Tips för föräldrar om att förbereda skolan inför att ditt barn ska börja där
Följande punkter kommer från ett seminarium för föräldrar i Davidson Young Scholar program. Det är tydligt att det första steget är att få skolan att tänka på ett högt begåvat barn som något utöver det vanliga. Det andra steget, när erkännandet är på plats, är att övertala skolan att de metoder du har hittat för att möta ditt barns behov inte kommer att skada ditt barn, utan i själva verket öka hans eller hennes framsteg. Det tredje steget är att se till att de alternativ och anpassningar skolan gör, fortsätter och byggs på under året, inte bara utförs vid ett tillfälle. Här är några tips för vart och ett av dessa steg för att förbereda skolan för ditt högt begåvade barn:
STEG ETT: Att få skolan att förstå och erkänna att ditt barn är annorlunda
1.) Samla en portfolio av unika och ovanliga självständiga saker ditt barn har gjort och tillverkat, från två års ålder. Skriv dit datumet för varje sak samt hur länge barnet arbetat med det, etc. Se till att sakerna visar mycket tydligt att de är producerade betydligt tidigare än enligt det normala utvecklingsmönstret. Kvalitet är viktigare här än kvantitet.2.) Följ idéerna för att samla ihop underlag som föreslås i Re-forming Gifted Education: Matching the Program to the Child, inklusive listor på
- de böcker som ditt barn har läst varje år
- upplevelser och aktiviteter som bedrivs utanför skolan
- ditt barns intressen och passioner från år till år.
4.) Kontakta de personer på skolan som du vill visa denna portfolio för, i mycket god tid före skolstarten. Om det här är ditt första samtal med skolan, vill du prata med specialpedagogen, rektorn och en potentiell klassföreståndare för ditt barn. Om ditt barn ska flytta upp en klass (eller mer) så ta mötet med läraren för nästa år innan skolåret börjar så att ditt barns anpassningar börjar dag 1 på läsåret.
STEG TVÅ: Att föreslå konkreta och genomförbara alternativ för skolan som de kan erbjuda ditt barn
1.) Använd Re-forming Gifted Education för att välja teknikerna för gruppering, acceleration, berikning, läroplansmodifiering och undervisningsmetoder som bäst möter ditt barns personliga egenskaper och utvecklingsbehov. I boken finns en rad diagram som ger underlag för vilken typ av elev som skulle dra störst nytta av att flytta upp en klass eller bara läsa till exempel matematik på en högre nivå än de jämnåriga. Använd dessa tabeller för att bestämma de 3–4 bästa alternativ som bör erbjudas ditt barn under det kommande läsåret. Lista dessa i prioritetsordning på en särskild begäran som du lämnar fram tillsammans med portfolion.(Det finns artiklar på webben att ta som underlag också, dels här på bloggen, dels t.ex. http://www.brighthubeducation.com och http://www.davidsongifted.org)
2.) Om möjligt, ge skolan ett exemplar av boken, så att de och du kommer att ha samma tillgång till forskningsdata som stöder de metoder du har bett om. Om du presenterar boken på ditt möte med skolan, kan du ha en bättre chans till ett gott samarbete. (Svensk bok: Särskilt begåvade elever av Mona Liljedahl. Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever.)
3.) Det första du ska be om – varje år – är att ditt barn i förväg diagnostestas på kärnkunskaperna i varje ämne. Med andra ord ska du, ditt barn och läraren ta reda på, i början av varje kurs eller termin, hur mycket av årets innehåll som ditt barn redan har bemästrat. Det finns gott om gamla tester läraren eller specialpedagogen kan använda för att avgöra ditt barns kunskapsnivåer i läsning, skrivning, naturvetenskap, matematik och samhällskunskap. Ofta är detta steg grundläggande, och i sig tillräckligt, för att lärarna ska inse att de inte kan förvänta sig att det här barnet ska sitta och göra det de jämnåriga gör, eftersom barnet redan kan det. Det gör det tydligt hur mycket av detta barns tid som skulle gå till spillo utan att hen lär sig något nytt. Högt begåvade barn som inte för-testas inför kurser slösar bort mer än hälften av varje år på detta sätt.
4.) Eftersom skolan osannolikt genomför alla dina tre eller fyra förslag, be om ett alternativ för början av året med en prövoperiod för att avgöra om insatsen fungerar och hur ditt barn reagerar på den. Boka in ett uppföljningsmöte efter en månad då ni utvärderar se hur det går.
5.) När du sammanställer de viktigaste insatserna för ditt barn, utgå från att skolan kommer att behöva göra olika insatser varje år. Man behöver inte göra allt varje år. Men bland de 3-4 förslagen för ett år, se till att ha med någon form av gruppering, någon form av acceleration, något slags läroplanförändring, och fokusera på hur läraren kan integrera snabbare lärtakt, självständigt arbete och komplexitet inom den ordinarie läroplanen när ditt barn är engagerat.
STEG TRE: Att se till att anpassningarna fortsätter över hela läsåret
1.) Be att det första alternativet som du och skolan har kommit överens sätter igång dag 1 på läsåret. Alltför tänker skolan att den första månaden bara ska vara till för att eleverna ska få lära känna varandra och att man ska få till en rutin i klassrummet. Detta kommer inte att vara tillräckligt för att hålla ditt barn utmanat.2.) Be att alternativen fortsätter fram till och med den sista dagen i skolan. Alltför ofta tänker skolan att den sista månaden är till för att städa upp saker och göra icke-akademiska saker samt studiebesök. Detta kommer inte att vara tillräckligt för att hålla ditt barn utmanat.
3.) Ta med din möteskalender till skolan vid ditt första möte och boka datum för utvärderingsmöten för hela året, med en månads mellanrum. Vid uppföljningarna, ta med din egen och ditt barns uppfattningar om hur det har gått. Var beredd att ta upp nästa alternativ vid detta möte. Detta är ofta en gynnsam dag för att göra detta, eftersom skolan kommer att vara positiva efter att ha provat ditt första alternativ och ha insett att det inte är riskabelt att prova något nytt, och att det säkerligen inte har skadat barnet de var så oroliga för.
4.) Tänk aldrig att du är en jobbig förälder, även om skolan tycks förmedla detta till dig. Om du inte kontinuerligt håller skolan ansvarig för vad ditt barn lär sig eller inte lär sig, kommer ingen att göra det.
Genom den noggranna datainsamling du har gjort och det noggranna urvalet av alternativ du har föreslagit har du troligen lyckats få dem att förstå hur ditt barns behov skiljer sig från vanliga barns. Du har precis lika stor rätt att agera för en individualiserad anpassning för ditt barn som föräldrar till barn med andra särskilda utbildningsbehov.
Denna artikel kommer från Davidson Institute for Talent Development 2003 Www.ditd.org
Karen Rogers, Ph.D., är Professor of Gifted Studies in the Department of Special Education and Gifted Education in the College of Applied Professional Studies at the University of St. Thomas in Minneapolis.
Hon har författat boken Re-Forming Gifted Education: How Parents and Teachers Can Match the Program to the Child, 2002, Great Potential Press.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Nu kanske du vill läsa mer om till exempel
- pedagogisk kartläggning – hur skolan ska utreda barnets behov och anpassa undervisningen
- de 6 typerna av begåvade barn
- om IQ-testning och psykologutredning
- mina råd till skolan om att möta begåvade barn
- bevisen i stora studier av forskning: uppflytt är bra, även för det sociala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar