Begåvade elever – gör så här – ny forskning och nya riktlinjer

Hej Anna Ekström och alla rektorer osv.

Så här gör man. Med begåvade elever. För att de ska lära sig.

Australiska delstaten New South Wales nya riktlinjer och verktygslåda för att undervisa de begåvade eleverna

Deras policy, länkar till forskning om gifted education, med mera – startsida

Ny sammanställning av forskning om begåvade och twice exceptional elever
– läs ett utdrag längre ner!

En rektor/lärare sammanfattar hur han ser att rätt utbildning till begåvade, berikar alla elevers lärande

Förslag: Rätt till "särskild stimulans" för de mest begåvade eleverna. Så de kan må bra.

Jag tycker att det är olyckligt att prata om att de särskilt begåvade eleverna ska få mer UTMANINGAR. Det kan leda tankarna fel.

Vissa lärare tycker att det räcker med att lägga fram jättesvåra uppgifter. Det finns till och med de som tolkar "utmaningar" som att läraren ska, eller kan, gå i konfrontation med eleven, utmana som i att ifrågasätta. Det kan bli en negativ stämning. Det leder sannolikt till att eleven inte presterar alls, och därmed inte utvecklas alls.

Jag tycker att vi ska hålla oss till formuleringen STIMULANS. Det är den som finns i skollagen. Det är ledning och stimulans som eleverna har rätt till. Om vi sedan ska få riktiga rättigheter till särskilda insatser för att utvecklas så långt som möjligt så kan väl det kallas "särskild stimulans", parallellt med uttrycket "särskilt stöd" för att nå godkänt.

Skolpolitiker: se till att alla barn har samma rättigheter!

Jag vill att skolpolitikerna ser till att ordna till följande, för de särskilt begåvade eleverna – se sammanfattade uppmaningar längst ner.

1. Samma lagliga rätt som vid särskilt stöd

Även elever som klarar att nå målen, ska ha laglig rätt att överklaga skolans anpassningar, om familjen upplever att anpassningarna och stimulansen inte är tillräckliga för att barnet ska må bra och nå så långt som möjligt.

Hur ska Sverige klassificera de anpassningar av undervisningen, som behövs för att en elev har en hög lärtakt/kunskapsnivå/begåvning, men som inte läraren klarar i det vanliga klassrummet?

• Antingen ska de räknas in i “särskilt stöd”, och då ska lagen ändras, så att det inte krävs risk att inte nå målen, för att man ska få åtgärdsprogram.
• Eller så behövs det ett nytt definierat begrepp i lagen, och en ny term, till exempel “särskild stimulans” enligt skollagen 3:3. 

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.

Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

Våra barn behöver lagändringar och fler insatser – debatt

Fler och fler yttrar sig och påpekar att snabba barn också behöver få  lära sig i sin takt. Tyvärr verkar det finnas en övertro på spetsklasser i högstadiet ... men det kommer också andra viktiga förslag.

En kunnig förälder ställer 7 tydliga krav nedan, som svar på en debattartikel.

Det vore slöseri att byta svenskan mot engelskan.

Det finns de som tycker att vi borde byta språk i det här landet, från svenska till engelska. Det kanske är samma personer som tror att det är bra att svensktalande lärare undervisar svensktalande barn i skolor i Sverige på engelska. Det är det inte, enligt all forskning jag känner till (exempel här). Tvärtom leder det till sämre kunskapsresultat.

Det har vi inte råd med som land, de kommande 100 åren, då vi måste konkurrera globalt med kvalitet och hög utbildningsnivå. Vi behöver vara vårt smartaste. Därför ska vi istället stödja svenskan, OCH engelskan, OCH alla andra språk i Sverige. Fler språk ger högre kvalitet.

Jag är intervjuad i Internetworlds artikel om förslaget att byta språk i Sverige. Till artikeln hör också tre  kompletterande repliker.

Digitaliserade kommunala beslutsunderlag

Idag skriver kommunala handläggare sina beslutsunderlag som vanliga worddokument.

