Nya riktlinjer för prövning – rätt att tenta av ämnen

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9, tidigare än vårterminen i årskurs 9, har rätt att genomgå prövning.

Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.

Allt i detta inlägg är taget rakt ur Skolverkets nya riktlinjer för prövning.

Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner. Det kan till exempel vara elever som saknar betyg i ett ämne eller en kurs. Det kan även vara personer som inte är elever och som vill ha betyg i ett ämne, en kurs eller på ett gymnasiearbete. Prövning kan genomföras i grundskolan och gymnasie­skolan hos både kommunala och enskilda huvudmän.

Om eleven inte är nöjd med det betyg han eller hon har fått i ett ämne i samband med prövning, kan eleven fortsätta att följa undervisningen. Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Det är rektorn som ska utfärda betyg efter prövning. Om en elev har betyg i ämnet sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå.

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F. Kurser som ingår i en elevs individuella studieplan är rimligen sådana som eleven faktiskt läser eller avser att läsa. Om en kurs inte ges vid den skolenhet där eleven går, så går det inte att ta med den i den individuella studieplanen och prövning kan inte heller genomföras i kursen.

Den som inte är elev i gymnasieskolan men vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Detta gäller även personer som inte till­ hör gymnasieskolans målgrupp. Rätten gäller också gymnasie­arbetet.

Prövning får endast genomföras i de kurser som anordnas vid den aktuella skolenheten eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet av­ser. Utgångspunkten för om en kurs anses vara anordnad vid en skolenhet är den tidpunkt då en person önskar genomgå prövning i kursen.

Om en person genomgår en prövning i en kurs, till exempel kursen franska 4 eller kursen matematik 4, så avser prövningen endast betyg i aktuell kurs. Den prövande kan inte automatiskt få betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska 1–3 eller matematik 1–3. Betyg efter prövning ska framgå av betygskatalogen. Om en elev har betyg i kursen sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå.

Läraren eller lärarna som genomför prövningen är den eller de som sätter betyg. En lärare ska som huvud­ regel ha lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt. Det är därför lämpligt att läraren som genomför prövningen ska vara legitimerad och behörig att undervisa i ämnet.

Läraren kan vid betygssättningen i ett ämne eller en kurs bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns sär­ skilda skäl. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Detta anges i den så kallade undantags­ bestämmelsen som kan tillämpas vid betygssättning i samtliga skolformer där prövning genomförs.

Huvudmannen får ta ut en avgift om högst 500 kronor av den som vill genomföra en prövning i grundskolan, gymna­ sieskolan och kommunal vuxenutbildning. Avgiften går till huvudmannen.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer:

HUVUDMANNEN BÖR
1. se till att skolenheterna systematiskt och kontinuerligt arbetar för att prövningar genomförs på ett likvärdigt sätt.

Samarbeten, även med skolenheter som drivs av andra huvudmän, kan behöva ini­tieras och stödjas för att prövningar i samma ämnen eller kurser genomförs på ett likvärdigt sätt vid olika skolenheter.


REKTORN BÖR
2. se till att det finns rutiner för planering, genomförande och uppföljning av prövningar.

En skolenhet behöver tillhandahålla tydlig och lättillgänglig in­formation om hur en person anmäler sig till en prövning på skolenheten.

Rektorn ansvarar för att ge lärarna utrymme för de förberedelser som krävs för att kunna genomföra prövningen. Begäran om prövning kan komma oväntat. Det behöver alltså finnas en beredskap för hur en begäran om prövning tas emot och hur ansvaret fördelas.

Rektorn beslutar om när prövningens olika delar kan genom­föras. Önskvärt är att hålla samman prövningen i tid så mycket som möjligt.


REKTORN BÖR TILLSAMMANS MED LÄRARNA SYSTEMATISKT OCH KONTINUERLIGT
3. utvärdera planeringen, genomförandet och uppföljningen av prövningar samt formerna för dokumentationen av prövningar.


LÄRARE BÖR VID PLANERINGEN AV PRÖVNING I ÄMNEN ELLER KURSER
4. säkerställa att prövningen omfattar kunskapskravens alla delar och ett representativt urval av det centrala innehållet,
5. säkerställa att den prövande ges möjlighet att visa sina kunskaper så att dessa kan bedömas enligt hela betygsskalan A–F, samt
6. välja ändamålsenliga och varierade former för prövningen.

