En högt begåvad pojke i 4:an var så oförstådd och understimulerad i skolan att han slutade äta och ville dö.
Han fick livslusten tillbaka när rektorn satte in följande anpassningar och insatser (föräldern berättar):
- En underbar resursperson anställdes. Vi fick vara med på intervjun. Hans uppgift är att få sonen att må bra och att hjälpa lärarna på rätt spår. Han har mandat att ändra i lärarens uppgifter för att det ska funka. Varje dag är annorlunda och anpassningarna ska göras utifrån det.
- Egna timmar med resurs där de jobbar framåt i olika ämnen.
- NO med klass 8-9
- Matematik i egen takt. Jobbar just nu i åk 8-bok. Gör några uppgifter per sida + diagnoser och prov. Resursen läser upp tal, sonen svarar och resursen skriver. De diskuterar matematik, som är det sätt han lär sig bäst på och något som det aldrig fanns tid för förut.
- Inga repetitiva uppgifter i något ämne.
- Prov innan nytt arbetsområde i alla ämnen. Sonen kollar igenom arbetsområdet en gång och gör sedan provet för att se om något behöver kompletteras.
- Läser igenom klassens gemensamma bok på ett par timmar, får sedan göra egna bokval på svenska, engelska eller finska.
- På grund av de ack så vanliga skrivsvårigheterna för särbegåvade, får han arbeta mycket muntligt. Han berättar för lärare eller resurs. Resurs kan skriva det han säger ifall det måste vara nedskrivet. På detta sätt får han gjort sådana ”läraren-måste-veta-att-du-kan-uppgifter”, som han annars skulle vägra.
- Egen dator för skrivhjälp och egna tematiska och ämnesövergripande projekt som t ex stad i Minecraft (teknik, NO, SO och engelska).
- Arbetar i egen takt i engelska. Gör ett kapitel per lektion på dator. Deltar i muntliga diskussioner under tvång. Pratar flytande engelska med resursen.
- Skriver gamla NP för åk 6 i alla ämnen för att kartlägga.
- Jag har möte med alla undervisande lärare, resursen och rektorn varannan vecka. Innan hade vi inget samarbete alls.
(Läs hela berättelsen om pojken)
På listan skriver föräldern om arbetssätt som är vedertagna i undervisning för snabba barn i många länder: diagnoserna först, ingen repetition av det man klarar, kartläggning av kunskapsnivåerna genom att testa med uppgifter från flera år över åldersgruppen.
På listan skriver föräldern om arbetssätt som är vedertagna i undervisning för snabba barn i många länder: diagnoserna först, ingen repetition av det man klarar, kartläggning av kunskapsnivåerna genom att testa med uppgifter från flera år över åldersgruppen.
Även i Sverige ska ju mycket av detta vara självklart, till exempel att få redovisa kunskaper muntligt vid behov. Även att få arbeta i sin egen takt och få möjlighet att arbeta så långt som möjligt är en rätt enligt den svenska skollagen:
.
3 kap 3 §: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de be höver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. ... Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.Gång på gång hör jag föräldrar som berättar att rektor och lärare säger att de inte vet vad de ska göra för ett begåvat barn. Nå, här har ni 12 saker att börja med. Hoppas ni hittar mer här på bloggen.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar