Översatt artikel: Att identifiera och undervisa högt begåvade elever – särbegåvning

Denna artikel, som jag har översatt, kommer från 

http://712educators.about.com/ od/gifted/a/Teaching-Gifted-Students.htm

Att ringa in vad som gör en elev särbegåvad är komplicerat. De flesta är överens om att en särbegåvad elev har en exceptionell intelligens eller talang. Men det varierar från skola till skola (i USA) vilka barn som får särskild undervisning på grund av hög begåvning. En vanlig definition av en särbegåvad elev är en som har en IQ över 130. Men det finns olika definitioner. I USA går trenden mot att inte bara utgå från ett IQ.

Även inom en grupp med högt begåvade barn kan det finnas en stor skillnad i förmågor. Ett barn med 150 i IQ har andra behov än ett med 130. Vidare kan en elevs kunskapsnivåer i olika ämnen varierar mycket. En elev kan ha mycket större förmåga i matte och en annan kan vara starkare i språk. Därför är det ofta en stor utmaning att som lärare möta flera särbegåvade i en grupp.

Nedan följer de egenskaper hos begåvade barn som kan både hjälpa och hindra dem i ett klassrum.

Kännetecken hos begåvade elever

Varje begåvade barn har sina egna unika egenskaper, men många har några av följande kännetecken:

• Kunna konceptualisera
• Kreativ
• Frågvis
• Inre motivation
• Organiserad
• Snabb på att ta till sig ny kunskap
• Känslig

Med dessa egenskaper kan man tro att begåvade barn är lättare att undervisa än andra. Men det är sällan enkelt. Varje positiv egenskap har en baksida eller risk som kan bli en utmaning i klassrummet.

Förmågan att konceptualisera och förstå ny information snabbt innebär att begåvade elever lätt kan bli uttråkade och behöver mer utmanande lektioner och material.

Kreativiteten innebär att begåvade elever ofta verkar annorlunda från andra elever, och det kan leda till att eleverna hamnar i konflikter.

Nyfikenheten kan göra att eleven konfronterar och ifrågasätter både läraren och andra, till exempel ifrågasätter traditionellt tänkande eller metoder.

En elev som drivs främst av inre motivation kan också vara viljestark och upplevas som en besserwisser av andra elever.

Behovet av ordning kan göra att begåvade elever upplevs diktatoriska när de försöker ta kontroll över situationer.

Hög känslighet kan göra att dessa elevers reaktioner på situationer uppfattas som att de överreagerar.

Att undervisa begåvade elever

Att undervisa begåvade barn kan vara givande och ge stimulerande diskussioner och debatter, men det innebär också utmaningar. När du undervisar begåvade elever, är det viktigt att hålla följande i åtanke:

Det är viktigt att planera och förbereda mer material än du tror behövs. Om eleverna snabbt tar sig genom det du förberett, var redo med ytterligare uppgifter, så att de inte blir uttråkade.

Var flexibel under dina lektioner. Det behövs när diskussioner tar längre tid än väntat.

Alla begåvade barn fungerar inte på samma sätt. Du kommer att träffa begåvade som är pratsamma och blyga, högpresterare och underpresterare, uttråkade och intresserade. Att alla är begåvade betyder inte att alla kommer att vilja lära sig det du undervisar.

Begåvade elever behöver också extra hjälp ibland. Eleverna kommer att kämpa med vissa begrepp. En elev kan ha svårt att lära sig division, och en annan kan ha svårt att tolka poesi. Att vara begåvad betyder inte nödvändigtvis att lärandet är lätt i alla ämnen och alla situationer.

Elevernas emotionella mognad kan vara lägre än genomsnittet. Det kan leda till att eleverna behandlas illa, både i och utanför klassrummet. Var lyhörd för detta och se till att eleverna får stöd att utveckla alla sina sidor.