Det är en utmaning för läraren att ta fram lärandeinnehåll som är tillräckligt utmanande och sammanhängande för elever som är högt begåvade. Resultatet är dock väl värt ansträngningen. Differentierad undervisning ger välutbildade, kunniga elever som har varit tvungna att arbeta mycket hårt, har bemästrat en betydande mängd kunskap och kan tänka klart och kritiskt om den kunskapen. Att uppnå dessa resultat för en elev eller för ett klassrum fullt av elever som är begåvade kommer att producera höga nivåer av tillfredsställelse, inte bara för eleverna, utan också för den lärare som är villig att åta sig uppdraget.
Leadership Training Institute (Passow, 1982) utvecklade sju riktlinjer för differentiering. Innehållet i kursplanerna för begåvade elever bör
Att ta fram och anpassa innehållet behöver vara en dynamisk, kontinuerlig process. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt uppgifternas formulering, omfattning och ordning. Målen är att undvika både luckor och upprepning, se till att de kunskaper och färdigheter vi förväntar oss att eleverna utvecklar passar ihop, och se till att eleverna får till sig de kunskaper och färdigheter de kommer att behöva i framtiden. Utvärdera och justera kursplanen regelbundet. Det är en förutsättning för att den långsiktigt ska kunna möta elevernas behov av att ständigt få mer och mer komplexa och utmanande uppgifter.
Det finns många verktyg och strategier man kan använda när man differentierar kursplanen.
Man kan låta alla elever arbeta självständigt inom samma tema men differentiera innehåll, process, slutprodukt och lärmiljö. För de högt begåvade eleverna ska följande ingå i arbetet, enligt Kaplans modell:
Låt de begåvade eleverna träna på stegen i att utreda en fråga:
Se till att eleverna får träna följande studiefärdigheter:
Källorna, som innehåller massor av exempel på uppgifter och arbetssätt:
Leadership Training Institute (Passow, 1982) utvecklade sju riktlinjer för differentiering. Innehållet i kursplanerna för begåvade elever bör
- fokusera på mer avancerade, komplexa och djupgående studie av stora idéer, problem och teman, som integrerar kunskap inom och mellan tankesystem.
- ge möjlighet att utveckla och tillämpa produktivt tänkande, så att eleverna kan omkonceptualisera befintlig kunskap eller generera ny kunskap.
- ge möjlighet att utforska ständigt föränderlig kunskap och informatio, och utveckla inställningen att kunskap är värt att sträva efter i en öppen värld.
- låta eleven exponeras för, välja mellan och använda specialiserade resurser.
- främja självinitierat och självstyrt lärande och utveckling.
- utveckla elevens självförståelse och förståelse för sin egen relation till personer, samhällsinstitutioner, natur och kultur.
Att ta fram och anpassa innehållet behöver vara en dynamisk, kontinuerlig process. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt uppgifternas formulering, omfattning och ordning. Målen är att undvika både luckor och upprepning, se till att de kunskaper och färdigheter vi förväntar oss att eleverna utvecklar passar ihop, och se till att eleverna får till sig de kunskaper och färdigheter de kommer att behöva i framtiden. Utvärdera och justera kursplanen regelbundet. Det är en förutsättning för att den långsiktigt ska kunna möta elevernas behov av att ständigt få mer och mer komplexa och utmanande uppgifter.
Det finns många verktyg och strategier man kan använda när man differentierar kursplanen.
- Diagnostester före ett moment
- Komprimering – elever går igenom momentet på kortare tid
- Uppgifter på olika nivåer – flera uppgifter på samma område men olika svåra och komplexa. Varje elev börjar på en nivå som passar.
- Lärkontrakt – ett avtal mellan eleven, läraren och ibland föräldrarna, om att och hur eleven ska arbeta självständigt, med en viss bestämd handledning.
- Självständiga studier eller eget forskningsprojekt där eleven utvecklar färdigheter inom självständigt lärande. Handledning och ramar anpassas till elevens förmåga att själv hantera idéer, tid och arbete.
- Arbete i par eller små grupper som tillsammans gör insamling, analys och organisering av information, men där varje elev redovisar sitt lärande i en egen slutprodukt.
Man kan låta alla elever arbeta självständigt inom samma tema men differentiera innehåll, process, slutprodukt och lärmiljö. För de högt begåvade eleverna ska följande ingå i arbetet, enligt Kaplans modell:
- stora frågor och viktiga begrepp
- en stor kunskapsbas
- uppgifter som visar hur ämnen hör ihop
- djupgående forskning
- träning i att resonera
- avancerat tänkande
- hög komplexitet och högt tempo
- självledarskap.
Låt de begåvade eleverna träna på stegen i att utreda en fråga:
- orientera sig i ett ämne
- välja en forskningsfråga
- formulera hypoteser
- föreslå ett sätt att svara på frågan eller bedöma huruvida hypotesen är sann
- samla in och analysera information
- använda flera olika resurser
- dra slutsatser
- välja ett relevant sätt att redovisa sina slutsatser
- föreslå frågor inför ytterligare forskning.
Se till att eleverna får träna följande studiefärdigheter:
- Anteckna
- Intervjua
- Använda referensresurser
- Utforma en forskningsmetod
- Välja bedömningskriterier
- Göra en enkätundersökning
- Skriva referat och sammanfattningar
- Analysera och tolka data
- Disponera sin presentation
- Belägga och argumentera för sina slutsatser
Källorna, som innehåller massor av exempel på uppgifter och arbetssätt:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar