Analysera barnets beteende, känsla och behov, innan du väljer hur du agerar

Det är svårt att föräldra och att pedagoga. Jag gillar checklistor och flödesscheman, som stöd när jag ska tänka igenom en situation, och hur jag ska agera på den. Här får du några lästips.


Här är ett blogginlägg som kanske kan bidra, när du vill reda ut vilka känslor och behov som ligger bakom ett beteende. Det innehåller en massa olika exempel på beteenden, och vilka känslor som barnet kanske har, och förslag på behov som barnet kanske har. Det är så klart inget facit, men sådana här listor och kluster hjälper mig ibland när jag behöver inventera.

Dessa typer av stöd kan ofta hjälpa mig att välja ett konstruktivt sätt att agera, som utgår från barnets behov, och som har större chans att fungera på lång sikt.

De får mig också ofta att känna mig lugnare som förälder.

Jag kommer alltid tillbaka till det lågaffektiva

Lågaffektivt bemötande är mitt viktigaste verktyg hemma. Det handlar om att det är jag som vuxen, som tar ansvar, och planerar för, och hjälper barnen att kunna välja rätt beteende. Och att jag styr känsloläget hemma för att behålla allas lugn.

Hejlskov Elvéns och Wimans bok Barn som bråkar är oerhört användbar tycker jag. Den baseras på erfarenhet om vad som faktiskt fungerar, för att minska problemskapande beteende.
Kanske vill du direkt läsa ett blogginlägg om ett par av bokens råd.

I Hejlskov Elvéns blogg finns många artiklar som jag tycker är tänkvärda. Många är egentligen rekommendationer till personal kring personer med autism, men jag har hittat många verktyg som funkar bra för att samarbeta med mina egna barn (och även med många andra människor omkring mig ...)


Grundtankarna i metoden lågaffektivt bemötande

Ett steg som är jättelätt, när barnet gör något dåligt: Byt fråga!

Vi ska aldrig vänja barn vid att misslyckas.

Du och barnet lyckas bättre, om du ser på barnet som på en bil. Det finns massor du kan göra!

Så ska skolan göra: Insatser och åtgärdsprogram som fungerar

Undvika eller möta hemmasittande / problematisk frånvaro: Fem olika sorters hemmasittande

Belöningssystem är oftast en dålig idé. Det finns stora risker.

Åtgärdstrappan funkar inte. Straff funkar inte. Gör något bättre i stället.

Pedagogiskt kapital: Bygg relationen så har du kapital. Varje jobbig situation kostar sedan.

Så ska du göra, när du inte vet vad du ska göra – om metodtaket

Det funkar inte att sätta gränser med tillrättavisningar / utskällningar.

PERMA – en modell för att barn ska må bra, genom positiv psykologi. R = Relation: Stöd positiva relationer!

Underlag för att kartlägga positiva situationer enligt PERMA

Personer som har en irriterande personlighet / irriterande extrovert socialt beteende

Barnet välter möbler? Bästa lösningen: ta ut de andra barnen, och låt barnet kasta färdigt.



Barn som kastar möbler står det om även i Tina Wimans blogg.

Tina sammanfattar lågaffektivt bemötande i en bild

Tina om varför hon inte skäller på sina barn (för att det inte funkar)

Konsekvenser = straff funkar inte för att barn ska lära sig saker

Tina om att man inte ska vara rädd för att utreda barnet för adhd eller autism

Problem i skolan? Troligen räcker inte barnets ork. Anpassa mer! (npf)

Exempel på anpassningar som fungerar

Exempel på tidshantering – inför att avsluta t.ex.

Smarta pedagogiska strategier för att undvika problem i skolan

Så funkar personer med autism – svårt att tänka på andra samtidigt som sig själv



Åså lite insatser för att kompensera för bristande exekutiva funktioner.