Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift. 

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

Acceleration i moment där eleverna tränar färdigheter, kan göras genom teleskopning – ta bort 50 procent eller mer, av de uppgifter som de flesta eleverna behöver för att greppa materialet. En begåvad elev behöver normalt mindre än hälften så mycket repetition.

I ett moment med faktainlärning kan du använda inledande diagnos eller "svårast först": innan undervisningen i momentet börjar, får de elever som vill, prova att göra sluttestet eller de 2–5 svåraste uppgifterna. Den som direkt klarar det som momentet ska lära ut (80 procent eller mer), får sitt A på momentet direkt, och får gå vidare till något annat – för att också ha möjlighet att vara i lärande, den tiden som resten av klassen lär sig momentets innehåll.

Vad ska då eleven göra, när den har visat att den förtjänar ett A på momentet och redan är klar, innan de andra eleverna kommit halvvägs? Jo, då är det dags för berikning – att bredda och fördjupa. 

En liten del av tiden kan en motiverad elev arbeta enskilt med självstudier, så länge läraren regelbundet checkar in och bidrar i arbetet. 

Berikning genom studiegrupper med flera begåvade elever

Men att sitta ensam är inte att få undervisning, och varje elev har ju rätt till undervisning på sin nivå. Dessutom är många elever inte självgående. Därmed behövs särskilda lärarledda tillägg, åtminstone för de 1–2 procent av eleverna som har högst förmåga. 

Cluster grouping, studiegrupper, är en metod för att berika och fördjupa lärandet för begåvade elever som lär sig snabbt och vill gå på djupet i ett ämne. Begåvade elever från olika klasser, årskurser, skolor träffas, ofta en halvdag i veckan, och arbetar med något som går djupare än eller utöver det som de hade fått göra i sin vanliga klass. Det handlar alltså om berikning – att eleverna får mer. 

Dessutom ger grupperna möjlighet för dessa elever att spegla sig och arbeta ihop med andra begåvade – vilket sällan händer av sig själv i en vanlig skolmiljö. För barns utveckling och välmående är det oerhört viktigt att uppleva gemenskap, delaktighet, spegling och att få arbeta med människor som fungerar som jag själv. Formatet med studiegrupper kräver så klart att eleven själv vill delta, är trygg och motiverad, och det kan krävas att det finns en vuxen som åker med elever från flera skolor till gruppträffarna. Därför kan det behövas en del individuell coachning för vissa elever innan de är redo att samlas med en grupp.

Minikurser som breddar och fördjupar

Läraren kan lägga upp arbetet på olika sätt, beroende på ämnet och hur självgående eleverna är. Troligen behöver gruppen först få några moment som är mer lärarledda, där de kan utveckla färdigheterna som behövs, för att efter några månader kunna arbeta mer självständigt och utforskande.

Minikurser är mer styrda moment, om 4–6 veckor, som kan innehålla lärande kring till exempel vetenskapligt arbetssätt, projektstyrning, självledarskap och studieteknik. Minikurser kan också ta upp ämnen eller perspektiv på skolämnen som inte ingår i läroplanen. Minikurser kan gärna innehålla andra former av lärande än det som är vanligast – genomgång, eget arbete och prov.

Här finns exempel på uppgifter för grupper kring matematik.

Enrichment clusters: Jobba "på riktigt"

Renzulli presenterar också formatet authentic enrichment clusters, där poängen är att eleverna får angripa ämnet på det sätt som vuxna professionella gör när de arbetar inom ämnet. Här är exempel på kluster om energi, innovation, byggnader, konst, arkeologi m.m. för år F–5 och exempel på kluster inom medier, samhällskunskap m.m.

Läs gärna Renzullis text om att starta och driva authentic enrichment clusters – några citat nedan. Och  läs gärna om erfarenheterna och fördelarna för alla barn i alla klasser, med att använda modellerna som tagits fram för att undervisa begåvade barn. 

"During enrichment clusters, non-graded groups of students come together for approximately one-half day per week because they share common interests that bind them together and a willingness to work cooperatively within a relatively unstructured learning environment.

Information collected in student portfolios assists students in making decisions about the general area(s) in which they might work. These general areas and the sample clusters that have been developed in various schools are listed in the accompanying chart (see pg. 6). Block scheduling arrangements, or selectively borrowing one class meeting per month from the regular schedule has allowed numerous schools to set aside the time necessary for enrichment clusters.

"authentic learning has four objectives:

1. To acquire advanced-level understanding of the knowledge and methodology used within particular disciplines, artistic areas of expression, and interdisciplinary studies; 
2. To develop authentic products or services that are directed primarily toward bringing about a desired impact on one or more specified audiences; 
3. To develop self-directed learning skills in the areas of planning, problem finding and focusing, organizational skills, resource utilization, time management, cooperativeness, decision making, and self-evaluation; and 
4. To develop task commitment, self-confidence, feelings of creative accomplishment, and the ability to interact effectively with other students and adults who share common goals and interests.

---------------------------------

Läs gärna vidare:

- planera differentierad undervisning så här – översatt material

- 9 strategier för att undervisa begåvade elever

- introduktion till Skolverkets material om att undervisa särskilt begåvade elever

- De 6 typerna av begåvade elever, och vad de behöver av skolan

- Lärarens 10 saker du behöver veta om begåvade elever

- en svensk specialpedagogs tips för inkluderande och engagerande undervisning