Den prövande läraren utformar prövningen så att det är möjligt att bedöma den prövandes kunskaper i förhållande till alla delar av kunskapskraven. En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av kunskapskraven prövas. Den prövan­des kunskaper måste även kunna bedömas utifrån hela betygs­skalan A–F.

Redan i planeringen är det viktigt att fastställa vilka bedöm­ningsformer som bäst kan användas för att den prövande ska få visa sina kunskaper. Om något specificerat centralt innehåll för ämnet eller kursen ingår i kunskapskraven ska detta ingå i prövningen.

Enligt läroplanerna för de olika skolformerna ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper. Det kan hända att en lärare redan innan en prövning har information om den prövandes kunskaper. Läraren kan till exempel ha haft den prövande som elev eller så kan den prövan­de ha lämnat in intyg från praktik, arbetsplatsförlagd utbildning eller liknande. Även om läraren innan prövningen har sådan information om den prövandes kunskaper, måste prövningen avse samtliga delar av kunskapskraven.

Betyget sätts med utgångspunkt i vad den prövande kan vid prövningstillfället. Om läraren har information om den prö­vandes kunskaper, utöver underlaget från prövningen, är det väsentligt att läraren noggrant värderar om denna information kan användas vid betygssättningen tillsammans med prövnings­underlaget. Den prövande själv kan inte kräva att läraren ska ta hänsyn till dokument eller intyg som är okända för läraren. Det är den prövande läraren som värderar och bestämmer vad som kan ingå i bedömningen. Sådan tidigare information om den prövandes kunskaper får dock inte användas för att motivera ett lägre betyg efter prövningen, än det som skulle ha satts om denna information inte hade varit tillgänglig.

Prövningar kan utformas på många olika sätt beroende på vilken information som den prövande läraren behöver för att kunna göra en rättvis bedömning av den prövandes kunskaper. I lära­rens planering fastställs de praktiska ramarna för prövningen. För att ge alla prövande goda möjligheter att få visa sina kun­skaper är det viktigt att formerna för bedömning är varierade.

Nationella prov eller delar av nationella prov kan med fördel användas vid prövningar i de ämnen eller kurser där sådana prov ges. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs-­ och ämnes­ planerna och de är utprövade för att ge tillförlitliga resultat. I lärarinformationen till de nationella proven framgår hur provet förhåller sig till kunskapskravens delar. En prövning kan dock inte enbart bestå av ett nationellt prov. Om möjligt kan pröv­ ningen samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten. Om detta inte är möjligt är det viktigt att använda nationella prov som fortfarande är sekretesskyddade. Skolverket tillhandahåller också bedömningsstöd.


LÄRARE BÖR
7. dokumentera planeringen av prövningen så att den kan utgöra en grund för kommunikation av bedömningen och betygssättningen med den prövande och i förekommande fall den prövandes vårdnadshavare,
8. se till att den prövande får tillräcklig information för att förstå vilka kunskaper som kommer att prövas och hur hon eller han ska få visa sina kunskaper, samt
9. tillsammans med en prövande som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur, i förväg diskutera genomförandet av prövningen så att hon eller han ges möjlighet att visa sina kunskaper utifrån sina personliga förutsättningar.

Den lärare som utses att genomföra prövningen behöver doku­mentera sin planering och i förväg lämna information till den prövande som också ges tillfälle att ställa frågor. I den doku­menterade planeringen kan läraren tydliggöra sambandet mellan prövningen och kunskapskravens olika delar. Dokumentationen blir sedan en del av underlaget i det fall den prövande begär att få veta skälen till betyget.

Inför en prövning är det viktigt att den prövande får god infor­mation om prövningens genomförande. Det kan vara rimligt att ta upp tid och omfattning, kostnader, eventuella förberedelser, eventuella krav på deltagande i informationsmöte, prövningens olika delar och utformning, kurs­ eller ämnesplanerna, kun­skapskraven för aktuellt ämne eller aktuell kurs, studietips, kon­taktinformation och hänvisningar till lämplig studielitteratur.

För en person med funktionsnedsättning kan läraren behöva anpassa formerna för prövningen för att den prövande ska få möjlighet att visa sina kunskaper. Det kan till exempel vara att få besvara ett skriftligt prov muntligt, att få extra tid på sig, att använda talsyntes eller att få skriftligt underlag anpassat till punktskrift.