läka. Erfarna specialpedagogen påminner om att barnet oftast mår dåligt:

• Barnets energi är ofta slut. Hemma­sittandet blir då en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation. Lägg inte mer på lasset, genom att kritisera eller skuldbelägga.
  
  
• Ett barn som är sönderstressat behöver vila. Då bör man söka läkare för en sjukskrivning. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet mår dåligt – inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att hen har rätt att vila och slippa kraven. Att hen SKA vara hemma, för att läka. 

Några av Magelungens experters tips:

• Kartlägg skolfrånvaron för eleven. Skolfrånvaro är svårt. Problematiken kan på ytan se likadan ut, men orsakerna kan skilja sig åt. Då måste också insatserna se olika ut! (Använd gärna deras kartläggningsmaterial!)
  
  
• Se till att inte uppfinna hjulet på nytt – kunskapen finns ofta! Dra nytta av den erfarenhet andra har gjort, det sparar tid, pengar och lidande! Låt det inte gå för lång tid. Gör direkt det som brukar fungera. (Se 1, 2, 3 ovan)
  
  
• Eleven kanske har svårt för att komma utanför hemmet. Anpassa: möt eleven där den befinner sig (för att efter ett tag kunna nå målet att lämna hemmet).

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket i sitt stödmaterial:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen. 

Det är rektor, huvudman och staten som måste lösa detta. Lägg det inte på lärarna.

Tiotusentals elever lär sig inget i skolan. De får ingen undervisning. De får ingen god utveckling. Skolinspektionens granskningar visar dessutom detta år efter år. Ingen verkar alltså göra något? Trots att metoderna finns?

Jag pratar om de barn som kan mycket och lär sig snabbt.

Och det är inte "bara några stycken, som säkert klarar sig bra ändå". Skolinspektionens årsrapport visar att var tredje elev vill ha mer utmaningar. Det går närmare 2 miljoner barn i förskola, grundskola och gymnasieskola. 1 procent av det är 20 000 barn. 2 procent är 40 000 barn. 5 procent, som Skolverket säger ska ha anpassningar utifrån särskild begåvning, det är 100 000 barn, det.

Alltså. År efter år bryter majoriteten skolor mot skollagen. Och ändå fortsätter de att få finansiering.

Hur är det rimligt? Ja för nu står det ju så här i skollagen: