Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, eller i förskoleklass, eller i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, utifrån mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Om barnet har en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Och med barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva, kanske vägrar lyda instruktioner.

Låt säga att ditt barn är en särskilt begåvad flicka, och gå igenom saker du bör vara beredd på.

De ansvariga lärarna behöver ha en plan för att stimulera hennes kognitiva nivå OCH möta hennes känslor, som ibland kan ligga under åldersnivå, OCH stötta och peppa att ta sig an och igenom utmaningar och motgångar. De måste vara beredda och ha en plan för att möta henne positivt, trots de utmaningar hon kommer med. Varje timme, varje dag. 

Var noga med att förklara att ditt barns förmågor kan vara oerhört ojämna, och hur viktigt det är att alltid i varje situation ge ett positivt konstruktivt bemötande.

Hon kan resonera som en artonåring ena sekunden, och bryta ihop som en fyraåring nästa sekund. Läraren behöver hänga med i svängarna, prata som med en artonåring respektive en fyraåring. Även om barnet klarar att se sociologiska paralleller mellan myror och antikens rom, klarar hon troligen inte att hålla inne starka känslor av ilska eller frustration bättre än andra förskolebarn. Men analysförmågan är oftast stark, så hon kommer att räkna ut vad hon gjorde fel, och troligen klandra sig själv i efterhand – trots att hon inte alls kunde ha agerat bättre.

Fall inte i fällan: prioritera inte ner lärandet, för att barnet "är omoget socialt". Det som tolkas som omoget kan faktiskt handla om att barnet redan har gått förbi de jämnåriga i utvecklingen, och därför inte passar in. Hon deltar inte i lekarna – kanske för att hon var färdig med fantasilekar redan förra året, och nu vill diskutera artiklarna i senaste Illustrerad vetenskap? Ett barn som har längtat efter att börja skolan och få lära sig mer, mår sällan bra av att bli utan lärande, för att enbart göra det hon är sämst på, med barn hon inte passar med.

Det annorlunda kan också handla om känslomässig intensitet, som är vanlig hos personer med hög begåvning. Intensitet är ett personlighetsdrag; den kommer inte att försvinna, särskilt inte av att man får gå ett år till i en dåligt anpassad lärmiljö som troligen är frustrerande.

Studierna av att flytta upp barn visar enbart positiva resultat, även för det sociala: Äldre barn har ofta en mer tillåtande inställning till olika personligheter. Dessutom, och det allra viktigaste: Ett barn som har en meningsfull undervisning kommer att må bättre och bete sig mer harmoniskt, och därmed troligen fungera bättre socialt. 

Handledning socialt kan behövas, både på rasterna och vid grupparbete. Det kan behövas en pedagog som är med och handleder barnen i att leka, prata, komma överens och dela upp uppgifterna. Skolan kan inte lämna barnen utan pedagog. De behöver lära sig metoder och träna samvaro och samarbete.

Var tydlig med att det kan bli MYCKET svårare och mer komplext än skolan kanske tror, att undervisa ditt barn. Gör en gemensam riskanalys – av BÅDA alternativen. Ja, det finns svårigheter och risker med att flytta upp barn. Men det finns också oerhört stora risker med att INTE bemöta rätt från början: störningar för alla i klassen, eskalerande problemskapande beteende, förlust av skolmotivation, och i värsta fall akut psykisk ohälsa.

Och det här är barn där det inte räcker med vilken elevassistent som helst; de kräver ofta en erfaren kunnig uthållig positiv och stabil lärare. Se till att rektor förstår det från början, så de inte tror att de kan prova sig fram med de insatser som räcker för de flesta barn. Ta stöd av Skolverkets stödmaterial, som är tydligt med att rektor ofta tjänar på att vara flexibel med schema, personal, grupptillhörighet osv.

Fundera på om förskoleklassen kommer att räcka, ens för en femåring. Många fk är sämre på att stimulera än förskolan, och även sämre än ettan: mycket tid går åt till enkla bokstavstragglanden, och mycket till att sitta still och vänta, eller följa med i lååååångsamma genomgångar. Även i ettan är det sedan mycket repetition, långsamt tempo och mycket sitta stilla. Överväg att låta femåringen gå några månader i förskoleklass på våren, några månader i ettan på hösten, och sedan flytta till tvåan.

Kunskapsluckor är lätta att ta igen, jämfört med en tappad sug, tappat förtroende för skolan, kanske till och med skolvägran. Barnet har rätt att lära i sin takt, på sin nivå.

Kom ihåg att en eventuell uppflytt bara är en liten del av lösningen. Hon kommer dessutom att behöva mycket stöd av lärarna, särskilda uppgifter, bredare och djupare material. Oavsett vilken klass hon går i. Ju tidigare skolan gör en plan för allt detta, desto bättre. Prata enskilt med rektor, så tidigt som möjligt, och föreslå en omedelbar kartläggning och löpande fasta tider med specialpedagogen. 

Om hon är rörlig så måste hon genast från början ha stöd för det: Stol med bollkudde kanske, en fotbräda eller ett elastiskt band för fötterna under stolen, möjlighet att ta rörelsepauser när hon vill, möjlighet att ligga på golvet eller stå upp under genomgångar kanske? Tuggummi, något att pilla med, typ en stressboll, eller något intressant att läsa, eller rita, under genomgångar, kan lätta på trycket. Och läs på om adhd. Om det finns misstankar, är det bäst att få utredning så tidigt som möjligt, och värdefullt att få hjälp av psykologen att förstå behoven, och få till anpassningar i skolan. 

Om hon är känslig för ljud och intryck: se till att det finns de avskärmningar som behövs: Skärmvägg, sitta längst fram, inte sitta vid fönstret, sitta bredvid ett lugnt barn, öronproppar, keps, något att lyssna på i hörlurar kanske. 

Om hon är kinkig med maten, be om önskekost. Den som inte äter, har ingen energi till att stå ut med saker.

Gymnastik och omklädning ställer ofta till problem. Se om det behövs en särskild lösning: Duscha i lärarrummet, slippa duscha, eller något annat.

*  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *

Läs gärna mer här, för att få en bra dialog med skolan om barnets behov:
- Så kan ni tänka inför en pedagogisk kartläggning
- Mallar och riktlinjer för pedagogisk kartläggning och anpassningar
- Råd till skolan om särbegåvade elever
- bevisen i stora studier av forskning: uppflytt är bra, även för det sociala
- Förbered skolan när ditt barn ska börja – amerikansk sida

- Alla inlägg här på bloggen som är taggade med Uppflytt