Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?

Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?
Vad är svårt, tråkigt? Vilka barn samarbetar barnet bra med? Varför, hur går det till? När mår barnet bra? Varför och hur? När mår barnet dåligt? Varför och hur?

Alldeles för många pedagogiska kartläggningar pratar bara om det barnet är dålig på.

Den pedagogiska bedömningen ska sammanfatta barnets behov

Vad behöver barnet? Det ska stå i den pedagogiska bedömningen. Inte specifika åtgärder, utan övergripande personliga behov.

Vart ska ni – vilka mål vill ni nå?

Nästa steg är att skriva mål. Vad ska barnet lära sig? Vad ska barnet träna? Hur ska barnet känna sig i skolan? Hur vill ni att det ska vara, vad är målbilden? Hur ska det se ut om ett år, två, tre?

Vilka insatser ska ni göra – vilka är verktygen?

Sedan åtgärderna: Hur ska skolan använda det som fungerar bra, för att utveckla det barnet behöver bli bättre på? Hur ska ni nå de mål som ni har skrivit? Vilka ska steg ska skolan ta? När, vem, hur? De flesta punkterna ska ha skolan, eller en viss pedagog, som subjekt. Så att det blir tydligt vad skolan ska göra för att leda barnet mot målet. Amid gör skrivträningsuppgifter med Kim varje tisdag 10-11. Inte Kim gör.

Ofta behövs lite av varje. Både tid i mindre grupp, och tid i stora gruppen. Både tid att traggla sådant jag är dålig på, och tid att få göra sådant jag älskar och trivs med. Både situationer där vi tränar valfrihet, och situationer med tydliga välmotiverade regler. Och så stöd, stöd, stöd att möta det som är svårt och jobbigt.

Man kan inte bara tvingas göra sådant man är dålig på. Man måste få känna att det är lätt och går bra, varje dag.

Glöm inte det sociala! Hur ska skolan ge träning och stöd i det sociala? Hur ska skolan se till att barnet dels får ha en positiv samvaro, tid med de hen gillar och trivs med och kan spegla sig i, dels får träna att vara med andra barn och bli del av gruppen? Hur ska varje pedagog bekräfta och spegla barnet som person och stärka barnets positiva sidor?

Mål och åtgärder kan skrivas antingen i en individuell utvecklingsplan eller i ett åtgärdsprogram, beroende på om det har beslutats att barnet behöver särskilt stöd.

Vilka risker finns?

Gör en riskanalys också, när ni diskuterar vilka mål ni ska uppnå och hur ni ska utvärdera hur det går. Vad är ni oroliga för vad gäller barnets undervisning och utveckling? Vad kan hända om ni inte gör rätt insatser? Om ni påbörjar insatser och det inte blir som ni har tänkt, hur gör ni då?

Ta små steg. Det kommer att ta tid.

Kom ihåg att det kan ta lång tid att vända situationen, för ett barn som har känt sig missförstått. Akta er för att tro att barnet kommer att bli nöjt och tacksamt med en gång, vid första erbjudandet om insats. Troligen kan det ta 20 försök att påbörja något nytt, innan barnet har fått upp förtroendet för att det faktiskt kommer att bli annorlunda och bättre nu.

Varje dag måste barnet få känna att hen lyckas med något. Varje dag måste barnet få göra något positivt och lustfyllt. När ni har fyllt på lite positiv energi orkar man ofta ta sig an något utmanande eller tråkigt.

Bestäm vad ni vill lyckas med, för varje dag. Skriv ner vad ni lyckades med, varje dag. Att lära sig att fira och fokusera på det som gick bra, är en viktig pusselbit för att kunna må bra. Och mår man inte bra, så fungerar inte lärandet bra.

Att känna, lära känna och lära: den pedagogiska relationen

Ett barn som har hamnat i problem kan behöva hjälp med både lärandet, själen och kroppen. Här är mina förslag till dig som ska arbeta med ett barn som har det svårt, och som är svårt att möta:

Ge ett positivt bemötande hela tiden. Förutsätt att barnet försöker hitta ett sätt att göra rätt. Peppa och stötta. Se till att du orkar. Ta hjälp från kollegor och experter, om det är svårt att hålla en positiv attityd och hålla modet uppe.

Hur vill du att barnet ska känna sig? Hur vill du att barnet ska känna inför dig och skolan? Hjälp barnet att hitta vägar till de känslorna.

Säger barnet att du är en idiot? Då behöver ni lära känna varandra bättre.

Säger barnet att skolan är värdelös? Då behöver du få barnet att hitta saker som känns relevant med skolan.

Säger barnet att hen vill dö, att det inte finns någon mening med livet? Då är det bråttom att hitta saker som känns positiva och meningsfulla. Djur? Museer? Spel? Vackra material? Vad väcker en liten gnista? Bygg på den, ta bort alla krav, tills balansen kommer tillbaka.



*  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *

Läs mer:
- riktlinjer och mallar för pedagogisk kartläggning
- råd till skolan från en förälder