I bästa fall har de en bra mall att utgå ifrån.
I bästa fall använder de faktiskt mallen och gör inte bara ändringar i förra texten.
I bästa fall finns en hjälptext i mallen som förklarar vilka frågor nämnden vill ha svar på under varje rubrik.

Ställ de dumma frågorna! Det är då du lär dig mer.

Jag vet vad jag är bra på. Jag vet också vad jag inte är så bra på. Jag kan verkligen rekommendera att ställa dumma frågor och be om hjälp.

Makt by vända dig om och presentera dig för närmsta människa.

En av de jag stod bredvid i Almedalen visade sig vara rådgivare på en myndighet jag länge har velat komma in och jobba hos. Jag berättade om mina tankar om deras arbete med texter, kultur och kommunikation. Hon ville gärna veta mer, så nu ska vi ses efter semestrarna och jag kommer att få presentera mina förslag för att utveckla deras verksamhet.

Skolan måste ge barnen självkänsla.

När Åsa Romson satt på pallen hos Bloggplats #H12 frågade jag henne om hur hon ser på att utveckla även innehållet i utbildningarna. Hur kan det inte stå något i målen för skolan om att den ska ge barnen självkänsla? Hon pratade om sitt arbete för att få in livskunskap på schemat, när hon var kommunpolitiker. Hon talade också om skolan som elevernas arbetsplats:

Eftersom många elever upplever en enormt stark press i skolan idag behöver vi utveckla ett bättre stöd för dem. Vi måste jobba för en mänskligare skola som stärker eleverna. Det är ju trots allt den sociala personen som är den som går ut ur skolan. 

Namn på floder kan man kolla upp senare. Självkänslan är a och o när man ska vidare ut i arbetslivet.

Det här var väl ingen ledande fråga?

I programmet för Almedalsveckan står många rubriker i form av frågor.

Allt börjar med en bra lärare – men hur?
Hur skapar vi framtidens kvinnliga ledare?
Skola + näringsliv + entreprenörskap = hållbar tillväxt?
Ung och kåt – vilken vägledning ger skolan?

Men hinner man besvara stora frågor på en timme? Hinner man komma längre än att ringa in själva frågan och vad man skulle vilja diskutera? Tyvärr känns det som att den akademiska sjukan riskerar att effektivt mörda de flesta av de som kunde ha varit vassa diskussioner, genom att seminariehållarna börjar med bakgrund, metod och definitioner, och att detta tar största delen av tiden. Tänk om alla började med att slänga ut ett provokativt påstående och lät publiken kommentera. In medias res ftw, som de gamla grekerna skulle ha sagt.

Att få till riktigt vassa seminarier är väl också särskilt svårt när alla går omkring i någon slags dimma av överstimulans, trötthet och lätta roséeffekter.

Kanske finns det inga alternativ. Kanske får vi se det som att alla små steg framåt är bra. Och hoppas på att tidsplanen och strategin för varje viktig fråga räcker längre än till semestern.

Makt - hur funkar det?

Ett av mina syften med att vara i Almedalen är att ringa in vad makt är och hur det fungerar. Så nu finns ett par nya taggar i bloggen: makt - hur funkar det? och politik. Happy läsning.

Amelia: Här bestämmer män. Vi tänker ändra på det.

Amelia satte en tvåmeters IRL-badge på Handelsbanken i Visby. Tanken är att lyfta fram vilken makt Amelias läsare har. Målet är att regeringen ska skapa lagstiftning för jämställda bolagsstyrelser inom ett år. Såhär skriver www.amelia.se:

I börsbolagens styrelser är 78 procent män. 97 procent av börsbolagens vd:ar är män. Detta innebär ett farligt slöseri med resurser. Alla är i teorin överens om att detta är dåligt för Sverige. Men inget händer. I år, 2011, ÖKAR andelen män i styrelserna för svenska aktiebolag. Det är skrattretande och vårt tålamod är slut. amelia kräver därför en lagstiftning som gör att styrelserna består till hälften av kvinnor och kommer att uppmana våra läsare att rösta på ett parti som driver den frågan. ... Och med 360 000 läsare varannan vecka är vi en maktfaktor att räkna med. 360 000 är lika många som röstade på centerpartiet.