Även begåvade elever har rätt att lära sig i skolan.

Här har jag samlat hänvisningar till belägg för rättigheter och skyldigheter kring begåvade elever ...

Trots att de når målen, få stöd ledning stimulans:

Lgr 11: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.


Lgr 11: Läraren ska

·       ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

·       stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

·       organisera och genomföra arbetet så att eleven

– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande

Skollagen: Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Även i förskoleklass få utmaningar och stöd:

Lgr 11: Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. ---

Skolan ska samtala med eleven och föräldern om behovet

Skolverkets allmänna råd om stödinsatser: betydelsefullt att lärare och övrig skolpersonal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser. I samband med detta är det viktigt att lyssna in och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som eleven och elevens vårdnadshavare har om elevens situation.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevens utveckling och lärande är det viktigt att lärare och övrig skolpersonal samarbetar med eleven och elevens vårdnadshavare i utredningen. I samarbetet är det nödvändigt att det finns en lyhördhet inför elevens och vårdnadshavarens unika kunskaper om situationen.

Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. --- Studier visar att det har stor betydelse att elever och deras vårdnadshavare är aktiva vid utarbetandet av ett åtgärdsprogram för att programmet ska vara framgångsrikt. Eleverna är själva experter på sin egen skolsituation och deras åsikter kring utformningen av åtgärdsprogrammet är av stor betydelse för att det ska lyckas.

I de fall där eleven, elevens vårdnadshavare och skolan har olika uppfattningar om åtgärderna är det rektorn som ansvarar för att försöka få till stånd ett fungerande samarbete. --- Elevens vårdnadshavare samt de elever som har fyllt 16 år har dock möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammet om de upplever att innehållet inte motsvarar stödbehovet

Skolan ska skyndsamt påbörja anpassningar

Ett samtal om svå­righeter i skolsituationen får dock inte fördröjas i onödan av per­sonalen med hänvisning till att ett utvecklingssamtal ska hållas senare under terminen.

Skolan kan inte heller avvakta med att sätta in särskilt stöd, med hänvisning till att en kompletterande extern utredning ska göras.

Skolan ska stötta i elevens personliga utveckling

Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans kompetens och tvärprofessionella samarbete har stor betydelse för att skapa en sådan god miljö. Deras uppgift är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans arbete bör i så stor utsträckning som möjligt vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning.

Lgr 11: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut­veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. --- Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska ta ansvar för elevens motivation

Lgr 11: Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.

Kursplanen i Lgr 11: Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Kartläggning + pedagogisk bedömning + åtgärder

Den utredning som görs av elevens eventuella behov av särskilt stöd syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Dokumentationen kan med fördel göras kortfattad, men den behöver ge tillräcklig information om elevens skol­situation och eventuella behov av särskilt stöd.

Det är viktigt att undvika värdeladdade formuleringar om personliga egenskaper eller generaliseringar av karaktärsdrag i utredningen, till exempel ”pigg och glad” eller ”utan drivkraft”.

Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven.

Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vidare vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska få stöd.

Konkreta och utvärderingsbara åtgärder gör att åtgärds­programmet kan fungera som ett praktiskt redskap i vardagen, samtidigt som det underlättar för eleven och elevens vårdnads­havare att ta ställning till om de upplever att åtgärderna är rele­vanta. Det gör det också möjligt att på ett bra sätt följa upp och utvärdera hur åtgärdsprogrammet fungerar.

Vid utvärderingstillfället är det betydelse­fullt att eleven själv får möjlighet att beskriva sina behov och sin egen upplevelse av hur det särskilda stödet fungerar.

Skolan ska ta specialpedagogisk hjälp

Det är viktigt att rektorn ser till att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i arbetet med att identifiera och anpassa den pedagogiska verksamheten efter olika elevers behov. Även andra yrkesgrupper inom elevhälsan kan bidra med betydelsefulla perspektiv och kunskaper.41 Det är centralt att dessa kompetenser involveras i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar.

Rektorn och huvudmannen behöver ta aktivt ansvar för att se till att resurserna finns

Det är rektorn som ansvarar för att ge lärare och övrig skol­personal på skolenheten förutsättningar för arbetet med extra an­ passningar och särskilt stöd. Rektorn ansvarar också för att fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland är det inte tillräckligt att rektorn omprioriterar resurserna på skolenheten, utan hon eller han kan även behöva begära mer resurser av huvudmannen. Då kan huvudmannen behöva skjuta till extra resurser för att de enskilda skolorna ska kunna leva upp till lagens bestämmelser om dessa stödinsatser. --- Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorerna på de olika skolenheterna för att få kunskap om hur arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram fungerar på enheterna.

Pettersson

I intervjuer med lärarna beskriver de hur otillräckliga de känner sig. De berättar vidare att stimulering av elever med särskilda förmågor i matematik inte är ett område som prioriteras av skolledningen utan prioriteringar görs av målet att få alla elever godkända. Har man som lärare tid över får man gärna följa eller stimulera elever med fallenhet för matematik.

I en studie (Wistedt, 2008) som lärare och lärarstuderande genomfört i samband med en kurs i stöd och utveckling av matematisk förmåga inom projektet ”Pedagogik för elever med fallenhet och förmåga för matematik” vid dåvarande Växjö universitet (idag Linnéuniversitetet) intervjuades skolledare, totalt 75 rektorer i landet, om sin syn på elever med fallenhet för matematik och hur skolan bemöter dessa elever.

Drygt hälften (44) sade sig veta att det finns elever med fallenhet för matematik i skolans klasser, men någon handlingsplan eller specialresurs för dessa fanns inte. (ibid)

Enskild undervisning och anpassad studiegång

under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång.

I de fall som en elev är i behov av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång är det viktigt att alltid utgå från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod. I dessa fall är det inte tillräckligt att enbart ange beteckningen särskild undervisningsgrupp, enskild undervis­ ning eller anpassad studiegång som en åtgärd, utan skolan behöver även speci cera vilka åtgärder man avser att arbeta med i olika lärmiljöer inom verksamheten. --- det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie grup­ pen eller läsa efter den ordinarie timplanen när det är möjligt. ---  Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar skolan utan full­ ständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämp­ ligt att göra avvikelser ifrån.

Exempel på pedagogisk bedömning från Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen

Extra anpassningar

Stöd i form av extra anpassningar ska Johan få genom att samtliga lärare förbereder honom ordentligt inför vad som ska ske, har en tydlig struktur på lektioner och genomgångar, minskar antalet skoluppgifter, tydliggör när, var, hur och konkretiserar uppgifterna med visuellt stöd. Samtliga lärare hjälper Johan att sätta igång arbetet, att genomföra arbetet samt ger Johan extra tid för att genomföra uppgifter och prov. Lärare och övrig skolpersonal behöver förutse och minimera situationer då konflikter kan uppstå på lektioner. De störande ljuden i klassrummen behöver minska. Det behöver också finnas en lugnare plats för Johan när intrycken blir för många. Inlästa läromedel behövs och möjlighet att få använda lärplatta; talsyntes, tal-till-text-funktion, bildstöd vid genomgångar, synonymer till ämnesbegrepp et cetera. Arbetslaget och övrig involverad personal behöver kunskap och förståelse för att kunna möta Johans behov och förutsättningar i den ordinarie undervisningen. Johan behöver frukost för att orka med skolan.

Särskilt stöd

En del stödbehov är omfattande och behövs under längre tid, vilket medför att det räknas som särskilt stöd. Det handlar om mycket lärarstöd på lektioner i SO-ämnena för att kunna skapa en lugnare och extra strukturerad undervisningssituation för Johan. Särskilt stöd behövs för att hjälpa Johan att genomföra skoluppgifterna. Särskilt stöd behövs i form av att någon eller några i personalen har en överblick över Johans raster och hela skoldag för att ge stöd i kommunikationen mellan Johan och andra elever. Det behövs för att minimera konflikter genom att stödja honom att kunna hantera oväntade situationer. Särskilt stöd behövs i form av idrott i ett mindre sammanhang för att kunna skapa lugnare idrottslektioner vilket Johan själv uttryckt behov av, men också för att underlätta kommunikation och samspel på idrottslektionerna. Fortsatta regelbundna specialpedagogiska insatser behövs. Johan behöver extra färdighetsträning (språk-, läs- och skrivutveckling) och förförståelse i ämnena så att Johan är förberedd inför de fortsatta lektionerna.

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2014:40), Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:163), Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/10:165

Från  http://pedagogiskamagasinet.se/identiteter-skapas-i-larares-omdomen/

Om  Andreasson, I (2007): Elevplanen som text — om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Acta Göteborgs universitet.

Resultat från både nationella och internationella studier av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram de senaste åren visar att elevens eget ansvar får en framträdande roll i dokumentationen. Vidare framkommer att det ofta finns ett utvecklingspsykologiskt perspektiv i dokumenten. Elevers skolsvårigheter beskrivs framför allt som individuella brister och förhållandet till undervisningen beaktas inte i analysen av problemen. Resultaten visar dessutom att det förekommer rikligt med personliga omdömen i dokumenten trots att Skolverket i sina allmänna råd poängterar att dokumenten inte ska innehålla värderingar av elevens personliga egenskaper.

Redan 1994 ut- färdade Europarådet rekommendationer till medlemsländerna (Europarådet, rekommen- dation 1248) där man slår fast att barn med särskild begåvning också är i behov av sär- skilt stöd.